Vanliga frågor och svar

I vår frågebank kan du hitta svar på vanliga frågor inom dialekter, folkminnen, namn, svenska och minoritetsspråk.

Frågebank

Det här formuläret postas automatiskt.

Kategori
Underkategori

16 träffar inom Svenskt teckenspråk

  • Finns det dialekter på svenskt teckenspråk?

    Det finns regionala variationer för tecken som följer dövskoledistrikten. Däremot finns det ingen skillnad i grammatik eller prosodi som det finns för en del talade dialekter. I Sydsverige används det ett tecken för olika hjortdjur medan det i Norrland gör skillnad på älg, hjort och ren. De regionala skillnaderna har emellertid minskat eftersom teckenspråk används i sociala medier och i televisionen. Tecknet för ’igelkott’ som det tidigare fanns 6–7 olika varianter för, finns det bara i en variant av idag.

    Läs mer om teckenspråk

  • Finns det likheter mellan de skandinaviska teckenspråken på samma sätt som det gör inom de talande språken?

    Det finns vissa likheter mellan de skandinaviska tecknade språken vilket beror på kontakter mellan dövskolor i Norden. Det finska teckenspråket har påverkats av det svenska teckenspråket medan det norska teckenspråket påverkats av det danska teckenspråket. Trots likheter mellan svenskt och finskt teckenspråk, har teckenspråkiga i Sverige lättare att förstå norskt och danskt teckenspråk. Det beror på att munrörelserna är likartade mellan dessa teckenspråk. Tecknade språk påverkas nämligen i sin tur av respektive lands talspråk.

    Läs mer om tecknade språk i Norden

  • Finns det språkgrupper för tecknade språk, ungefär som slaviska och germanska språk med flera?

    Det finns relationer mellan en del tecknade språk, som i huvudsak beror på kontakter som skett inom dövundervisningen. Amerikanskt teckenspråk är influerat av franskt teckenspråk, eftersom Thomas Gallaudet, en pionjär inom dövutbildningen i USA genomgick sin dövlärarutbildning i Frankrike. Den första döva läraren, Laurent Clerc, som anställdes på American School for the Deaf var fransman.

    På liknande sätt har danskt teckenspråk influerat norskt teckenspråk, engelskt teckenspråk har påverkat teckenspråken i Australien och Nya Zeeland. Finska elever som gick i svenska dövskolor har tagit med sig svenska tecken till det finska teckenspråket och det finlandssvenska teckenspråket.

    Däremot undviker man att säga att det råder släktskapsförhållanden mellan tecknande språk, eftersom man inte har kunnat påvisa att språken har ett gemensamt ursprung.

    Läs mer om tecknade språk

  • Förstår teckenspråkiga varandra över landsgränserna?

    Språk utvecklas i kontakt mellan människor och i olika kulturer. Därför ser språk olika ut. Detta gäller även de tecknade språken. Det finns således många teckenspråk i världen, 142 olika teckenspråk enligt Ethnologue (2017).

    De tecknade språkens gestuella drag gör detta språkliga utbyte enklare än med talade språk. Det finns dokumentation på att döva umgåtts över landsgränserna i ungefär 200 år. Under åren 1834 och 1869 ordnades årliga banketter där döva från Europa och Nordamerika samlades och diskuterade dövas livssituation. I idrottssammanhang har döva från hela världen träffats vid dövas världsspel, motsvarande olympiska spelen, sedan 1924.

    Inom sportsliga och politiska mötessammanhang har det växt fram en språklig konvention som benämns Internationella Tecken (International Sign). Det handlar om ett hundratal fasta tecken med en bestämd betydelse. Dessa tecken utgör inget eget språk. Dessa tecken används tillsammans med en anpassad form av teckenspråk som lånar drag från de tecknade språk som samtalsparterna behärskar.

    På senare tid har det amerikanska teckenspråket fått funktionen som ett lingua franca-språk bland teckenspråkiga, framför allt i den yngre befolkningen.

    Läs mer om olika teckenspråk

  • Har teckenspråkiga barn rätt till modersmålsundervisning?

    Ja, liksom alla elever som har ett annat modersmål än svenska så har teckenspråkiga elever rätt till modersmålsundervisning. Däremot är villkoren annorlunda än för de nationella minoritetsspråken, och i praktiken gör lagen en viss åtskillnad mellan hörande och döva eller hörselskadade elever.

    För hörande barn som har döva teckenspråkiga föräldrar gäller villkoret att kommunen är skyldig att ordna modersmålsundervisning i teckenspråk om det är minst 5 elever i kommunen som önskar det. Döva och hörselskadade elever som går i grundskolan kan få modersmålsundervisning i teckenspråk om språket är föräldrarnas modersmål. De flesta av dessa elever har emellertid hörande föräldrar som inte har teckenspråk som sitt modersmål, vilket gör att de inte har rätt till modersmålsundervisning. Döva och hörselskadade teckenspråkiga elever som går i specialskolan får undervisning på och om svenskt teckenspråk, så de kan inte få modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk. Däremot kan de få modersmålsundervisning i ett annat teckenspråk om det är föräldrarnas modersmål, till exempel lettiskt teckenspråk eller ett annat talat och skrivet språk. Det förutsätter dock att skollagens och skolförordningens villkor är uppfyllda.

  • Heter det teckentolk eller teckenspråkstolk?

    Yrkesbeteckningen på en tolk som tolkar mellan ett tecknat och ett talat språk eller mellan två tecknade språk är teckenspråkstolk. Man kan också helt enkelt säga tolk. Vanligtvis brukar inte yrkesbeteckningen ange vilket språk en tolk tolkar till eller från, men teckenspråkstolk är ett undantag från regeln. Ibland ser man kortformen teckentolk. Det är emellertid inte den korrekta yrkestiteln.

    Läs mer om svenskt teckenspråk

  • Hur många använder svenskt teckenspråk?

    Det finns inga säkra uppgifter på hur många teckenspråkstalare det finns, eftersom det inte finns någon officiell språkstatistik i detta land. Språkrådet har publicerat en bok med information om antalet talare i olika språk i Sverige (Parkvall 2015). I boken redovisas det att antalet modersmålstalare i svenskt teckenspråk är cirka 13 000, varav 8 000 är döva och 5 000 är barn till döva. Till det tillkommer andraspråksinlärare, som exempelvis hörande föräldrar till döva barn, och yrkesmänniskor, till exempel tolkar och lärare. En uppskattning är att det handlar om cirka 30 000 teckenspråkstalare totalt.

    Läs mer om teckenspråkstalare i Sverige

  • Säger man talar teckenspråk eller använder teckenspråk?

    Det går bra med båda konstruktionerna. Vanligast är att säga använda teckenspråk. Att säga tala teckenspråk går också bra. Det betyder inte nödvändigtvis att man använder rösten, utan kan stå för bruket av ett språk. Ordet talare står för personer som har språkliga färdigheter i ett språk, inte att de använder ett talat språk. Finns det risk för missförstånd är det säkrast att säga använda teckenspråk.

    Läs mer om det svenska teckenspråket

  • Varför ska man säga ”internationella tecken” och inte ”internationellt teckenspråk”?

    Frågan har diskuterats i olika forum, bland språkforskare, tolkar och internationella delegater. Frågan undersöktes av en expertgrupp inom Internationella dövförbundet (WFD) och organisationen tog ett kongressbeslut år 2007 att använda benämningen International Sign (IS). Motiveringen var att undvika missuppfattningen att det finns ett internationellt teckenspråk. IS har en alltför en stor variation för att kallas för ett språk.

    IS används när teckenspråkiga från olika länder möts, dels vid internationella sammankomster, dels i personliga möten. I praktiken fungerar IS som transspråkande mellan personer som inte talar samma modersmål. Man förhandlar sig fram och anpassar sitt teckenspråk efter varandra, vid behov använder man kroppsspråk, gester samt pekningar på föremål, internationellt handalfabet, improviserade tecken som avbildar eller imiterar företeelser. Man försöker hitta ett sätt att kommunicera med varandra som parterna förstår och behärskar. Förmåga att kommunicera på IS får man genom flitiga kontakter med döva från andra länder, det är inget man lär sig på någon kurs.

    Man kan säga att det finns det två former av internationella tecken: den mer konventionaliserade formen som används vid internationella konferenser och möten och en mer informellt form som används mellan privatpersoner. Teckenförrådet i den konventionaliserade formen av IS består i huvudsak av tecken från västeuropeiska teckenspråk samt amerikanskt teckenspråk.

    Källor:

    European Union of the Deaf: International Sign Länk till annan webbplats.

    Mesch, J. (2010). Perspectives on the Concept and Definition of International Sign Länk till annan webbplats.. World Federation of the Deaf.

    WFD-WASLI Acc. (2019). Frequently Asked Questions about International Sign Länk till annan webbplats..

    Läs mer om världens teckenspråk

    Kunskapsbank om svenskt teckenspråk

  • Varför är teckenspråk olika i olika länder?

    Det finns en stark föreställning om att det bara finns ett teckenspråk i världen, men det är en myt. De tecknade språken har utvecklats på samma sätt som de talade språken, det vill säga i kontakt mellan människor. Men till skillnad från de talade språken, där familjen och närsamhället varit grunden för språkets utveckling, har de tecknade språken framför allt växt fram på dövskolorna. I Europa etablerades dövundervisningen i mitten av 1700-talet, i Norden i början av 1800-talet.

    De tecknade språken är i regel nationellt knutna. I flerspråkiga länder, som till exempel Finland och Belgien, existerar det flera tecknade språk. Det tecknade språket påverkas av det talade/skrivna språket samt den kultur och språksyn som råder i landet. Därför ser det tecknade språket i Sverige annorlunda ut än det tecknade språket i Japan.
    När teckenspråkiga träffas i internationella sammanhang brukar de anpassa sitt språkbruk till mottagaren i syfte att öka förståelsen. Detta tycks vara enklare att göra med tecknade språk, som bygger på gestuella uttryck, än med talade språk.

    Läs mer om teckenspråk i Sverige och världen

  • Vem bestämmer om det ska införas nya tecken i det svenska teckenspråket och hur kommer man på nya tecken?

    Liksom för andra språk är det språkbrukarna själva som skapar nya ord/tecken och avgör om ordet/tecknet får stannar kvar i språket eller försvinner med tiden. Tecknet bör naturligtvis följa principerna för teckenbildning, men det är inte något som infödda språkbrukare tänker på. Det är vanligt att tecken bildas genom inlån av ord från andra språk – huvudsakligen från svenska – och tecken från andra nationella teckenspråk.

    Läs mer om teckenspråk och teckenbildning

  • Vad betyder språklagen för det svenska teckenspråket?

    Språklagen har en viktig statushöjande effekt för det svenska teckenspråket, och den främjar detta språks fortlevnad. Den bidrar också till att synliggöra döva och hörselskadade som en språklig minoritet och till att synliggöra det svenska teckenspråket i det svenska samhället. Det ska vara möjligt att använda det svenska teckenspråket i offentlig verksamhet via teckenspråkstolkar. Skyddet för det svenska teckenspråket inbegriper ett förbud mot påtvingad assimilering.

    Enligt språklagen ska det svenska teckenspråket skyddas och främjas. Det innebär bland annat att döva och hörselskadade barn, samt andra barn med behov av teckenspråk, har rätt att få lära sig det svenska teckenspråket och att använda det i skolan. Anhöriga till teckenspråkiga liksom hörande barn till teckenspråkiga föräldrar har också rätt att lära sig svenskt teckenspråk.

  • Är svenskt teckenspråk ett nationellt minoritetsspråk?

    Det svenska teckenspråket hör inte till de fem nationella minoritetsspråk för vilka Sverige skrivit under Europarådets konvention. Svenskt teckenspråk uppfyller dock flera viktiga kriterier för vad som kan betraktas som nationellt minoritetsspråk – det är till exempel tydligt ett helt eget språk och det har använts under mycket lång tid i Sverige.

    När Europarådets konventioner som rör minoriteter och minoritetsspråk öppnades för ratificering tillsatte den svenska regeringen en kommitté som fick i uppdrag att utreda vilka språk som skulle få status som nationella minoritetsspråk i Sverige. Kommittén kom fram till att det svenska teckenspråket inte är ett kulturspråk som talas av en minoritet utan snarare ska ses som ett kommunikationsmedel för personer med hörselnedsättningar. Därför fick det svenska teckenspråket inte status som ett nationellt minoritetsspråk. I språklagen från 2009 jämställs emellertid det svenska teckenspråken med de nationella minoritetsspråken, men skyddet är inte lika omfattande i språklagen som i minoritetslagen.

    Läs mer om teckenspråket i språklagen

  • Hur kan samhället värna om, skydda och främja språken?

    Samhället ska se till svenskan verkligen används i offentlig verksamhet, liksom i EU. Myndigheter har ett särskilt ansvar för att utveckla svensk terminologi på sitt fackområde. Samhället ska se till att alla erbjuds undervisning i svenska.

    I vissa sammanhang erbjuder andra lagar möjlighet att använda andra språk, till exempel finska, meänkieli och samiska.

    Främjandet av de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket innebär att aktiva åtgärder ska vidtas för att stärka språken så att de bevaras som levande språk i Sverige. Detta innebär bland annat att man skall se till att undervisning bedrivs i språken.

    Språkrådet, som är en del av Isof, har i uppdrag att följa upp språklagen och att rapportera till riksdagen och regeringen om hur den efterlevs.

  • Vad säger språklagen om andra språk än svenskan?

    Språklagen nämner vilka språk som har status som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Lagen anger också att alla myndigheter är skyldiga att skydda och främja dessa språk.

    I språklagen står det också att det svenska teckenspråket har en liknande ställning som de nationella minoritetsspråken, och att myndigheter ska skydda och främja teckenspråket.

    För de människor som bor i Sverige och som talar andra språk säger språklagen att samhället ska ”ge tillgång” till språk. Det innebär att människor inte ska hindras att tala sina språk, men också att de barn som vill utveckla sina modersmål ska kunna göra det (till exempel i skolans modersmålsundervisning) och de som inte kan svenska ska få lära sig det.

  • Vilka språk gäller språklagen?

    Språklagen nämner följande språk: finska, jiddisch, meänkieli, romska, samiska, svenska och det svenska teckenspråket. Men den gäller faktiskt också alla andra språk som talas i Sverige, alltså de språk som talas av personer som invandrat eller har invandrarbakgrund, även om språken är för många för att nämnas vid namn.