Varför får jag inte stava min gårds namn som jag vill?

I Sverige finns en hänsynsparagraf i kulturmiljölagen som reglerar stavningen av officiella ortnamn. Lantmäteriet konstaterar i sin skrift God ortnamnssed Länk till annan webbplats. att ortnamn ska följa vedertagna regler för språkriktighet. Man skriver att ortnamn i stavning och ortografi ska följa svenska språket i övrigt, såsom detta finns kodifierat i senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista Länk till annan webbplats..

Ett vanligt önskemål är att byta ut v mot w i namn där man kan finna äldre skrivformer med w. Även om man i ett lokalt sammanhang har hållit fast vid en äldre stavning med W- så räcker inte det för att åberopa ”hävdvunna stavningsformer” som skäl för stavning med W. Det krävs att den avvikande stavningen används mer generellt i samhället i stort. Att använda den gamla stavningen av din gårds namn privat eller som varumärke är naturligtvis inte förbjudet. I officiella sammanhang är det emellertid inte korrekt. Förändringen av stavningen i ortnamn från W till V påbörjades i samband med (eller något före) stavningsreformen år 1906. Detta var dock inget som skedde över en natt utan över tid.

Det finns fall där ortnamn inte följer vedertagna regler för språkriktighet. Ett exempel är Bruzaholm, i dag namn på en tätort i Småland. Namnet är först belagt år 1770, då som Brusaholm, och återgår på namnet på ett bruk anlagt 1630. Bruket kallades Brusa bruk eller Brusaholms bruk och det är namngivet efter Brusaån. Anläggarens söner tog familjenamnet Bruzelius och det är troligen det som föranlett stavningen med z, som börjar dyka upp i slutet av 1700-talet. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal stavades namnet omväxlande med s och z. Inför tryckningen av ekonomiska kartan 1954 granskades namnen av våra föregångare vid Ortnamnsarkivet i Uppsala och man valde att rekommendera skrivningen med z och det blev också den som godkändes. Varför stavningen med z valdes framgår ej av handlingarna. I dag kan man dock konstatera att stavningen har hävd och en spridning utanför det lokala samhället.

Läs mer om namn på gårdar och platser