Argument för klarspråk

Vad finns det för vinster med att arbeta med klarspråk? Här hittar du olika slags argument för klarspråk.

Det finns många olika argument, och vilka som väger tyngst kan variera. Myndigheter, regioner, kommuner och andra offentliga aktörer måste förstås följa språklagen, men även företag och andra organisationer har mycket att vinna på att använda klarspråk!

Klarspråk stärker demokratin

Klarspråk handlar ytterst om demokrati: att alla ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheterna. Här är några demokratiska och juridiska argument för att använda klarspråk:

  • Följer språklagen
  • Ökad rättssäkerhet
  • Demokratisk rättighet
  • Ökat förtroende för myndigheten.

Klarspråk förbättrar kommunikationen

Klarspråk handlar också om att få kommunikationen att fungera. Här är några kommunikativa argument för att använda klarspråk:

  • Mindre risk för missförstånd
  • Bättre kommunikation med mottagarna
  • Bättre bemötande och ökad tillit
  • Bättre tillgänglighet för fler i samhället.

Klarspråk sparar tid och pengar

Andra argument handlar om att man sparar tid och pengar genom att använda klarspråk. På så sätt blir det en effektivare förvaltning i kommuner, regioner och statliga myndigheter. Men även andra organisationer kan spara mycket tid och pengar. Exempelvis handlar vinsterna om att man

  • slipper tidskrävande följdfrågor
  • slipper begära in kompletteringar av handlingar
  • får en snabbare och säkrare handläggning.

Ibland kan klarspråksarbete leda till att rutinerna i organisationen förbättras och onödiga arbetsmoment tas bort. På så sätt blir hela verksamheten mer effektiv.

Ett räkneexempel

Här är ett enkelt räkneexempel för att illustrera vilka tidsvinster man kan göra genom att använda klarspråk. Säg att en organisation får 300 texter att läsa per år. Texterna läses av 80 personer i 15 minuter i genomsnitt. Det blir sammanlagt 6 000 timmar/år. Om texterna förbättras och lästiden kortas till i snitt 10 minuter per text, blir det i stället 4 000 timmar/år.

Sparad lästid: 2 000 timmar = 50 arbetsveckor

Vill du räkna om vinsten till pengar är det bara att multiplicera antalet timmar med en genomsnittlig timkostnad för personalen.

Så gjorde Riksdagsförvaltningen i sitt klarspråksprojekt. De kom fram till att otydliga texter ledde till en merkostnad på 2,4 miljoner kronor per år.