Tematisk indelning

Attityder till dialekter. Språk och identitet

Andersson, Lars-Gunnar, 1985: Fult språk. Svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm.

Bergfors, Erik Olof, 1985: Språkanvändning och språkliga attityder i grundskolan i övre Dalarna. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1984.

Bolfek Radovani, Jasmina, 2000: Attityder till svenska dialekter - en sociodialektologisk undersökning bland vuxna svenska i Tierp, Östersund, Linköping, Trollhättan och Malmö. (SoLiD 13, FUMS rapport 201.) Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus & Teleman, Ulf, 1974: Folkmål som klasspråk. Ett samtal om dialekt ur språksociologisk synvinkel. I: Språket i bruk. Utg. av Ulf Teleman & Tor G. Hultman. Lund.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1979: Dialekten i skolan. I: Språkform och språknorm. En bok till Bertil Molde på 60-årsdagen den 16 september 1979. (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 67.) [Stockholm.]

Eklund, Gerd, 2000: Varför ska vi använda dialekt? I: Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och kommunikation. Britt Backlund (red.). Lund.

Elert, Claes-Christian: Får man tala med regional färgning i dagens Sverige? I: Språkvård 4:1983.

Eriksson, Lisa, 2001: Absolutister, anpassare och andra - något om dialektens betydelse för ungdomars självbild. I: Språk, kön och kultur. Rapport från fjärde nordiska konferensen om språk och kön. Göteborg.

Eriksson, Lisa, 2005: En kvinna klär sällan i dialekt. I: Västerbotten 1/05. Umeå.

Flodell, Gunvor, 2003: »De verkar te å gå bakåt». Språk, etnicitet och identitet belyst utifrån emigrant- och dialektmaterial. (Kulturens frontlinjer. Skrifter från forskningsprogrammet Kulturgräns norr 36.) Umeå.

Garrett, Peter, 2010: Attitudes to language. Cambridge.

Hallberg, Göran, 2003: Kampen om skånskan. I: Språkvård 3/2003.

Hammermo, Olle, Molin, Richard & Strömquist, Siv, 1981: »Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!» En dialektsociologisk enkätundersökning bland gotländska gymnasieelever. (FUMS rapport 94.) Uppsala.

Helgander, John, 1996: Mobilitet och språkförändring. Exemplet Övre Dalarna och det vidare perspektivet. (Sektionen för humaniora och beteendevetenskap, Högskolan Dalarna. Rapport 1996:3.) Falun.

Helgander, John, 1999: Dialektens utdöende. Om dialekternas sociala innebörd. I: Mora. Ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia. 3. Red. Täpp John-Erik Pettersson & Ove Karlsson. Mora.

Hernes, Reidunn, 2006: Talemål i endring? Ein longitudinell studie av talemålsutvikling og språkleg røyndomsoppfatning hos ungdommar i Os. Bergen.

Hultgren, Sven O., 1983: Barns bruk av och attityder till dialekt och riksspråk. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Hultgren, Sven O., 1983: Skola i dialektal miljö. Språkanvändning och språkliga attityder i övre Dalarna. (Acta Universitatis Upsaliensis. Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia 18.) Uppsala.

Hultman, Tor G., 1993: När får man tala dialekt egentligen? Om dialekt och regionalt riksspråk i ett sydsvenskt perspektiv. I: Språk i världen. Lund.

Hultman, Tor G., 1996: Grishalsdebatten – en språkstrid på Österlen. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 80. Stockholm.

Haase, Erik, [2002]: Ingen sønderjysk - ingen sønderjysk identitet. I: Dialekter - sidste udkald? (Modersmål-selskabets årbog 2002.) København.

Ivars, Ann-Marie, 1987: Bidialektism och identitet. I: Folkmålsstudier 31.

Ivars, Ann-Marie, 1994: Bidialectism and identity. I: The sociolinguistics of urbanization. The case of the Nordic countries. (Soziolinguistik und Sprachkontakt 7.) Ed. Bengt Nordberg. Berlin & New York.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2000: Kontakt, variation och förändring - studier i Stockholmsspråk. Ett urval uppsatser. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. New series 22.) Stockholm.

Kristiansen, Tore, 2005: Menigmands holdninger til hvordan ansatte i radio og fjernsyn skal tale. En sammenlignende undersøgelse af syv nordiske sprogsamfund. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala.

Ladegaard, Hans Jørgen, 1991: Language attitudes and language change in Denmark. I: Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. Föredrag från ett forskarsymposium. Utg. Ulla-Britt Kotsinas & John Helgander. (MINS 40.) Stockholm.

Ladegaard, H. J., 1992: Sprogholdninger i Danmark. En socialpsykologisk analyse af stereotype holdninger til sprog og sprogbrugere i fire danske lokaliteter. I: Nordisk Psykologi 44.

Ladegaard, H. J., 1993: Sprogholdninger og sproglig adfærd hos skoleelever på Fyn. I: 4. Møde om Udforskningen af Dansk Sprog. M. Kunøe & E. Vive Larsen (utg.). Århus.

Måsan, Sylvia, 2002: Det finns ju bara ett sollerömål i hela Sverige. I: Åter till Sollerön. Om kulturarv, folk och landsbygd. Red. Cecilia Hammarlund-Larsson, Bo Larsson & Annette Rosengren. Stockholm.

Maegaard, Marie, 2001: 'Jeg er da stolt af at jeg er sønderjyde - altså sådan forholdsvis'. Om sprogbrug og sprogholdninger hos sønderjyske unge. I: Danske talesprog 2. København.

Maegaard, Marie, [2002]: Sønderjysk i dag - holdninger og forestillinger. I: Dialekter - sidste udkald? (Modersmål-selskabets årbog 2002.) København.

Mæhlum, Brit, 1992: Dialektal sosialisering. En studie av barn og ungdoms språklige strategier i Longyearbyen på Svalbard. Oslo.

Nordman, Marianne, 2003: Dialekten i våra hjärtan. Några finlandssvenska ungdomar reflekterar. I: Från Närpesdialekt till EU-svenska. Red. Harry Lönnroth. Tammerfors.

Olander, Eva, 2005: Språkval och attityder. En skolenkät i dalmålsområdet presenterad med Orsa som utsiktspunkt. I: Svenskans beskrivning 27. Red. Gunilla Byrman et al. Växjö.

Pedersen, Inge Lise, 1993: Regionalisme og identitet. Om jysk og dansk gennem tusind år. I: Jyske Studier tilegnede Magda Nyberg og Bent Jul Nielsen. Red. K. M. Pedersen & I. L. Pedersen. København.

Pedersen, Inge Lise, 1994: Linguistic variation and composite life modes. I: The sociolinguistics of urbanization. The case of the Nordic countries. (Soziolinguistik und Sprachkontakt 7.) Ed. Bengt Nordberg. Berlin & New York.

Pedersen, Karen Margrethe, 1997: Resistens og bevidsthedsgrad. I: Nordiska dialektstudier. Red. Maj Reinhammar. Uppsala.

Røyneland, Unn, 2005: Dialektnivellering, ungdom og identitet. Ein komparativ studie av språkleg variasjon og endring i to tilgrensande dialektområde, Røros og Tynset. Oslo.

Skjekkeland, Martin, 2009: Språk og samfunn i endring. Ein studie av tilhøvet mellom lokal identitet og talemålsutvikling. Oslo.

Skjekkeland, Martin, 2011: Lokal identitet som forklaringsfaktor i sosiolingvistikken. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Thelander, Mats, 1992: Med dialekten i bagaget. Kring några undersökningar av flyttarens språkliga anpassning. I: Tal och samtal. Lund.

Thelander, Mats & Andersson, Roger, 1994: Internal migration, biography formation and linguistic change. I: The sociolinguistics of urbanization. The case of the Nordic countries. (Soziolinguistik und Sprachkontakt 7.) Ed. Bengt Nordberg. Berlin & New York.

Wihlborg, Karin, 2005: "Ful och charmig". Ungdomars användning av och attityder till dialekt i Östergötland – ur ett könsperspektiv. (Mälardalssvenska 3.) Eskilstuna.

Dialekt i skolan

Björklund, Siv, 2017: Språkmöten inom undervisningen. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 130–142.

Bjørkum, Andreas, 1983: Fyrsteopplæring i grunnskulen nær innåt målføret. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Björseth, B. m.fl., 1939: Göteborgsdialekten och skolan. Göteborg.

Brunell, Viking, 1983: Dialekt och skola i svenskfinland. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Bull, Tove, 1983: Å lese og skrive talemål i førsteklasse. I: Mål og Makt nr 2, 1982.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1964: Dialekterna i gymnasiets svenskundervisning. Synpunkter och uppslag. I: Modersmålslärarnas förening. Årsskrift. 1964. Lund.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1969: Dialekterna i gymnasiets svenskundervisning. I: Språket i blickpunkten. Skrifter utgivna av Svensklärareföreningen.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1979: Dialekten i skolan. I: Språkform och språknorm. En bok till Bertil Molde på 60-årsdagen den 16 september 1979. Stockholm.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1979: Dialekten i skolan, särskilt med avseende på talspråket. I: Dialekt og riksspråk i skulen. Rapport från ett nordiskt symposium på Lysebu 2-5 april 1979. Oslo.

Hansen, E. & Lund J. (utg.), 1983: Skolen, samfundet og dialekten. Frederikshavn.

Hultgren, Sven O., 1984: Dialekt och skola. En orientering om förhållanden i Sverige. I: Språk i Norden 1984.

Kristoffersen, G., 1980: Dialektutvikling hos skolebarn. Oslo.

Loman, Bengt, 1984: Dialekterna och modersmålsundervisningen. I: Språk i Norden 1984.

Lund, Jørn, 1984: Den danske skole og dialekterne. En studie i sejlads uden ror. I: Språk i Norden 1984.

Venås, Kjell, 1984: Norsk forsking om dialekt og skule. I: Språk i Norden 1984.

Österberg, Tore, 1961: Bilingualism and first school language – an eduational problem illustrated by results from a Swedish dialect area. Umeå.

Metoder inom dialektologin

Bihl, Björn, 2003: Att studera dialektala övergångar: en metodbeskrivning. I: Nordisk dialektologi. Red. Gunnstein Akselberg, Anne Marit Bødal & Helge Sandøy. Oslo.

Brøndum-Nielsen, Johs., 1927: Dialekter og dialektforskning. København. Tillägg: Roikjer, Folke & Rasmussen, Børge, 1932: Tillæg til Johs. Brøndum-Nielsen Dialekter og dialektforskning. Hovedtræk af danske dialektejendommeligheder. V. Skånsk. København.

Chambers, J. K. & Trudgill, Peter, 1998: Dialectology. 2:a uppl. Cambridge.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1977: Svensk dialektgeografi. Dess metoder och uppgifter. 5:e uppl. (University of Umeå. Dept. of general linguistics. Publication 3.) Umeå.

Dialektologie. Ein Handbuch zur deutschen und allgemeinen Dialektforschung. 1-2. (Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft 1.) 1982-1983. Berlin.

Eaker, Birgit, 2001: Svensk dialektgeografisk forskning – historik, nuläge och framtidsperspektiv. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2001. Uppsala.

Fischer-Jørgensen, Eli, 1934: Dialektgeografiens betydning for opfattelsen af lydforandringer. (Tyske studier 1.) København.

Löffler, Heinrich, 2003: Dialektologie. Eine Einführung. Tübingen.

Venås, Kjell, 1998: Liner og band. Om metodar i norsk målføregransking. I: Mål og middel i nordisk språkvitskap. Artiklar frå ein dugnad i faghistorie under Møte om norsk språk 7 i Trondheim 21. november 1997. Red. Knut E. Karlsen.

Översikter över större svenska dialektområden, dialektgeografiska samband

Bandle, Oscar, 1973: Die Gliederung des Nordgermanischen. Basel & Stuttgart.

Benson, Sven, 1965-1970: Südschwedischer Sprachatlas. 1-4. Lund.

Bergman, Gösta, 1940: Svenska språket genom tiderna. (Innehåller avsnitt om dialekter.) I: Svenska folket genom tiderna. Band 13. Malmö.

Bergman, Gösta, 1952: Nordliga provinsialismer. Även i: Arkiv för nordisk filologi 66. Lund.

Bruce, Gösta & Gårding, Eva, 1978: A prosodic typology of Swedish dialects. I: Nordic prosody. Papers from a symposium. Ed. Eva Gårding, Gösta Bruce & Robert Bannert. (Travaux de l'Institut de linguistique de Lund 13.) Lund.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1978: Dialekt och högspråk i nutidens Sverige, särskilt i Norrland. I: Det moderna Skandinaviens framväxt. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus och Ågren, Per-Uno, 1980: Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt. (Skrifter utg. av Johan Nordlander-sällskapet 2.) 2:a utg. [med enstaka rättelser]. Umeå.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1983: Synpunkter på mellanspråklig dialektgeografi från en nordskandinavisk utsiktspunkt. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Danell, Gideon, 1912: Några anmärkningar om Vättern som språkgräns. I: Xenia Lidéniana.

Elert, C.-Chr., 1994: Indelning och gränser inom området för den nu talade svenskan – en aktuell dialektgeografi: I: Kulturgränser – myt eller verklighet. Umeå.

Hesselman, Bengt, 1905: Sveamålen och de svenska dialekternas indelning. Uppsala.

Hesselman, Bengt, 1948-1953: Huvudlinjer i nordisk språkhistoria. 1-3. (Nordisk kultur 3-4.) Uppsala, Stockholm, Oslo & København.

Ingers, Ingemar, 1950: Sydsvenskt riksspråk. SNSS 7. Stockholm.

Ingers, Ingemar, 1971: Regionalt riksspråksbruk. I: Studier i dagens svenska. SNSS 44. Stockholm.

Lindqvist, Natan, 1947: Sydväst-Sverige i språkgeografisk belysning. 1-2. (Skrifter utg. genom Landsmålsarkivet i Lund 2.) Lund.

Lundell, J. A., 1880: Om de svenska folkmålens frändskaper och etnologiska betydelse. Svenska sällskapet för antropologi och geografi 1:5. Stockholm.

Lundell, J. A., 1911: Om gränsen mellan central- och sydskandinaviska mål. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Meyer, Ernst A., 1937-1954: Die Intonation im Schwedischen. 1-2. Stockholm. (Del 1 handlar om sveamål, del 2 om norrländska mål. I del 2 finns också för jämförelse några intonationskurvor samlade för varje landskap.)

Språken i Sverige. Sveriges Nationalatlas. Red. Östen Dahl & Lars-Erik Edlund. Stockholm 2010.

Torp, Arne, 1983: Nokre tankar om inndeling av folkemålet i Skandinavia. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Stadsmål

Andersson, Lars-Gunnar, 1994: Stadsspråkets födelse. I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. Festskrift till Ulf Teleman. Lund.

Bertils, Klara, 2017: Umeåsvenskan. Ett norrländskt stadsspråk. I: Edlund & Nordman (red.) Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Umeå & Vasa 2017. S. 50–63.

The Copenhagen Study in Urban Sociolinguistics I-II. F. Gregersen & I. L. Pedersen (utg.) Copenhagen 1991.

Ivars, Ann-Marie, 1994: Svenska stadsmål i Finland. I: Nordiska dialektstudier: föredrag vid femte nordiska dialektologkonferensen i Sigtuna 17-21 augusti 1994. Utg. Maj Reinhammar. Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom dialektenheten i Uppsala. Ser. A:27. Uppsala.

Ivars, Ann-Marie, 1996: Stad och Bygd. Finlandssvenska stadsmål i ett regionalt och socialt perspektiv. Folkmålsstudier 37.

Ivars, Ann-Marie, 1998: Urban colloquial Swedish in Finland. I: Folia linguistica XXXII/1-2 (1998). The Hague.

Loman, Bengt, 1991: Studiet av stadsmål i Norge och Sverige 1850-1950. I: Folkmålsstudier 33.

Malmberg, Anna & Nordberg, Bengt, 1994: Language use in rural and urban settings. I: Nordberg, Bengt (ed.), The sociolinguistics of urbanization: The case of the Nordic countries. Berlin/New York.

Nuolijärvi, Pirkko: Begreppet stadsmål och den urbana dialektologin. I: Våra språk i tid och rum. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. B:21.

Pedersen, Inge Lise, 2001: Bymålenes stilling i Danmark. En oversigt og diskussion. I: Våra språk i tid och rum. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. B:21.

Stadtsprachenforschung : ein Reader. Red. H. Löffler och L. Hofer. (Germanische Linguistik 202/205.) 2010.

Slang och gruppspråk

Andersson, Lars-Gunnar, 1985: Fult språk. Svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm.

Berg, Ruben G:son, 1900: Skolpojks- och studentslang. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Berg, Ruben G:son, 1924: Skolpojks- och studentslang. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Berg, Ruben G:son, 1943: Strödda anteckningar om yrkesslang. I: Nysvenska studier. 23:e årg. Uppsala.

Bergman, Gösta, 1915: Ett par synpunkter på begreppet slang. I: Språk och stil. Femtonde årg. Fjärde-femte häftet. Uppsala.

Bergman, Gösta, 1924: Till soldatspråkets psykologi. I: Nysvenska studier. Fjärde årg. Första-andra häftet.

Bergman, Gösta, 1929: Västgötaknallarna och deras hemliga språk, månsing. I: Nysvenska studier.

Bergman, Gösta, 1930: Västgötaknallarna och deras hemliga språk, månsing. I: Nysvenska studier. 9:e årg. Uppsala.

Bergman, Gösta, 1931: Rotvälska. Stockholm.

Bergman, Gösta, 1934: Skolpojksslang. Stockholm.

Bergman, Gösta, 1934: Tolkning av månsing-ord. I: Nysvenska studier.

Bergman, Gösta, 1934: Ur en Stockholms-nasares ordförråd. I: Nysvenska studier.

Bergman, Gösta, 1941: En rotvälsk källa från 1760-talet. I: Nysvenska studier. 21:a årg.

Bergman, Gösta, 1949: Två ord ur Stockholmsslangen. I: Nysvenska studier. 28:e årg. Uppsala. (Orden spänn och läskig behandlas.)

Bergman, Gösta, 1964: Slang och hemliga språk. Stockholm.

Bom, Kaj, 1957: Slangordbogen. København.

Byrman, Gunilla, 1989: Graviditetsuttryck i svenskan. Diss. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A. Lund.

Carling, Gerd, 2005: Romani i svenskan. Storstadsslang och standardsspråk. Stockholm.

Cederschiöld, Gustaf, 1900: Om kvinnospråk och andra ämnen. Lund.

Cederschiöld, Wilhelm, 1944: Barnspråk. Stockholm.

Dagrin, Bengt G., 2008: Stora fula ordboken. 4:e utök. o. rev. uppl. Stockholm.

Danielsson, Einar, 1914: Skeppsholmsslang. I: Språk och Stil XIV.

Doggelito, Dogge & Kotsinas, Ulla-Britt, 2004: Förortsslang. Stockholm.

Forsskåhl, Mona, 2001: Bland töser och grabbar. Den värdeladdade ungdomsslangen. I: Språk, kön och kultur. Rapport från den fjärde nordiska konferensen om språk och kön. Göteborg.

Forsskåhl, Mona, 2005: Mitt emellan eller strax utanför. Språkkontakt i finlandssvensk slang. Helsingfors.

Friberg, Bertil, 1964: Svenskt slanglexikon. 2. [omarb.] uppl. Stockholm.

Frukostflingor & Nötknäppare. 2:a uppl. 2001. Stockholm.

Galoschjesus och frukostflingorna. En frispråkig krogordbok. 2007. Stockholm.

Gibson, Haldo, 1978: Svensk slangordbok. 2:a uppl. Stockholm.

Gjerdman, Olof, 1937: Ett knippe ord ur slang- och vulgärspråk. I: Nysvenska studier 1937. (Gjerdman tar upp ord som beko, bena/bänna, blejd, bän(g)ster, flis, flukta, haj(a), hallick, häck, kosing, kova, krisj, krubb, månsing, polare, reko, spänn, stöt, svid, tavring, tummen.)

Gjerdman, Olof, 1945: Tattarna och deras språk. I: Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1945.

Gjerdman, Olof, 1947: Djos Per Andersson ordlista över svenskt förbrytarspråk. I: Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1947.

Gjerdman, Olof, 1947: Två förbrytarordlistor från 1840-talet. I: Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1947.

Götlind, Johan, 1929: Månsing från Mark och Kind. I: Nysvenska studier. 9:e årg. Uppsala.

Holmén, Stefan, 1997: Pundartugg. Narkotikarelaterade slanguttryck. Solna.

Ingers, Ingemar, 1977: Lundensisk slang. Skolslang och studentslang samt akademiskt vardagsspråk i Lund. Lund.

Johansson, Roger, 1977: Svensk rommani. Uppsala.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1994: Vrålbedåriskt. En bok om flickslang. Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 78. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1996: Bangslang. I: Språket lever! Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1996: Stockholmsslang. Folkligt språk från 80-tal till 80-tal. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 1998: Norstedts svenska slangordbok. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2000: Engelska i svensk slang. I: Svenskan i tiden.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2003: En bok om slang, typ. Stockholm.

Kotsinas, Ulla-Britt, 2004: Ungdomsspråk. Ord och stil 25. 3:e uppl. Uppsala.

Langenfelt, Gösta, 1915: Järnvägssvenska. I: Språk och stil. 15:e årg. Uppsala.

Langenfelt, Gösta, 1947: Officersjargong och manskapsslang i Sverige 1645-1945. Uppsala.

Lidén, Evald, 1930: Anteckningar om västgötaknallarnas hemliga språk, månsing. I: Nysvenska studier. 10:e årg. Uppsala.

Marm, Ingvald, 1962: Slang og sjargong. En kavalkade over det muntre innslaget i norsk hverdagstale. Oslo.

Milles, Karin, 2010: Kung Karl och kärleksgrottan. Lek, lust och ideologi i de svenska könsorden. Stockholm.

Norrby, Catrin, 1990: Bland hjärndöda svuckopannor och läckra goitingar. En studie i slangspråk. Nordrapp 5. Göteborg.

Palm, H., 1910: Hemliga språk i Sverige. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv.

Palme, Sven Ulric, [1959]: Burkar, fyrkar och gökar. Öknamn, slang och stil i politiska brev för femtio år sedan. Stockholm.

Ridderstad, C. F. 1851: Samvetet eller Stockholms-mysterier I-III. Linköping. (Rommaniordlista finns i del III.)

Slangordboka 2005. Oslo.

Thesleff, Arthur, 1912: Stockholms förbrytarspråk och lägre slang. Stockholm.

Thorén, Benjamin, 1996: Bonniers Slanglexikon. Stockholm.

Tillhagen, Carl-Herman, 1947: En nyupptäckt rommaniordlista från 1847. I: Svenska Landsmål och Svenskt Folkliv 1947.

Tryti, Tone, 2008: Norsk slangordbok. Oslo.

Uhrström, Wilhelm, 1910: Stockholms skolpojksspråk. Stockholm.

Uhrström, Wilhelm, 1911: Stockholmska. Stockholm.

Ulrich, Arvid, 1909: Rommanespråket. Sigenarspråk. I: Svenska landsmål.

Vide, Sten-Bertil, 1951: Färskvatten, jälle, mascherbo och litet annat i Langenfelt, Officersjargong och manskapsslang. I: Nysvenska studier. 30:e årg. Uppsala.

Viklund, Maja Lindfors, 2001: Exotismer, romanticismer och vanliga överdrifter. Mönster och metaforer i svensk drogslang. Diss. Göteborg.

Østby, Andreas E., 2005: Kebabnorsk ordbok. Oslo.

Dialektförändringar

Nilsson, Jenny, 2015: Stabilitet och förändring i norra Värmland – dialekten i Torsbyområdet 1940-tal och 2010-tal. I: Folkmålsstudier 53. S. 167–198.

Folkdialektologi

Rabb, Viveca, 2017a: Uppfattningar om Vasasvenskans kännetecknande språkdrag inne i och utanför staden. En diskussion om salience. I: Ideologi, identitet, intervention. Nordisk dialektologi 10. Jan-Ola Östman, Caroline Sandström, Pamela Gustavsson & Lisa Södergård. (red.). 2017. Helsingfors. (Nordica Helsingiensia 48. Dialektforskning 5.) S. 245–256.

Rabb, Viveca, 2017b: Sko man ta typ en Åbobo å en Kårshålmsbo å så sku di få barn. En folkdialektologisk studie av tjugo Vasasvenskars uppfattningar om vilka dialekter som mest liknar Vasasvenskan. I: Språkmöten i Västerbotten och Österbotten. Lars-Erik Edlund & Marianne Nordman (red.). 2017. Umeå & Vasa. (Bottniska Studier 4; Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar 78; Skrifter utg. av Svensk-Österbottniska Samfundet 75.)

Syrjälä, Väinö, 2016: Språkbrukarnas syn på lingvistiska landskap i Svenskfinland. I: Folkmålsstudier 54. S. 91–114.

Syrjälä, Väinö, 2017: Folkdialektologi i Sydösterbotten. Metodologiska synpunkter på materialinsamling. I: Ideologi, identitet, intervention. Nordisk dialektologi 10. Jan-Ola Östman, Caroline Sandström, Pamela Gustavsson & Lisa Södergård. (red.). 2017. Helsingfors. (Nordica Helsingiensia 48. Dialektforskning 5.) S. 319–330.

Teinler, Jannie, 2016: Dialekt där den nästan inte finns. En folklingvistisk studie av dialektens sociala betydelse i ett standardspråknära område. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 98.) Uppsala.

Handböcker i språksociologi

Chambers, Jack, 1995: Sociolinguistic Theory. Linguistic Variation and its Social Significance. Language in Society 22. Oxford.

Einarsson, Jan, 2009: Språksociologi. 2:a uppl. Lund.

The handbook of language variation and change. Ed. J. K. Chambers, Peter Trudgill & Natalie Schilling-Estes. 2002. Malden & Oxford.

Mæhlum, Brit, Akselberg, Gunnstein, Røyneland, Unn & Sandøy, Helge, 2003: Språkmøte. Innføring i sosiolingvistikk. Oslo.

Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela, 2010: Introduktion till sociolingvistik. Stockholm.

Sandøy, Helge, 1996: Talemål. 2:a uppl. Oslo.

Sociolinguistics. An international handbook of the science of language and society. (Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft 3.) 1987. Berlin.

Sociolingvistik. Red. Eva Sundgren. 2. uppl. 2013. Stockholm.

Sundgren, Eva, 2004: Språklig variation och förändring. Exemplet Eskilstuna. Lund.

Talspråksforskning i Norden. Mål - material - metoder. Red. Mats Thelander. 1982. Lund.

Thelander, Mats, 1974: Grepp och begrepp i språksociologin. (Ord och stil 6.) Lund.

Trudgill, Peter, 1974: Språk och social miljö. En introduktion till sociolingvistiken. Stockholm. (Med inledning av Bengt Nordberg.)

Wardhaugh, Ronald, 2002: An introduction to sociolinguistics. 4:e uppl. Malden.

Venås, Kjell, 1982: Mål og miljø. Innføring i sosiolingvistikk eller språksosiologi. Oslo.

Dialektordböcker omfattande hela Sverige

[Ihre, Johan], 1766: Swenskt dialect lexicon. Hvarutinnan uppteknade finnas the ord och talesätt, som uti åtskilliga Svea rikes lands-orter aro [!] brukelige, men ifrån allmänna talesättet afvika. Till upplysning af vart [!] språk, och bevis om thes ömnighet. Upsala. (Lexikonet finns i en inskannad version Länk till annan webbplats..)

Ordbok över Sveriges dialekter. Häfte 1-3, A-back, 1991-2000. Uppsala. (På sidan Ordbok över Sveriges dialekter (OSD) hittar du mer information om projektet).

Rietz, Johan Ernst, 1867: Svenskt dialekt-lexikon. Ordbok öfver svenska allmoge-språket. 1-2. Malmö, Köpenhamn, Leipzig & London [1862-]1867. - Fotolitografisk reproduktion. Lund 1962. 3. Register och rättelser av Erik Abrahamson. Uppsala & København 1955. (Lexikonet finns i en ocr-inläst, elektronisk utgåva Länk till annan webbplats..)

Atlas Linguarum Europae (ALE)

Alinei, Mario, 1997: The Atlas Linguarum Europae after a quarter century. A new presentation. I: Atlas Linguarum Europae. Perspectives nouvelles en géolinguistique. A. Roma.

Atlas Linguarum Europae. Assen. 1983-.

Atlas Linguarum Europae. Introduction. Assen 1975.

Atlas Linguarum Europae. Premier Questionnaire. Assen 1976.

Atlas Linguarum Europae. Second Questionnaire. Assen 1979.

Elmevik, Lennart, 2008: Motivkartor. Från arbetet inom projektet Atlas Linguarum Europae. I: Kartan i forskningens tjänst. Symposieföredrag utg. av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Birgitta Svensson.

Westerberg, Anna, 2011: Atlas Linguarum Europae - en presentation. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Tidskrifter

Folkmålsstudier. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. 1933-. Helsingfors.

Svenska landsmål och svenskt folkliv. Utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. 1878-. Uppsala. (Till tidskriften finns fem särskilda registerhäften uppdelade på följande tidsperioder: 1878-1908, 1878-1938, 1939-1952, 1953-1967, 1968-1985.)

Att spela in och skriva ut

Benson, Sven, 1981: Juridiska och etiska problem i samband med talspråksundersökningar. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 104. Uppsala.

Bockgård, Gustav, 2010: Om behandlingen av informanter förr i tiden. – Exemplet dialektinspelningar. I: Gäller vanligt folkvett också för akademiker? Rapport från ett seminarium om makt och etik. Red. Gustav Bockgård & Håkan Tunón. (CBM:s skriftserie 38.) Uppsala.

Bockgård, Gustav, 2010: Skapandet av den ideala dialektinspelningen. I: Studier i svensk språkhistoria 10. Hur och för vem? Göteborg.

Eriksson, Manne, 1947: Dialektuppteckningens metoder med särskild hänsyn till sammanhängande texter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1946.

Gustavsson, Anders, 1982: Förtegenhet vid etnologiska intervjuer. Några exempel på informationsbarriärer hämtade från fältarbeten i västra Sverige. Lund.

Hedblom, Folke, 1950: Grammofonupptagning av dialekter och folkminnen i Sverige 1935-1950. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 73.

Hedblom, Folke, 1961: The tape recording of dialect for linguistic sound archives – some experiences and views connected with recording work in Sweden. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 84.

Hedblom, Folke, 1968: Om avlyssning och utskrivning av dialekttexter i fonogram. Några erfarenheter och rön. I: Nysvenska studier. 47. Lund.

Hedström, Gunnar, 1922: Vägledning vid dialektuppteckningar i södra Sverige. Lund.

Hedström, Gunnar, 1931: Landsmålsalfabetet i för södra Sverige avpassad kortfattad framställning. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1930-1931.

Nilsson, Jenny, 2012: I huvudet på Västgöta-Bengtsson. En fallstudie av dialektinsamling i idé och praktik. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2012.

Ordéus, Torsten, 1981: Ljud på band – att spela in rätt och bevara betryggande. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 104.

Pedersen, Karen Margrethe, 1983: Om transskription af båndoptagelser og anvendelse af teksterne til leksikografiske og syntaktiske undersøgelser. Et EDB-projekt. Söderström, Sven, 1983: Utskrivning av dialektinspelningar – transkriptionsmetoder och erfarenheter. I: Folkmålsstudier 28. Åbo.

Söderström, Sven, 1983: Utskrivning av dialektinspelningar – transkriptionsmetoder och erfarenheter. I: Folkmålsstudier 28. Åbo.

Talspråksforskning i Norden. Mål - material - metoder. 1982. Mats Thelander (red.). Lund.

Talspråksstudier. Insamling och analys. 1981. Gun Widmark (red.). Lund.

Dialekt i skönlitteratur och populärmusik

Adam Jordan Krögers dialektdikter. Med språklig kommentar av Sten-Bertil Vide. 1992.

Andersen, Jørgen, 1991: Men tho hwa ... – Jeppe Aakjers brug af dialektfarve. I: Ord & sag 11. Århus.

Andersson, E., 1981: Dikt och dialekt. I: De finlandssvenska dialekterna i forskning och funktion. Red. Bengt Loman. Åbo.

Andresen, Sigfred & Sørensen, Viggo, 1989: Fra den yderste forpost mod syd – det danske sprog i Læk. I: Ord & sag 9. Århus.

Basbøll, Hans: Talesprog i skriftsprog. Vad sagde Gitte om tåregas? I: Sprogene i sproget. Modersmål-Selskabets Årbog 1991. København. (Om talspråksdrag i Per Højholts Gittes Monologer.)

Bihl, Björn, 2003: Med "Tröstlösamålet" som norm. Böjningsmorfologin i Jeremias i Tröstlösas dikter på dialekt. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv B 67. Uppsala.

Bihl, Björn, 2004: Språklig äkthet hos några närkemålsdiktare. I: Från språkfel till rättelse. En hyllning till SIgvard Aksén. Örebro.

Bihl, Björn, 2011: Frödings och Ricksons dialektala estetik. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Bjørkum, Andreas, 1987: Målform og målføreinnslag hjå fire diktarar frå Lom og Skjåk. I: Mål og medvit. Heidersskrift til Kjell Venås på 60-årsdagen 30. november 1987, frå vener og læresveinar. Tove Bull, Ernst Håkon Jahr & Geirr Wiggen (red.)

Bjørkum, Andreas, 2000: Bolette C. Pavels Larsen og sognamålet. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1959 resp. 1971: Folkmål i rikssvensk prosadiktning. Några synpunkter med utgångspunkt i Sara Lidmans Västerbottensromaner. I: Nysvenska studier 39 resp. Norrländska och nusvenska. Tre uppsatser i nutida svenska.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1961: Hedenvinds debutroman och dialekt. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 83. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1964: Förklaringar av dialektala ord och uttryck hos Pelle Molin. I: Pelle Molin, Samlade skrifter. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1985: Birger Sjödin – novellisten från Norrstan i Härnösand. I: Thule 1. Även i: Dahlstedt, 1987: Från Quartier Latin till Grisbacka. Ett urval artiklar i språkvetenskapliga och andra ämnen. Umeå.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1985: Runeberg från Röån. En ångermanländsk bygdemålsdiktare. (Artikeln handlar om Nils Eric Sjödin.) I: Thule 3.

Edlund, Lars-Erik, 1993: Landsmålslitteratur. I: Nationalencyklopedin. Band 12. Höganäs.

Elovson, Harald, 1940: Landsmålslitteratur. I: Svenska folket genom tiderna. Band 13. Malmö.

Englund Dimitrova, Birgitta, 2001: En smålänning i engelsk och fransk skepnad - om översättning av dialekt i skönlitteratur. I: Folkmålsstudier 40. Helsingfors.

Frederiksen, Britta Olrik, 1974: Dialektpræget i "Samsons Fængsel". I: Festskrift til Kristian Hald. Köpenhamn.

Fridell, Staffan, 2005: Dialekt i en komedi av Johan Stagnel. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala.

Hansen, Inger Schoonderbeek, 2003: Dialekt på skrift – Jens Thises vendelbomål. I: Ord & sag 23. Århus.

Holmberg, Karl-Axel, 1999: Vendelmål i Elsie Johanssons romaner Glasfåglarna och Mosippan. I: Målföret. Medlemsblad för Nya Tungomålsgillet. Nr 1.

Ingelow, Jules & Nilsson, Iwar, 1929, 1931: Svenska folkförfattare: Bygdediktare, hembygds- och folklivsskildrare. Del 1-3. Vetlanda.

Ivars, Ann-Marie, 2000: Colorado Avenue. Österbottnisk dialekt som språklig källa till en skönlitterär berättelse. I: Dialekter och folkminnen: hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Jansson, Sven-Bertil, 1975: Folket, de bildade och landsmålslitteraturen. Svensk dialektdikt 1875-1900. (Acta Universitatis Umensis. Umeå Studies in the Humanities 7.) Umeå.

Kallstenius, Gottfrid, 1989: Dialektala drag i Frödings riksspråkliga diktning. I: Diktarens mekanismer. Fem uppsatser om Fröding. Borås.

Larsson, Carl, 1954: Om dialekt i svensk skönlitteratur. I: Elias Wessén 15 april 1954. Lund.

Liljestrand, Birger, 1998: Språket i Jarl Hemmers prosa. I: Folkmålsstudier 38. Åbo.

Lindegård Hjorth, Poul: Folkevisens sprog. Daterings- og proveniensproblemer. I: Danske Studier 1995.

Loman, Bengt, 1980: Högspråk och lågspråk i finlandssvensk prosadiktning. I: Språken i vårt språk. Språkstudier samlade av Inge Jonsson och utgivna av Svenska Akademien. Stockholm.

Londen, Anne-Marie, 2001: Det helsingforsiska idiomet i Anders Cleves novellsamling Gatstenar. I: Våra språk i tid och rum. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. B:21.

Modéer, Ivar, 1926: Ett bröllopskväde på Möredialekt från år 1763. Omtryckt och kommenterat av Ivar Modéer. I: Kalmar läns fornminnesförening. Årsskrift 14.

Nordström, Johan, 1918: Dialekten i Bröllopps Beswärs Ihogkommelsze och dess senaste granskare. I: Språk och stil. 18:e årg. Uppsala.

Nuolijärvi, Pirkko, 2005: Finskans variation i skönlitteraturen på 1800-talet: fallet Juhani Aho. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala.

Olin, U., 1945: Folkmålsord och arkaismer i Arvid Mörnes diktning. I: Studier i nordisk filologi nr 31-32. Helsingfors.

Rosenberg, Sven-Åke, 1981: Spel på träskofiol. Laholm. (Bok om skåneskalden Nils Ludvig Olsson, som även innehåller ett kapitel om svensk dialektdiktning genom tiderna.)

Rydsjö, Daniel, 1948: Dialektlitteratur. I: Svensk uppslagsbok. Band 7. Andra omarb. och utvidg. uppl.

Shorrocks, Graham, 1996: Non-standard dialect literature and popular culture. I: Speech past and present. Studies in English dialectology in memory of Ossi Ihalainen. Ed. by Juhani Klemola, Merja Kytö & Matti Rissanen. Frankfurt.

Skautrup, Peter, 1996: Dialekterne og digtningen. I: Ord & sag 16. Århus.

Skånesnack på vers och prosa. Kapitel i Skånes litteraturhistoria II. 1900-talets senare del. Red. Louise Vinge. Malmö 1997.

Trudgill, Peter, 1983: Acts of conflicting identity. The sociolinguistics of British pop-song pronunciation. I: On dialect: social and geographical perspectives. Oxford.

Warmland, Knut, 1991: Folk med mål i mun. Karlstad. (Om värmländsk dialektlitteratur.)

Warmland, Knut, 2000: På mål. Värmländska dialektdikter i urval. Tredje utökade uppl. [Stockholm.] (I inledningen ges fakta om provinsens mål och målpoeter.)

Warmland, Knut, 2004: Den sorgsne skrattarn. En bok om Frödings dikter. (Gustaf Fröding-sällskapets skriftserie XXXVI.) Stockholm. (Boken innehåller förklaringar till ord, även en del dialektord, som förekommer i dikterna. Warmland tar inte upp dialektdikterna i Räggler å paschaser.)

Westerberg, Anna, 2005: Bondskan i Sara Lidmans romaner – tillgång eller hinder? I: Västerbotten nr 1/2005.

Vide, Sten-Bertil, 1970: Landsmålslitteratur. I: Svenskt litteraturlexikon. 2., utvidg. uppl.

Widmark, Gun, 1996 och 2000: Att manipulera koden. Sara Lidman och modersmålet. I: Stilstudier. Språkvetare skriver litterär stilistik (Ord och stil 27), samt i: Boksvenska och talsvenska. Ett urval uppsatser samlade till författarens 80-årsdag 31 juli 2000. Uppsala.

Vikør, Lars S., 2004: Dialektar som skriftspråk i tre norske distrikt. Oslo. (De tre distrikt som Vikør tar upp är Gudbrandsdalen, Indre Hordaland (Voss och Hardanger) och Trøndelag.)

Zillén, Erik, 2001: Den lekande Fröding. En författarskapsstudie. Lund. (Doktorsavhandling som innehåller ett avsnitt om Frödings litterära bruk av dialekt, "Den värmländska koden" s. 96–107.)

Öqvist, Jenny, 2010: "Står där & väntar på tricken". Stockholmska i svensk populärmusik. I: Svenskans beskrivning 30. Stockholm.

Östman, Jan-Ola, 2011: Standardspråk, dialekter och populärmusik i ett senmodernt Svenskfinland. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Inspelningar med utskrift

Från Pyttis till Nedervetil. Tjugonio prov på dialekter i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten. 1998. Helsingfors. (Med kassettband eller cd.)

Lyssna på svenska dialekter! Cd med utskrifter och översättningar utgiven av Språk- och folkminnesinstitutet genom Eva Thelin. 2003. Uppsala. (Omfattar samtliga svenska landskap.)

Svenska folkmål. Autentiska inspelningar ur Landsmålsarkivens samlingar. 1957. Stockholm. (Grammofonskivor med textbok. Inspelningarna är numera överförda till cd och kan köpas från Institutet. Svenska folkmål är föregångaren till Lyssna på svenska dialekter! och omfattar liksom den samtliga svenska landskap.)

Interaktionell dialektologi

Bockgård, Gustav, 2010: Omaka par. Om bristfälliga samarbeten i dialektintervjuer. I: Studier i svenska språkets historia 11. Uppsala.

Bockgård, Gustav, 2010: Samkonstruktioner i dialektintervjuer. I: Språk och interaktion 2. Red. Camilla Lindholm & Jan Lindström. Helsingfors.

Bockgård, Gustav, 2010: Urspårat samtal. Analys av en märklig dialektinspelning. I: Folkmålsstudier 48.

Bockgård, Gustav, 2010: "Det är den vanliga spöksupén, vi kallar." Analys av en objektslös bisatstyp med kalla i dialekter och skriftspråk. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2010.

Bockgård, Gustav, 2011: Lexikaliserade satser med ha eller kalla i nordöstra Götalands traditionella dialekter. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Bockgård, Gustav, 2011: "Dä ä inte frågan åm nå annet än den gamle dialekten". En samtalsanalytisk och ideologikritisk studie av en märklig dialektintervju. I: Interaktionell dialektologi.

Bockgård, Gustav, 2012: Svansdubblerad negation i dialektinspelningar från nordöstra Götaland. I: Folkmålsstudier 50.

Bockgård, Gustav, 2012: Interaktionell dialektologi: Ett forskningsområde under framväxt. I: Folkmålsstudier 50.

Bockgård, Gustav, 2012: "Jovars, det duger tills vidare": En interaktionell analys av konstruktionsfamiljen diskurspartikel + vars. I: Språk och interaktion 3.

Bockgård, Gustav, 2012: Diskursmarkören se i traditionella dialektintervjuer. I: Språk och interaktion 3.

Bockgård, Gustav & Norén, Niklas, 2011: Pivåkonstruktioner i svenska dialektintervjuer. I: Interaktionell dialektologi.

Forsskål, Mona, 2011: Vad är en fast fras? Form, funktion och syntaktisk struktur hos de e de i finlandssvenska samtal. I: Interaktionell dialektologi.

Interaktionell dialektologi. Red. Gustav Bockgård & Jenny Nilsson. Uppsala 2011.

Lindström, Jan, 2011: Samtalsgrammatik på dialekt? I: Interaktionell dialektologi.

Nilsson, Jenny, 2010: Vad kan samtalsanalysen göra för dialektologin? I: Svenskans beskrivning 30. Stockholm.

Nilsson, Jenny, 2011: Dialektal anpassning i interaktion. I: Interaktionell dialektologi.

Wide, Camilla, 2011: Pronomenen den här och den där som planeringspartiklar i finlandssvenska dialekter. I: Interaktionell dialektologi.

Öqvist, Jenny 2011: Förhöjda tontoppar som interaktionell resures i traditionell stockholmska. I: Interaktionell dialektologi.

Ljudförhållanden

Aho, Eija, 2010: Om tonala drag i dialekterna i Åboland. I: Folkmålsstudier 48.

Andersson, Thorsten, 2017: Dateringen av supradentalerna rn, rs, rt i Sverige. Ortnamnens bidrag. I: Namn och bygd 104 (2016). S. 5–49.

Asu, E. L., F. Nolan & S. Schötz, 2015: A comparative study of Estonian Swedish voiceless laterals. Are voiceless approximants fricatives? I: Processings of ICPhS 2015, University of Glasgow.

Benson, Sven, 1950: Studier rörande v-lösa former av subst. huvud i södra Sverige. I: Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårsdagen 31/12 1950. Uppsala.

Bergman, Gösta, 1961: Om š-ljudet. I: Nysvenska studier. 41:a årg. Uppsala.

Bergström, Lena, 2004: Mötet uppnas igen. Ett kombinerat produktions- och perceptionstest av kort ö och u. I: Svenskans beskrivning 26. Uppsala. (Se även Wenner, Lena)

Bleckert, Lars, 1987: Centralsvensk diftongering som satsfonetiskt problem. (Skrifter utg. av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 21.) Uppsala.

Bruce, Gösta, 1973: Tonal accent rules for compound stressed words in the Malmö dialect. I: Working papers 7. Phonetics laboratory, Lund university.

Bruce, Gösta, 1974: Tonaccentregler för sammansatta ord i några sydsvenska stadsmål. I: Svenskans beskrivning 8.

Bruce, Gösta, Engstrand, Olle & Eriksson, Anders, 2000: De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (SweDia 2000). I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Bruce, Gösta & Gårding, Eva, 1978: A prosodic typology for Swedish dialects. I: Nordic Prosody. Lund.

Bruce, Gösta, 2010: Vår fonetiska geografi. Om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund.

Bucht, Torsten, 1924: Äldre [kort] u ock [kort] o i kort stavelse i mellersta Norrland. Stockholm.

Bye, Patrik, 2005: Om lavvokalbalansens oppkomst og utvikling i sentralskandinavisk. Proceedings of the 1st Conference on Övdalian, Älvdalen, June 18th-19th, 2004.

Bye, Patrik, 2008: Om oppkomsten og utviklingen av jamvekt og vokalbalanse i sentralskandinavisk. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift 26. Oslo.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1955: Efterledsapokope i nordsvenska dialekter. En morfo-fonologisk studie. Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. A:11. Uppsala.

Eklund, Gerd, 1991: Vrist - brist - rist. Utvecklingen av gammalt uddljudande wr i nordiska, särskilt svenska, dialekter. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:17.) Uppsala.

Elert, Claes-Christian, 1977: Gränsen för det sydsvenska bakre r. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1976.

Elert, Claes-Christian, 1978: Diftongeringar och konsonantinslag i svenskans långa vokaler. I: Språken i vårt språk.

Elert, Claes-Christian, 1994: Indelning och gränser inom området för den nu talade svenskan – en aktuell dialektografi. I: Kulturgränser – myt eller verklighet? Red.: Lars-Erik Edlund. (Diabas 4.) Umeå.

Eliasson, Stig, 2010: Kedjeförskjutningen av långa bakre vokaler och svenskans "tionde" vokal. I: Studier i svenska språkets historia 11. Uppsala.

Elmevik, Lennart, 2011: Sv. och no. dial. o [med längdstreck över] som motsvarighet till urnord. au. Till diskussionen om den s.k. birkasvenskan. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Engstrand, Olle, Björsten, Sven, Lindblom, Björn, Bruce, Gösta & Eriksson, Anders, 2000: Hur udda är Viby-i? Experimentella och typologiska observationer. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Eriksson, Ulrik, 1969: Det "egendomliga" vokalljudet. I: Nysvenska studier. Årg. 48.

Ernby, Birgitta, 1997: Tonaccenten i bohuslänska dialekter. I:Nordiska dialektstudier. Uppsala.

Foldvik, A. K., 1988: Spredning av skarring i Norge i løpet av om lag 70 år. I: Norsk Lingvistisk Tidsskrift, hefte 1-2.

Fries, Sigurd, 1983: Former med g av ordet havre i Sverige och Norge. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1982. Uppsala.

Geijer, Herman, 1921: Några bidrag till frågan om tilljämningens ock apokopens utbredningsvägar. I: Svenska landsmål B:18.

Gjerdman, Olof, 1916: Två utbölingar inom svenska ljudsystem. I: Språk och stil. 16:e årg. Uppsala. (Handlar om Viby-i och y)

Gårding, Eva, 1975: Toward a prosodic typology for Swedish dialects. I: The Nordic languages and modern linguistics 2. Red. Karl-Hampus Dahlstedt. Stockholm.

Hammermo, Olle, 1981: Eskilstunadiftongeringens variation. I: Talspråksstudier. Insamling och analys. Gun Widmark (red.) Lund.

Hansson, Åke, 1969: Fonematiska studier i skånska dialekter. Lund.

Heide, Eldar: Tjukk l – Retroflektert tydeleggjering av kort kvantitet. Om kvalitetskløyvinga av det gamle kvantitetssystemet. I: Maal og minne 1, 2010.

Hellberg, Staffan, 1994: Fonemen i Frykdalsmålets ljudlära. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg.

Hesselman, Bengt, 1906: Tillägg om 'metatesen rl>lr'. I: Språk och stil. 6:e årg. Uppsala.

Jansson, Valter, 1944: Palataliserade dentaler i nordiska språk. I: Festskrift till Jöran Sahlgren 8. 4. 1944. K. G. Ljunggren (red.). Lund.

Landqvist, Håkan, 1994: Från flicker till flickor - om en sociolingvistisk variabels uppkomst och utveckling. FUMS Rapport nr 173.

Pihl, Carin, 1948: Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala.

Ronge, Hans H., 1993: Kakuminalt l – ålder och ursprung. I: Studier i svensk språkhistoria 3. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Sjöstedt, Gösta, 1936: Studier över r-ljuden i sydskandinaviska mål. Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

Solstrand, Väinö, 1925: Svensk stavelseförlängning. Med särskild hänsyn till språket i Åland och Uppland. I: Studier i nordisk filologi 16:1.

Tamm, Alfhild & Tamm-Götlind, Märta, 1918: Skorrningar och närbesläktade uttalsfel. Studier över r-ljudet m.m. I: Språk och stil 18:e årg. Uppsala.

Teleman, Ulf, år: Bakre r i svenskan. En alternativ hypotes. I: Språk och stil 15.

Teleman, Ulf, 2005: Om r-fonemets historia i svenskan. Nordlund 25. Lund.

Torp, Arne, 2007: R. Ei urokråke i språket. Oslo.

Wenner, Lena, 2010: När lögnare blir lugnare. En sociofonetisk studie av sammanfallet mellan kort ö och kort u i uppländskan. Diss. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 80) Uppsala. (Se även Bergström, Lena)

Westerlund, Rune, 2011: Palatal och velar artikulation av klusilerna k och g framför främre kort a i en sydvästerbottnisk dialekt - auditiv analys. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Zetterholm, D. O., 1939: Om supradentala och kakuminala n-ljud i nordiska språk. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv B.

Zetterholm, D. O., 1951: En "egendomlig" norrländsk-norsk vokal. I: Nysvenska studier. 30:e årg. Uppsala.

Växtbenämningar

Brøndegaard, V. J., 1987: Folk og flora. Dansk etnobotanik. København.

Bucht, Torsten, 1947: Ett ångermanländskt växtnamn. I: Ångermanland 1947. (Uppsatsen handlar om "vattedinnel" 'fettistel'.)

Dahlstedt, Karl-Hampus: Bärnamn. Kapitel i: Dahlstedt, Det svenska Vilhelminamålet. Språkgeografiska studier över ett norrländskt nybyggarmål och dess granndialekter. A-B. Uppsala 1950.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1967: De folkliga växtnamnens semantik. I: Sprog og kultur 25.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1985: Kojure och Gitjure – Folkliga växtnamn, mest i norra Sverige. I: Natur i Norr 4.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1986: Älgkål och tjädarhalsbär. Om växtnamnsgeografi, särskilt i norra Sverige. I: Natur i Norr 5.

Edlund, Lars-Erik, 1990: Några svenska och norska namn på mjölkörten, Chamænerion angustifolium. Namngivningsmotiv och några etymologier. I: Växtnamn. Tio föredrag vid växtnamnssymposiet i Umeå 6-7 december 1988.

Edlund, Lars-Erik, 2004: Frans Bergvalls 'Edseles folkliga flora'. Några språkliga iakttagelser. I: Oknytt 3-4 2004.

Ekbo, Sven, 2000: Två växtnamn. Torta och tistron. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Eklund, Gerd, 1995: Linnbär 'lingon'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 118. Uppsala.

Eklund, Gerd, 2002: En bukett blåklint. Centaurea cyanus i ett europeiskt perspektiv. I: Ur SOFI:s värld. Vänskrift till Björn Lindquist den 9 september 2002. Uppsala.

Ekvall, Ulla, 1990: Gotländska växtnamn. Tradition och förnyelse i ett lokalt växtnamnsskick. Diss. (Acta Universitatis Stockholmiensis 19.) Stockholm.

Elmevik, Lennart, 1990: Växtnamnet dylla 'Sonchus arvensis'. I: Om växtnamn. Tio föredrag vid växtnamnssymposiet i Umeå den 6-7 december 1988. Umeå. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1999: Schwed. dial. brambär 'Himbeere'. Lehnwort aus dem Mittelniederdeutschen oder einheimisches Wort? I: Festschrift für Märta Åsdahl Holmberg zu ihrem 80. Geburtstag. Göteborg. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2005: Nord. dial. käx(e), käxa 'båtshake, hacka' m.m. och växtbenämningen hundkäx. I: Svenska landsmål och svensk folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2008: Sv. oxel, da. aksel-, no. asal(d). Tre benämningar på träd av Sorbus-släktet. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2009: Trädbenämninen no. (dial.) asal, asald 'oxel'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Fridner, Gustav, 1999: Folkliga växtnamn i Västerbotten. Utgivna av Sigurd Fries, Jan Nilsson och Margit Wennstedt. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 2.) Umeå.

Fries, Sigurd, 1957: Studier över nordiska trädnamn. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas utgivna av Natan Lindqvist. Diss. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs Akademien. 29). Uppsala.

Fries, Sigurd, 1975: Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt. (Acta Universitatis Umensis 5.) Umeå.

Fries, Sigurd, 1977: Dalarnas folkliga växtnamn. En översikt. I: Från kulturdagarna i Bonäs bygdegård den 28-30 juni 1976. Även i: Växtnamn då och nu. 1994. Umeå.

Fries, Sigurd, 1980: Uppgifter inom svensk växtnamnsforskning. I: Saga och sed 1979.

Fries, Sigurd, 1990: Växtnamn eller växtbeteckning? En terminologisk betraktelse. I: S. Fries (utg.), Om växtnamn. Umeå.

Gustavson, Herbert & Ekbo, Sven, 1949: Åmöja och solmöja. I: Nysvenska studier. 28:e årg. Uppsala.

Hesselman, Bengt, 1922: Gråbo och några andra svenska växtnamn. I: Nysvenska studier 2:a årg.

Hesselman, Bengt, 1935: Från Marathon till Långheden. Studier över växtnamn och naturnamn. Stockholm & Köpenhamn.

Høeg, Ove Arbo, 1976: Planter og tradisjon. Floraen i levende tale og tradisjon i Norge 1925-1973. Oslo.

Kristensen, Marius, 1911: Folkelige planteslægter. Et stykke uvidenskabelig botanik. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Lange, Johan, 1966: Primitive plantenavne og deres gruppering efter motiver. København.

Lyttkens, August, 1904-15: Svenska växtnamn. Del 1-3. Stockholm.

Moberg, Lennart, 1952: Två gamla nordiska benämningar på fräken. I: Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala förhandlingar 1949-1951. Uppsala.

Modin, Erik, 1911: Växtnamn samt folkliga bruk ock föreställningar rörande växter i Härjedalen. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Nilsson, Jan, 1997: Fífa och fífill. Om några nordiska benämningar på Eriophorum, 'tuvull', 'ängsull'. I: Aspekter på växtnamn. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 1.) Umeå.

Nilsson, Jan, 2000: Linnea i Västerbotten. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Nordhagen, Rolf, 1948: Hjortron og hjortinger. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

Nordhagen, Rolf, 1948: Kveldkippa og skvattram. I: Nysvenska studier. 27:e årg. Uppsala.

Rydén, Mats, 1980: Växtnamnsforskning - något om dess historia, problem och metoder. I: Svensk botanisk tidskrift 74.

Rydén, Mats, 1994: Vad är ett växtnamn? Några tankar kring växtnamn och växtnamnsforskning. I: Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 18. Göteborg.

Rydén, Mats, 2003: Botaniska strövtåg. Svenska och engelska. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi LXXXII.). Uppsala.

Rydén, Mats, 2004: 'Et namn som är makalöst wäl gifwit'. Om orkidénamnen hos Linné. (Bl.a. behandlas dialektala benämningar på jungfru Marie nycklar.)

Steensland, Lars 1994: Älvdalska växtnamn förr och nu. Illustrationer av Peter Stensland. Uppsala.

Svahn, Margareta, 1991: Finnskägg, tåtel och sia. Om folkliga namn på gräs. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå A:8.) Umeå.

Svahn, Margareta, 1997: Folklig botanik - en gång till. I: Aspekter på växtnamn. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesakrivet i Umeå. Serie E. Växtnamn nr 1.) Umeå.

Svahn, Margareta, 2000: En växt - flera namn. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Svanberg, Ingvar, 1998: Människor och växter. Svensk folklig botanik från "Ag" till "Örtbad". Studia ethnobiologica 2. Stockholm.

Svanberg, Ingvar, 2002: Gökblomster, ryssgubbe och vandrande jude. Svenskt växtnamns-abc. Stockholm. (Ibland ger förf. exempel på folkliga motsvarigheter till de lärda namnen.)

Svanberg, Ingvar, 2004: Folkbotaniska uppgifter från Borgsjö socken i Medelpad. Gullik Gullikssons anteckningar från 1955. (Europeiska studier i etnobiologi 3.) Uppsala.

Svanberg, Ingvar, 2004: Frans Bergvall som etnobiolog. I: Folkligt vetande. Dialekt, flora, folkminnen. Konferens till minne av Frans Bergvall. Oknytt 3-4. Umeå.

Söderberg, Gunilla, 2000: Groblad, läkeblacka och gårdsgräs. Om olika dialektala beteckningar för växten Plantago major. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Vide, Sten-Bertil, 1966: Sydsvenska växtnamn. (Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund, 17.) Lund.

Vide, Sten-Bertil, 1967: De sydsvenska växtnamnen. Namngivningsmotiv och formkategorier. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift.

Vide, Sten-Bertil, 1982: Rabbor och källarehals. Vad man kallade växterna i de gamla trädgårdarna. I: Skånsk trädgård. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1981.

Lånord

Arboe, Torben, 2000: Lån fra (middel)nedertysk i jyske dialekter. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Brodin, Lennart, 1999: Ord som vandrat. En studie över lågtyska lånord i svenska dialekter. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 26.) Diss. Göteborg.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1961: Om arv och lån i Norrlands svenska folkmål. (Efterhandskommentarer till Dahlstedts avhandling Det svenska Vilhelminamålet.) Svenska landsmål och svenskt folkliv 83. Uppsala.

Edlund, Lars-Erik, 1994: Lån i svenska dialekter. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. [Stockholm.]

Hallén, Karin, 2001: Franskt i svensk tappning. Studier över franska lånord i svenska dialekter. (Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstitutet. Dialektavdelningen. A:28.) Diss. Uppsala. (Avhandlingen behandlar lånord på b- samt bl.a. orden estimera, bagage, passage (paschas), parera, briljant, gentil, charmant, elegant och parlamentera.)

Hallén, Karin, 2007: Exprä till Bodil. I: Bodil lajv. Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 2007. Uppsala.

Hallén, Karin, 2011: Blam - blamera, chikan - chikanera, genans - genera. En grupp franska lånord i svenska dialekter. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Hansson, Åke, 1991: Finska lånord i nordnorrländska dialekter. I: Stilistik och finlandssvenska. En samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991. (Nordsvenska. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet 8.) Umeå.

Ingers, Ingemar, 1958: Franska låneord i folkmålen. I: Studier i nordisk språkvetenskap. (Skr. utg. gm Landsmålsarkivet i Lund 12.) Lund.

Pedersen, Inge Lise, 2006: Sociolingvistiske betragtninger over franske låneords vej ind i danske dialekter. I: Danske talesprog, band 7.

Sandström, Caroline, 2011: Finska lån och hur de anpassas i de svenska dialekterna i Finland. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Saxén, Ralf, 1895-98: Finska lånord i östsvenska dialekter. Språkhistoriska studier. Bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv. XI.3. Stockholm.

Thors, Carl-Eric, 1973: Från fr. parlament till österbottn. dial. pärra 'retas'. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl-Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973. Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård. 48.

Thors, Carl-Eric, 1981: Finska påverkningar på den finlandssvenska folkmålen. I: De finlandssvenska dialekterna i forskning och funktion. Red. av Bengt Loman. Meddelanden från Stiftelsen för Åbo Akademi Forskningsinstitut nr 64.

Wessman, V. E. V., 1956: Främmande inflytelser i de finlandssvenska folkmålen. 1. Finska inflytelser. (Folkmålsstudier 17-18.) Helsingfors.

Provinsialismer (i standard-svenska ordböcker)

Bergman, Gösta, 1942: Sydliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket. I: Arkiv för nordisk filologi 56.

Bergman, Gösta, 1952: Nordliga provinsialismer i det bildade nordliga talspråket. I: Arkiv för nordisk filologi 66.

Ernby, Birgitta, 2008: Svenska dialektord i riksspråkliga ordböcker. I: Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren.

Levander, Lars, 1927: I vad mån beaktas uppsvenskt språkbruk vid Svenska Akademiens ordboksarbete? I: Nysvenska studier. 7:e årg. Uppsala.

Thelander, Mats, 1983: Provinsialismer i inom- och mellanregionalt perspektiv. I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson. Uppsala.

Thelander, Mats, 1994: prov. utan värde? Om provinsialismer i ordböcker – och i verkligheten. I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman 13.4.1994. Lund.

Övrigt

Almenningen, Olaf, 2000: Riksspråksord i svensk og dialektord i norsk. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Andersson, Lars-Gunnar, 1994: Om göra och sylta - en dialektgeografisk undersökning på lokalplanet. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Göteborg.

Andersson, Lars-Gunnar, 2008: Bynglig, bänglig och folklig lexikografi. I: Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren.

Andersson, Lars-Gunnar, 2011: Blev eller vart? Vad 5 600 personer säger sig säga. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Andersson, Thorsten, 1977: Det västgötska dialektordet oler plur. 'rågång'. I: Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Ed. by Claes-Christian Elert, Stig Eliasson, Sigurd Fries and Sture Ureland. Umeå.

Andersson, Thorsten, 1996: Sv. dial. alm 'frodig'? I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Bandle, Oskar, 1996: Något om "bräkord" i nordiska dialekter. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Belfrage, Sixten, 1927: "Kasta smörgås". I: Nysvenska studier. 7:e årg. Uppsala.

Bergfors, Erik Olof, 1982: Några dialektala ord och uttryck för egenskaper och beteenden. I: Saga och sed 1981. (I artikeln behandlas bl.a. tet och tetig, vanartig, vanalig och vanardig, hittordad och liknande bildningar, avledningar till kravla, jamla, pingla, taffla m.fl. verb.)

Bergfors, Erik Olof, 2000: Vad betyder verbet njuta i svenska dialekter? I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Björklund, Stig, 1950: Raskajt i norra Ovansiljan. I: Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårsdagen 31/12 1950. Uppsala.

Björklund, Stig, 1991: Dörrlan och stocklan i dalmål. Några ordproblem rörande skiftesverk i dörrstängning. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala.

Brøndum-Nielsen, Johs., 1911: Hvorfra stammer det udlydende s i dansk (i)medens, (i)mens? I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1960: Tre norrländska frändskapsord med lapsk anknytning. I: Folkloristica. Festskrift till Dag Strömbäck 13/8 1960. Uppsala. Även i: Saga och Sed 1959, samt i: Dahlstedt, 1987: Från Quartier Latin till Grisbacka. Umeå. (Handlar om orden atanmänning, lappsläkt och latjo.)

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1983: Jama v. – fyra likalydande verb i Norrlands svenska folkmål. I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson. Uppsala. Även i: Svenska landsmål och svenskt folkliv 106. Uppsala.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1986: Dahlstedts hundra ord. (Dahlstedt föreslår dialektord som skulle kunna tas upp i riksspråket.) I: Språkvård 1986:4.

Dahlstedt, Karl-Hampus, 1986: Svenska, danska och tala tytt – nordliga svenska folkmålsord för '(försöka) tala riksspråk'. I: Festschrift für Oskar Bandle zum Geburtstag am 11. Januar 1986. Basel und Frankfurt am Main.

Dialektala terrängords semantik. Föredrag hållna vid ett minisymposium arrangerat av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet den 2-3 december 1986. (Diabas. Nr 2) Umeå 1987.

Döhl, Inger, 1990: Täkt, vall och kya. Ord för inhägnade områden vid fäbodar i Övre Dalarna. Uppsala. [Diss]

Eaker, Birgit, 1993: Adjektivet grann i svenska dialekter. En semantisk och dialektgeografisk undersökning. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:21.)

Eaker, Birgit, 1996: Antlig och åntlig i Värmland och angränsande landskap. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Eaker, Birgit, 1997: Ant och brått - en jämförelse. I: Nordisk dialektologkonferens. 5. Nordiska dialektstudier utg. av Maj Reinhammar. Uppsala.

Eaker, Birgit, 2000: Avig – en ordstudie. I: Studier i svensk språkhistoria 5. Utgivna av Lars-Erik Edlund. Umeå.

Eaker, Birgit, 2000: Med rötterna i Ångermanland. [Behandlar orden pärfösa och pärflus(a) 'hjärtblad på potatisplanta'.] I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Edlund, Lars-Erik, 1984: Nordsvenska ortsboöknamn. (Skrifter utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie B. Namn 1.) Umeå.

Edlund, Lars-Erik, 2010: Några avläggare till hvél 'hjul' i nordiska dialekter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2010. Uppsala.

Edvardsson, Ingmar, 2005: Historia det luktar om. Mögbonne och dyngrad. I: Ekipage. Vagnshistoriska sällskapets medlemstidning.

Ekbo, Sven, 1996: Tana och tåna. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Eklund, Gerd, 2000: Begreppet 'träd' i ALE, Atlas Linguarum Europae ie *bhou-to-mo-s. I: Folkmålsstudier 39. Helsingfors.

Eklund, Gerd, 2010: Bliva och varda. I: Språk i Sverige. Red. Östen Dahl & Lars-Erik Edlund. 2010. Stockholm.

Elmevik, Lennart, 1964: Rabbal och ring. Två ord för kittelhängare. I: Nysvenska studier 44. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1965: Ordet löt 'hjullöt'. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1965: Löta - ett ord hos Joh. Bureus. I: Nysvenska studier 45. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1965: Sv. dial. stommel, stommal. I: Nysvenska studier 45. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1971: Ett eddaställe och några svenska dialektord. I: Scripta Islandica 22. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1971: Till härledningen av ordet kvi(a) 'kreatursfålla' m.m. I: Nysvenska studier 51. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1974: Två eddaställen och en västnordisk ordgrupp. I: Scripta Islandica 25. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1975: Nyisl. kvos ‚trång dal‛ o. dyl. Ett etymologiskt problem i dialektgeografisk belysning. I: Nordiske studier. Festskrift til Chr. Westergård-Nielsen på 65-årsdagen den 24. november 1975. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1976: Fisl. giogurr. I: Scripta Islandica 27. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1976: Fvn. fora∂. I: Nordiska studier i filologi och lingvistik. Festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1980: Tarmmal och tarmmäja. Två dialektala ord för 'tarmkäx'. I: Ord och struktur. Studier i nyare svenska tillägnade Gun Widmark den 31 juli 1980. Även i: Nysvenska studier 59-60. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1982: Fisl. einherjar 'krigare i Valhall' och några andra fornnord. sammansättningar med ein-. I: Saga och sed. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1984: Två ordstudier. I: Festskrift til Einar Lundeby 3. oktober 1984. Oslo. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1992: Das Verbum fräga ‚fragen‛ im älteren Schwedisch und in schwedischen Dialekten - ein niederdeutsches Lehnwort oder eine einheimische Bildung? I: Niederdeutsch in Skandinavien 3. Akten des 3. nordischen Symposions ‚Niederdeutsch in Skandinavien‛ in Sigtuna 17.-20. August 1989. Berlin, Bielefeld & München. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1992: Frågan är fri. I: Leve mångfalden! Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro Söderberg. Stockholm. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1994: En nordisk etymologi i finsk och baltisk belysning. I: Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1994: Ett fall av språklig hybridbildning. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg. (I artikeln behandlas estlandssvenskt ungla - 'rotskott, telning'.)

Elmevik, Lennart, 1996: Norrl. dial. tyg(e) 'räfsskaft'. Ordbyte eller typskifte? I: Samspel och variation. Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1996: Randanmärkningar till härledningen av några svenska dialektord. I: Studier i talesprogsvariation og sprogkontakt. Til Inger Ejskjær på halvfjerdsårsdagen den 20. maj 1996. København. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1996: Eine umstrittene Etymologie. I: A Frisian and Germanic miscellany. Published in honour of Nils Århammar on his sixty-fifth birthday, 7 August 1996. Odense. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1997: Schwed. und norw. dial. koks(a) ‚Schale, Schöpfkelle‛ u.ä. Ein mittelniederdeutsches Lehnwort oder ein Wort anderen Ursprungs? I: Kleine Beiträge zur Germanistik. Festschrift für John Evert Härd. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 1998: Sv. dial. bose 'djävul', 'rackare', 'skråpuk', 'orm', 'snorklump' m.m. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2001: Fornfranskt berser 'jaga' och dess avspeglingar i svenskan. I: Langage et référence. Mélanges offerts à Kerstin Jonasson à l'occasion de ses soixante ans. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2002: Sv. och no. dial. jåla 'prata strunt, pladdra, jollra' o. dyl. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 2001. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2002: Till härledningen av interjektionen sv. och da. jo. I: Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2005: Nord. dial. käx(e), käxa 'båtshake, hacka' m.m. och växtbenämningen hundkäx. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2006: Borrkax och tarmkäx. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Elmevik, Lennart, 2007: Drasut. I: Från drasut till brakknut. Studier tillägnade Gerd Eklund på 65-årsdagen den 23 oktober 2007. Uppsala. Även i: Från rabbal till Yggdrasill. Valda uppsatser av Lennart Elmevik återutgivna till hans 75-årsdag 2 februari 2011. Red. Maj Reinhammar. Uppsala 2011.

Eriksson, Manne, 1943: Hjäll och tarre samt andra ord för översäng och övervåning. Ett ordhistoriskt och ordgeografiskt bidrag till sängens och bostadens historia i Norden. (Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala A:4.) Uppsala & København.

Eriksson, Manne, 1950: Nysv. fjäril 'papilio'. I: Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårsdagen 31/12 1950. Uppsala.

Ernby, Birgitta, 1994: Suffixet -vulen i bohuslänska dialekter. I: Spår av odling. Festskrift till Hugo Karlsson. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 19. Göteborg.

Ernby, Birgitta, 2010: Sudskalk och vrangbåge. Ett urval båtbyggartermer från Orust. I: Från sjö till hav. Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist. Göteborg.

Forner, Lars, 1945: De svenska spannmålsmåtten. En ordhistorisk och dialektgeografisk undersökning. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas utg. av Natan Lindqvist. (Skrifter utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien, 14.) Uppsala.

Fridell, Staffan, 1995: Ky 'snår'. Ett västerbergslagsord. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Fridell, Staffan, 1996: Orv(e), örv(e) och ärv(e) : några svenska ord för 'lieskaft' i dialektgeografisk belysning. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 119. Uppsala.

Fridell, Staffan, 1997: Avofs. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. Lund.

Fridell, Staffan, 1997: Verbet ärva(s) 'skjuta skott, växa upp' o.d. i svenska dialekter. I: Nordisk dialektologkonferens. Nordiska dialektstudier utgivna av Maj Reinhammar. (Skrifter utgivna av Språk- och folkminnesinstitutet genom Dialektenheten i Uppsala. Ser. A.) Uppsala.

Fridell, Staffan, 1998: Asa. I: Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift. Lund.

Fridell, Staffan, 1999: Stol och stola(s). I: Svenska landsmål och svenskt folkliv. Uppsala.

Fridell, Staffan, 2000: Avledningar till det urnordiska verbet *abetan. [Anm.: eg. ska ett vågrätt streck finnas upptill på b:et i abetan] I: Studier i svensk språkhistoria 5. Umeå.

Fridell, Staffan, 2000: Ys och as. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Fridell, Staffan, 2002: Sydvästsvenskt jak och mek. Arkaism eller restitution? I: Folkmålsstudier 31.

Fridell, Staffan & Myrdal, Janken, 2005: Orv och orv – ord och sak. I: Föremål och forskning. Trettio forskare om det kulturhistoriska museimaterialets möjligheter. Red. Birgitta Svensson. Stockholm.

Gjerdman, Olof, 1921: Fåglalåt. I: Nysvenska studier. 1:a årg. Uppsala.

Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1999: Från göra till mula - ett exempel på dialektutjämning och regionalisering. I: Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. Göteborg.

Gustavson, Herbert, 1950: Gotl. es [ett längdstreck ska eg. finnas över e:et] 'töm' och dess ordfränder. I: Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårsdagen 31/12 1950. Uppsala.

Hagberg, Louise, 1911: Fastlag ock Hetvägg. I: Fästskrift till H. F. Feilberg på 80-årsdagen den 6 augusti 1911. (Svenska landsmål och svenskt folkliv H. 114). Uppsala.

Hallberg, Göran, 1996: Från Skånes böl till Smålands flykt. Ordgeografi kring lieterminologi. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Holm, Gösta, 1996: Låding och några andra etymologiska förslag. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala. (Förutom låding behandlas nejde 'Spergula arvensis' m.m., neka, nid 'smädelse', nimme 'fattningsgåva'; 'huvud', okvädinsord, panka '(ett slags) braxen' m.m., plunta, racka 'fiska med nät under is' samt rast 'växten Archusa arvensis'.)

Ivars, Ann-Marie, 2003: Lämna - en provinsialism och dess syntax. I: Boken om våra modersmål. Festskrift till Mikael Reuter på hans 60-årsdag 17 maj 2003. Red. av Ann-Marie Ivars et al. Esbo.

Jensen, Anette, 2003: Ordene mange og meget. Et par eksempler på ordgeografi i nordisk perspektiv. I: Nordisk dialektologi. Oslo.

Johannisson, Ture, 1950: Västsv. dial. oränna 'idas, bry sig om' – fsax. ârundian. I: Dialektstudier tillägnade Gunnar Hedström på sextioårsdagen 31/12 1950. Uppsala.

Jonsson, Hans, 1966: Nordiska ord för vattensamling. Lundastudier i nordisk språkvetenskap 16. Lund.

Karlsson, Hugo, 2001: Om betydelsen av ordet land i svenska ortnamn och dialekter. I: Gäller stam, suffix och ord. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 29. Göteborg.

af Klintberg, Bengt, 2000: Kunna mer än sitt Fader vår. Eufemismer för trollkunnighet. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Källskog, Margareta, 1991: Nå! Voj, voj! – ett par frekventa interjektioner i överkalixmålet. Utskrift av en inspelning på överkalixmål från Limingojärv, Korpilombolo sn. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala.

Kärrlander, Eva, 1993: Skrabbig och skrallig, karsk och katig. En semantisk studie av svenska dialektala adjektiv avseende hälsotillstånd. (Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:20.) Uppsala.

Langenfelt, Gösta, 1944: Plockverk. I: Nysvenska studier. 24:e årg. Uppsala. (Bl.a. behandlas orden entätig, malas och hargepes.)

Larsson, Inger, 1988: Tätmjölk, tätgräs, surmjölk och skyr. En datorstödd ordgeografisk studie över nordiska ord rörande äldre tiders mjölkhushållning. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm studies in Scandinavian philology. New series 18.) Stockholm.

Liljefors, Roland & Broberg, Richard, 1954: Skyttja 'utbyggnad invid lada eller uthus'. I: Nysvenska studier. Årg. 33.

Lindberg, Carl, 1941: Terrängordet köl (käl, kielas). Uppsala.

Lindqvist, Natan, 1935: Ordens vandringsvägar på nordiskt språkområde. I: Jöran Sahlgren, Nils Ahnlund m.fl.: Vår hembygd. Dess historia och hur den utforskas. Stockholm.

Lindmark, Asbjörg Westum, 1991: Mossa, stråkkbänk och (is)kalv. Några metaforiska istermer från Österbotten. I: Stilistik och finlandssvenska. En samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991. (Nordsvenska. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet 8.) Umeå.

Lundbladh, Carl-Erik, 2008: Ändå(n). I: Nog ordat? Festskrift till Sven-Göran Malmgren.

Lundström, Ulf, 2011: Elementen hals, har/hare, rem och slind. Att fånga terrängords betydelser genom fältstudier och i arkivmaterial. I: Studier i dialektologi och sociolingvistik. Föredrag vid Nionde nordiska dialektologikonfererensen i Uppsala 18-20 augusti 2010. Utg. av Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik och Maj Reinhammar. Uppsala.

Långström, Tage, 1955: Svenska fordonstermer. (Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 10.) Göteborg.

Markey, Thomas L., 1969: The verbs varda and bliva in Scandinavian with special emphasis on Swedish. (Studia Philologiae Scandinavicae Upsaliensia 7.) Uppsala.

Moberg, Lennart, 1996: Germ. dung 'gödsel, avfall m.m.' Ett härledningsförsök, inspirerat av nordiskt dialektmaterial. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Moberg, Lennart, 2000: Jämtl. storsa (stoscha) 'flicka, ung ogift kvinna'. Till frågan om ordets ursprung. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Modéer, Ivar, 1937: Namn- och ordgeografiska studier. Uppsala.

Nordberg, Bengt, 1974: Spriten och klypan. Några regionalord från Eskilstuna. I: Svenska. Sigurd Fries den 22 april 1974. Umeå.

Nyström, Gunnar, 1996: Två fonemsammanfall i dalmål - och två ordstudier. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Nyström, Staffan, 1988: Ord för höjder och sluttningar i Daga härad. En studie över betydelsen hos två grupper terrängbetecknande appellativ och ortnamnselement. Diss. Uppsala.

Olsson, Emil, 1904: Sv. darra, dallra m. m. I: Språk och stil. 4:e årg. Uppsala.

Olsson, Emil, 1907: Några ord med bet. "slå dank". I: Språk och stil. 7:e årg. Uppsala.

Olsson, Ingemar, 1959: Gotländska terrängord. Stockholm.

Ordgeografi och språkhistoria. Bidrag från Nordiska seminariet vid Uppsala universitet. (Nordiska texter och undersökningar 9.) 1936. Uppsala, Stockholm & Köpenhamn.

Reinhammar, Maj, 1983: Några ord för 'hos' i svenska och norska dialekter. I: Folkmålsstudier 28. Helsingfors.

Reinhammar, Maj, 1991: Bakom flötet m. m. Ett folketymologiskt divertissemang. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala. (Även uttrycken "kasta ett getöga", "göra susen", "in i vassen", "lägga vantarna på", "gröna vågen", "(vara) på färsen/sätta färs på", "(känna sig) under isen", "(följa m.fl.) med Davids höns under isen" behandlas.)

Reinhammar, Maj, 1991: Med och vid i svenska och norska dativdialekter. I: Danske folkemål 33.

Reinhammar, Maj, 2005: Ord för begreppet 'hos' i äldre svenska och svenska dialekter. (Acta Academiae Gustavi Adolphi 89.) Uppsala.

Reinhammar, Vidar, 1975: Pronomenstudier. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 54. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas 7.) Uppsala.

Reinhammar, Vidar, 1996: Om illgärd, illgjord och dithörande bildningar. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Reinhammar, Vidar, 1999: Sikna, sätna eller sitna. En etymologisk studie med utgångspunkt i jämtskt sjäken, sjecken. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1999.

Ronge, Hans H., 1996: Ryl-rul 'knöl, hård valk' m.m. i svenska dialekter. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Rönkö, Maj-Len, 1988: Bottnisk ord- och sakgeografi. I: Det maritima kulturlandskapet kring Bottenviken. Artiklar och studier från Bottenviksprojektet. Umeå.

Rönkä, Maj-Len, 1993: Termer för slåtter- och skörderedskap. Finlandssvensk ordgeografi i nordiskt perspektiv. Åbo.

Sahlgren, Jöran, 1929: Ordhistoriska bidrag. I: Nysvenska studier. 9:e årg. Uppsala. (Orden horva 'lycka, täppa' och kola 'tranlampa' behandlas.)

Salberger, Evert, 1996: Ä. nsv. i Öllo. Ett dialektord hos Gunno Dahlstierna. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Sandström, Åke, 2000: Wörter und Sachen – en ännu utvecklingsbar metod? Några reflektioner utifrån en studie över det nordiska årfästets terminologi. Umeå.

Slotte, Peter, 1993: Allsköns mak. I: Språkbruk 4, 1993. (Om dialektala benämningar på 'avträde'.)

Slotte, Peter, 1994: Topelius på tuppen? I: Språkbruk 1, 1994. (Om tupp som benämning på 'avträde'.)

Slotte, Peter, 2001: Många Jupitrar i alnackan. I: Våra språk i tid och rum. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet utgivna genom Mirja Saari. B:21.

Språken i Sverige. Red. Östen Dahl & Lars-Erik Edlund. Sveriges nationalatlas 22. Stockholm 2010. Innehåller utbredningskartor för dialektord.

Strömbäck, 1977: Mytvatten. Presentation av ett material. I: Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of Karl-Hampus Dahlstedt 19 april 1977. Ed. Claes-Christian Elert, Stig Eliasson, Sigurd Fries and Sture Ureland. Umeå.

Svahn, Margareta, 1994: Vem var egentligen hora i bondesamhället? I: Nordiska dialektstudier utg. av Maj Reinhammar. (Skrifter utg. av Språk- och folkminnesinstituet genom Dialektenheten i Uppsala. Ser. A. 27) Uppsala.

Svahn, Margareta, 1999: Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen. Skällsord, stereotyper och könskonstruktioner. Stockholm.

Söderberg, Barbro, 1996: Hjala och jolla - om spontan ordbildning. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Söderström, Sven, 1982: Bamm - Ett ångermanländskt dialektord. I: Från finnmarker och ådalar. Mellannorrländsk kultur- och socialhistoria från sju sekler. Skr. utg. av Johan Nordlander-sällskapet. Nr 4. Umeå.

Söderström, Sven, 1991: En – obestämd artikel med skiftande dialektala former. I: Sagt och gjort. Vänskrift till Wolter Ehn och Rune Västerlund 1991. Uppsala.

Söderström, Sven, 2000: Kallar i Fennoskandia och Baltikum. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Teleman, Ulf, 2006: Äss du vill... Om en konditional subjunktions tillblivelse. I: Lekt och lärt. Vänskrift till Jan Einarsson 2006. Växjö.

Thelin, Eva, 1997: Adjektivet ful. Om betydelser och deras utbredning i svenska dialekter. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1997.

Wadström, Roger, 1952-1984: Svenska kvarntermer. Studier över kvarnens och malningens terminologi i svenska dialekter med särskild hänsyn till de västsvenska jämte kortfattad framställning av de svenska kvarntyperna och deras utveckling. 1-2. (Del 1: Skrifter utg. genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala A:8, del 2: Skrifter utg. genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala A:82.) Del 1: Uppsala & København, del 2: Uppsala.

Vidjeskog, Sonja, 1993: Vävterminologin i en österbottnisk dialekt – ett begreppsområde under utveckling. Folkmålsstudier 34.

Widmark, Gun, 2000: Lenhal och lönnhal. I: Dialekter och folkminnen. Hyllningsskrift till Maj Reinhammar den 17 maj 2000. Uppsala.

Wiklund, Staffan, 1992: Våtmarksord i lulemålen. En ordgrupp sedd ur informant- och intervjuarperspektiv. (Skrifter utg. av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå A:9.) Umeå.

Zetterholm, D. O., 1946: Norrländska ord- och accentstudier. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 1945. Uppsala.

Åneman, Claes, 1996: Svenska dialekters dyssja 'sammanräfsat och utbrett hö'. I: Mål i sikte. Studier i dialektologi tillägnade Lennart Elmevik. Uppsala.

Öhman, Lennart, 1946: Om prepositionsbruket vid ortnamn i Lövångers s:n, Västerbottens län. I: Nysvenska studier 1946. Uppsala.