Starkt stöd för språkens bevarande – särskilt bland unga

För tredje gången har allmänhetens kunskap om och attityd till Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk undersökts. Resultatet visar bland annat att 25 procent av de tillfrågade inte kan nämna något av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, men att stödet för att språken ska leva vidare är starkt.

Mätningar av befolkningens kännedom om och attityd till Sveriges nationella minoriteter judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, respektive de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska har genomförts tre gånger. De två första gjordes 2010 och 2015 och den tredje hösten 2020. Bakom undersökningen står Isof, Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget. Nu har resultaten av den senaste undersökningen sammanställts.

Tre av fyra känner till minst ett av minoritetsspråken

Den senaste mätningen visar att 74 procent av Sveriges befolkning känner till minst ett av de nationella minoritetsspråken. Det innebär samtidigt att en fjärdedel inte kan nämna något av språken. När det gäller de nationella minoriteterna blev resultatet något bättre: 77 procent kunde nämna minst en av minoritetsgrupperna. I jämförelse med mätningen 2010 är det en marginell ökning, med några få procentenheter.

Ungas kunskap ökar mest

Bland 15–29-åringar har kunskapen om minoriteterna och språken ökat mest. I mätningen 2010 hade de yngre lägst kännedom, men kunskapen hade ökat i mätningen 2015 och i den senaste undersökningen har den yngre gruppen lika stor kunskap som personer i åldrarna 30–64 år. Nu är det istället personer över 65 år som har lägst kännedom.

Stödet för språkens bevarande fortsatt starkt

Den senaste mätningen visar också att en stor andel av Sveriges befolkning tycker att det är viktigt att samhället stödjer de nationella minoriteternas språk och kulturer. Andelen positiva har ökat för varje mätning. I 2020 års mätning anser 83 procent att det ”ganska viktigt” eller ”mycket viktigt” att samhället stöttar de nationella minoriteternas språk och kulturer så att de kan leva vidare. Bland unga är siffran 89 procent.

Samer den mest kända minoriteten

Samer är fortfarande den minoritetsgrupp som flest känner till. Sju av tio intervjuade vet att samer är en nationell minoritet och nästan lika många identifierar samiska som ett av de nationella minoritetsspråken. Judar och tornedalingar är de minst kända nationella minoriteterna – detsamma gäller språken jiddisch och meänkieli. Bara 14 procent av befolkningen vet att jiddisch har status som nationellt minoritetsspråk i Sverige, motsvarande siffra för meänkieli är 19 procent.

Kunskap och positiv attityd hänger ihop

Ett tydligt mönster i alla tre mätningar är att grupper med större kännedom om vilka de nationella minoriteterna är, också tenderar att ha en mer positiv attityd till bevarande. Personer som bor i ett förvaltningsområde för finska, meänkieli och/eller samiska känner till minoriteterna och språken i högre grad och är mer positiva till dess bevarande jämfört med de som bor i övriga delar av landet.

Samma mönster gäller för de olika åldersgrupperna. Personer under 65 år har större kännedom och är också mer positiva än personer över 65 år. Högutbildade har mer kunskap och är mer positiva än de med lägre utbildning.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Kantar Sifo, på uppdrag av Isof, Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget. Den gjordes i oktober 2020 och omfattade telefonintervjuer med 1 000 personer i åldern 15 år eller äldre. Personerna fick svara på frågan om de kunde nämna någon av Sveriges fem nationella minoriteter respektive något av de fem nationella minoritetsspråken. De intervjuade fick också på en fyrgradig skala ange hur viktigt eller oviktigt de anser det vara att stödja språken så att de kan leva vidare i Sverige.

Motsvarande undersökningar genomfördes 2010 och 2015, vilket har gjort det möjligt att jämföra vissa av resultaten.