• Huvudmeny

Frågelådan

 

 

Fråga:

Hur ska man kommatera?



Svar:

Grundprincipen är att kommateringen ska underlätta läsningen. Det innebär att komma sätts mellan meningsled som är förhållandevis självständiga, medan led som hör nära ihop inte skiljs åt med komma. Sådan kommatering kallas tydlighetskommatering och är den vanligaste typen av kommatering i dag.

Många gånger är kommatering en bedömningsfråga; i andra fall är reglerna mer tvingande. I vissa fall kan meningens längd inverka på kommateringen. Komma kan utelämnas vid korta satser om sammanhanget är klart ändå, men kan behövas vid långa satser för att underlätta läsningen.

Riktlinjer för när kommatecken vanligen sätts ut

Mellan huvudsatser
Komma sätts ut mellan huvudsatser som samordnas i samma mening, när bindeord som och, eller, men etc. finns utsatt.
Man hade kostat på dyra helsidesannonser i dagstidningarna, men försäljningskurvorna pekade ändå neråt.

Komma sätts också ut vid satsradning, det vill säga när två eller flera huvudsatser som kan vara två skilda meningar inordnas i samma grafiska mening utan bindeord:
Han kom, han såg, han segrade.
Hemma är han slarvig, i skolan anpassar han sig efter reglerna.

Vid vissa bisatser
Det finns bisatser som alltid har komma och sådana som aldrig har det. Ibland är det valfritt att kommatera vid bisatser. Genom att sätta ut komma markerar man att bisatsen har en relativt självständig ställning i meningen. Meningslängden kan också spela in.

Bisatser som inleds av bisatsinledaren som, ett relativt pronomen (vilken, vilket, vilka) eller ett relativt adverb (vars, vad, där, dit, när, då) kan behöva ett komma:
Departementet överskrider sin budget med 24 miljoner i år, som läget ser ut just nu.
Forskarna har studerat malaria och denguefeber, vilka båda sprids av mygg.
Kameran förvarades i ett kassaskåp, dit alla anställda hade tillgång.

Ett förtydligande komma mellan huvudsats och bisats kan behövas, särskilt när bisatsen inleder meningen:
Överstiger slutsumman 500 kronor, slipper du expeditionsavgift.

Runt parentetiska inskott
Komma sätts ut före och efter fraser och satser som är parentetiska inskott:
Framställningen har, trots bristerna, stora förtjänster.
Larmet gick, fick vi veta senare, redan kl. 9 på morgonen.

Vid fristående fraser och satser
Komma sätts alltid ut vid fraser som har en fristående ställning i meningen. Det gäller förutom parentetiska inskott vid följande fall:

a) Mellan replik och efterställd anföringssats, såvida repliken inte avslutas med fråge- eller utropstecken:
– Hon väntar därinne, viskade kvinnan.
b) Före självständiga exemplifieringar och andra kompletterande tillägg, där man vid uppläsning skulle göra en paus:
Tre personer var där, nämligen Ali, Berit och Kaj.
c) Vid andra fristående inledande eller avslutande fraser:
Uppriktigt sagt, jag tycker att hon borde ha stannat hemma.
d) Vid tilltalsuttryck:
Mina damer och herrar, härmed förklarar jag bron invigd.
e) Vid utropsord och liknande:
Nej, det går nog inte.
f) Vid dubblerad satsdel eller satsled:
Att gå här och dra, det är minsann inte så roligt.

Vid uppräkning
Komma sätts ut när bindeord som och, eller, men etc. saknas vid uppräkning och liknande:
Hon kunde bara lova blod, svett och tårar.

Mellan adjektiv
Komma sätts ut mellan adjektiv om de lika mycket var för sig relaterar till huvudordet. Det skulle då lika gärna kunna stå och mellan adjektiven. Komma kan ibland utelämnas i dessa fall, om meningen inte kan missförstås.
Den långa, ljusa stranden låg öde. (= den långa och ljusa stranden)
De åt lunch på en mindre, trevlig restaurang. (= liten och trevlig)
Det beror på den snabba, oförutsägbara utvecklingen på området. (= den snabba och oförutsägbara utvecklingen)

Kommatecken vid uttryck med dels, ju, än och ömsom
Komma sätts normalt ut mellan led som samordnas med uttryck som dels … dels , ju … ju, judesto, än … än och ömsom … ömsom:
Än fylldes han av upprymdhet, än försjönk han i djupaste förtvivlan.
Det var ömsom sol och klart, ömsom regn och molntunga skyar.

Riktlinjer för när kommatecken inte sätts ut

Vid gemensam satsdel
Komma brukar inte sättas ut mellan satser med gemensam satsdel, det vill säga när satsdelen är utsagd i en sats och underförstådd i en annan.
Hon är administratör och [hon] ansvarar bl.a. för kundregistret.

Vid vissa bisatser
Komma sätts inte mellan bisatser som samordnas med bindeord som och, eller, men etc.:
Han meddelade att han var sjuk och att han måste stanna hemma.

Vid nödvändiga bisatser
Komma sätts inte ut vid så kallade nödvändiga bisatser, det vill säga bisatser som krävs för att meningen ska bli grammatiskt fullständig eller för att precisera betydelsen hos något ord i satsen.
Att han skulle bjudas var självklart.
Hon undrade om tåget skulle komma i tid.
Snart får vi veta vem av kandidaterna som har vunnit.

Vid korta huvudsatser och bisatser
I vissa fall kan meningens längd inverka på kommateringen. Komma kan utelämnas vid korta huvudsatser och bisatser, om sammanhanget är klart ändå:
Om det blir fel tänds varningslampan.

Mellan adjektiv där det första är en bestämning till det senare
När det första adjektivet mer står som bestämning till det andra ledet (eller till det andra ledet och huvudordet tillsammans), sätts komma inte ut.
De åt lunch på en mindre trevlig restaurang. (= inte särskilt trevlig)
Det beror på den snabba tekniska utvecklingen på området. (= den tekniska utveckling som är snabb)

Fler regler och exempel finns i Svenska skrivregler.




Hjälpte svaret dig?
Ja     
Nej

Kommentarer:


    
Uppdaterad 20 november 2019