• Huvudmeny

Backa

”Backa krogen!” har varit en aktuell kampanj under våren. Men borde det inte heta ”backa upp krogen”?

Partikelverbet backa upp har förekommit i svenskan åtminstone sedan 1949 enligt Svensk ordbok (se svenska.se). Det definieras där ’ge stöd åt person, åsikts­riktning etc., särskilt i fråga om ekonomiskt eller moraliskt stöd’. Ursprunget är engelskans back up med samma betydelse.

Men de senaste tre åren har det blivit vanligt att partikeln upp fallit bort i denna användning. Ett tidigt medieexempel är från Dala-Demokraten (1 augusti 2017): ”Därför uppmanar jag nu alla Dalarnas invånare att sända kärlek till Gustav och backa din lokala fritidspolitiker som sköter ett jobb, hem, familj och dessutom tar ansvar för politiken i din kommun.”

Partikelbortfallet har sedan troligen stärkts av hashtaggar och kampanjer på sociala medier, där det ju ofta är ont om ordutrymme. Ett känt exempel är kampanjen #backadurmaz, där fotbollsspelaren Jimmy Durmaz efter Sveriges förlust mot Tyskland i fotbolls-VM 2018 fick utstå hot och rasistiska kommentarer.

Så här skrev Vi i Rinkeby 14 juli 2018: ”Uppslutningen efteråt var otrolig, och självklart ska du #backadurmaz, men backa mer än så. Backa din farbror, din syster, din granne och dig själv till och med. För varje anklagelse eller påhopp, för varje gång du undermineras och förlöjligas för egenskaper du inte ens valt utan helt enkelt fötts in i.”

Och nu under våren 2020 har vi uppmanats att backa branscher som har det svårt under coronapandemin. Det gäller inte minst den hårt drabbade restaurangbranschen, där initiativet ”Backa krogen!” spridits i olika informationskanaler.

Frasen backa upp någon/något kommer med all säkerhet att leva vidare (om vi skribenter backar upp den), men vi kommer lika säkert att få vänja oss vid den partikellösa varianten backa någon/något. Den utvecklingen är nog svår att backa ifrån.

Fotbollsspelaren Jimmy Durmaz

Fotbollsspelaren Jimmy Durmaz. Foto: Rolandhino1, Wikimedia Commons (CC-BY-SA-4.0).

Uppdaterad 03 juli 2020