Språkpolitik i 500 år

Columbus ”ordeskötsel”

Omkring 1680 utkommer Samuel Columbus ”En swensk ordeskötsel” postumt. I den propagerar han för användning av det svenska modersmålet, bland annat genom att i skrift ta upp ord som dittills bara hört till det talade språket.

Kansliordningen förordar svenska

Under andra hälften av 1600-talet och början av 1700-talet ger Karl XI och Karl XII ut direktiv riktade till präster, diplomater med flera om att främja bruket av svenska gentemot främmande ord och språk. I den kansliordning som Karl XII undertecknar 1713 står: ”Kongl. Maij:tt will och at dess Cantzelij uti alla de Bref och Skrifter, som därifrån utgå, beflijtar sig om en ren och tÿdelig Swenska, samt så mÿcket som möijeligt är undflÿr fremmande ord.” Detta upprepas sedan i kansliordningarna fram till 1809.

Grammatikbok i svenska

1747 utkommer Abraham Sahlstedts ”Swensk Grammatika ... Af Kongl. Wetenskaps Akademien Gillad”.

Skrivhandledning för mer talnära stavning

Runt 1750 ger flera språkvetare ut skrivhandledningar med budskapet att ”hwad örat hörer, bör ock ögat se” (Johan Ihre), det vill säga en moderniserad, mer talnära stavning.

Fast norm för stavning

1801 ger Carl Gustaf Leopold ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, vilken gav svensk stavning en fast norm.

Svenska Akademiens första grammatik

1836 utkommer Svenska Akademiens första grammatik.

Allmän folkskola

Riksdagen beslutar om införandet av den allmänna folkskolan, vilket får stor betydelse för det allmänna läs- och skrivkunnandet i landet.

SAOB ges ut

Första bandet av Svenska Akademiens ordbok ges ut. Sista bandet beräknas utkomma år 2021.

Ny rättstavning

Fridtjuv Berg, en av Rättstavningssällskapets medlemmar och tillika ecklesiastikminister, skickar ut ett kungligt cirkulär som föreskriver att den sjunde upplagan av Akademiens ordlista (1900), med vissa undantag, skulle ligga till grund för undervisningen i svensk rättstavning. Undantagen gällde bland annat att f, fv och hv för v-ljud skulle ändras till v (med bibehållande av grundformens v i böjningsformer framför t och s utom i ordet haft). Dessa undantag innebar en ny rättstavning för svenskan.

Skrivregler för myndigheter

Ett kungligt cirkulär anbefaller ”samtliga förvaltande ämbetsmyndigheter i riket att affatta sina skrifter i klara, korta meningar och således undvika invecklade satsbyggnader och onödiga upprepningar samt i öfrigt söka tillägna sig ett klart och enkelt skrifsätt”. (Notera gammalstavningen!) Liknande formuleringar har sedan fortlevt i förvaltningslagen.

TNC bildas

TNC (Tekniska nomenklaturcentralen) för språkvårdande insatser på terminologiområdet bildas.

Nämnden för svensk språkvård bildas

Nämnden för svensk språkvård (föregångaren till Språkrådet) bildas med uppgift att ”följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt utöva en språkvårdande verksamhet” och ”vidmakthålla och stärka den nordiska språkgemenskapen”.

Riktlinjer för lagspråk

Statsrådsberedningen ger ut de första riktlinjerna för språket i lagar och andra författningar.

”Att skriva bättre offentlig svenska”

Svenska språknämnden och Statens personalutbildningsnämnd publicerar ett studiematerial om den offentliga svenskan – ”Att skriva bättre offentlig svenska”.

Språkkonsultlinjen startar

Stockholms universitet startar en utbildning på två och ett halvt år för blivande språkkonsulter i svenska, Språkkonsultlinjen. Syftet är inte minst att utbilda konsulter som ska modernisera svenskt lag- och myndighetsspråk.

Språkvårdsutredningen

Regeringen tillsätter Språkvårdsutredningen, med uppgift att se över den språkvårdande verksamheten i Regeringskansliet och andra myndigheter. Rapporten ”Klarspråk – en grund för god offentlig service” (Ds C 1985:3) ges ut 1988.

”Språket i domar och beslut”

Svea hovrätt publicerar skriften ”Språket i domar och beslut”, för att inspirera domstolsjurister till en modern språkbehandling och en ökad medvetenhet i språkfrågor.

Språkvårdsprojektet

1989 startar Statens institut för personalutveckling (SIPU) Språkvårdsprojektet i syfte att ta reda på hur man praktiskt kan gå till väga för att förändra texter och skrivvanor inom en myndighet. Rapporten ”Visst går det att förändra myndighetsspråket!” (Ds 1993:61) ges ut 1993.

Klarspråksgruppen bildas

Regeringen tillsätter Klarspråksgruppen, med uppgift att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna.

”Steg mot en minoritetspolitik” (SOU 1997:192) kommer ut

Bättre EU-texter

1998 utkommer ”Svenskan i EU” (SOU 1998:114) med en rad förslag på hur kvaliteten på de svenska EU-texterna kan förbättras.

Europarådets minoritetsspråkskonvention

Sverige ratificerar Europarådets minoritetsspråkskonvention för finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch.

Handlingsprogram för svenska språket

Regeringen ger Svenska språknämnden i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket. Språknämnden redovisar våren 1998 sitt uppdrag i skriften ”Förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket”. Nämnden föreslår att det övergripande målet i arbetet med att främja svenskan bör vara att den ska bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige. Förslaget till handlingsprogram omfattar ett flertal enskilda åtgärder om bland annat språkvård, skola, högre utbildning och forskning, arbets- och näringsliv, medier och EU. Nämnden föreslår också att svenskans ställning i Sverige ska lagfästas.

Nya resurser för språkvården

I sin budgetproposition (proposition 1998/99:1) konstaterar regeringen att arbetet med att främja svenska språket bör gå vidare med utgångspunkt i Språknämndens förslag till handlingsprogram. Som en första åtgärd tillförs språkvården nya resurser från och med år 1999.

Språkpolitisk utredning

Under hösten 1999 beslutar riksdagen att en parlamentarisk språkpolitisk utredning ska tillsättas. Kulturutskottet redogör i sitt betänkande utförligt för behovet av en sådan utredning (betänkande 1999/2000:KrU2, riksdagsskrivelse 1999/2000:7). Den 5 oktober 2000 beslutar regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram ett handlingsprogram för det svenska språket.

Mål i mun

2002 publiceras utredningen ”Mål i mun” (SOU 2002:27). Trots positiva reaktioner från många håll, hamnar utredningens förslag i malpåse fram till 2005.

En fastslagen svensk språkpolitik

Regeringen lägger en språkpolitisk proposition, ”Bästa språket” (proposition 2005/06:2), som antas av riksdagen den 7 december 2005. Därmed har Sverige en fastslagen svensk språkpolitik med fyra delmål: att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige, att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig samt att alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Förslag till språklag

2008 läggs ett förslag om en språklag i språklagspropositionen ”Språk för alla – förslag till språklag” (2008/09:153).