• Huvudmeny

Webbinarium: Så kan språkteknologi stärka och revitalisera små språk i Norden

Här kan du ta del av föreläsningarna som hölls under Isofs webbinarium Så kan språkteknologi stärka och revitalisera små språk i Norden som hölls den 26 augusti 2020.

Varför behövs språkteknologi? Hur hänger språkteknologi ihop med språk- och minoritetspolitik? Och hur kan man lösa olika utmaningar inom det språkteknologiska området? Den 26 augusti 2020 arrangerade Nordiska ministerrådets insats Små språk i Norden, samordnat av Isofs samarbete med Senter for samisk språkteknologi (Giellatekno) vid Norges arktiska universitet i Tromsö, en digital heldag med föreläsningar om språkteknologi och dess betydelse för de små språkens bevarande och utveckling.

För flera av de små och mer resurssvaga språken ligger utvecklingen av språkteknologi långt efter i jämförelse med de större språken i Norden. Exempelvis i fråga om tillgången till rättstavningsprogram, program för språkinlärning och digitala ordböcker.

Med små språk menas de nationella minoritetsspråken och andra små språk i Norden som har relativt få talare, samtidigt som de har någon form av officiell status. Många små språk i Norden har försvagats, är utsatta för domänförluster eller är till och med hotade till sin existens.

Ta del av föreläsningarna i efterhand

Föreläsningarna är presenterade i samma ordning som under webbinariet.

Välkomnande

Martin Sundin, generaldirektör för Isof, öppnar webbinariet.

Språkliga rättigheter och resurssvaga språk i Norden

De nordiska länderna har ett långt samarbete i fråga om språk. Bodil Aurstad ger i sin roll som seniorrådgivare vid Nordiska ministerrådet ett perspektiv på det nordiska språksamarbetet i nutid och framtid.

Varför behövs språkteknologi för de små språken i Norden? En språkpolitisk betraktelse

Varför behövs språkteknologi och vad kan språkteknologi innebär för små språk? Rickard Domeij är språkteknologiansvarig vid Institutet för språk och folkminnen och ger en bild av situationen i fråga om behov och brister.

Hur skapas språkteknologi för små språk?

För flera av de små språken i Norden finns särskilda utmaningar i fråga om att utveckla fungerande språkteknologi. Sjur Moshagen, chefsingenjör vid Institutt for språk og kultur vid Norges arktiske universitet beskriver hur de lyckas att ta fram användaranpassad språkteknologi för små resurssvaga språk.

Behövs politiskt engagemang? Exemplet samiska

Betydelsen av språkteknologi för samiskans fortlevnad och vikten av engagemang och bra samarbetspartners för att driva arbetet framåt. I en förinspelad föreläsning beskriver Aili Keskitalo, Sametinget i Norges president, Sametingets arbete med språkteknologi.

Vi beklagar att ljudet är lågt i videon. För dig som har svårt att uppfatta ljudet finns undertexter att tillgå med knappen Undertexter (c) i videospelaren ovan.

Samarbeten över landsgränserna

Framgångsfaktorer för att lyckas med språkteknologi. Trond Trosterud, professor i samisk språkteknologi vid Institutt for språk og kultur (Giellatekno) vid Norges arktiske universitet, ger utifrån sin långa erfarenhet av språkteknologiutveckling sitt perspektiv av vad som behövs för att lyckas. Det viktigaste rådet är kanske att inte vänta på majoritetssamhällets initiativ.

Sprogteknologi og grønlandsk

Grönland har utmaningar i fråga om att stärka och utveckla grönländskan. Trots språkets komplicerade struktur, brister i fråga om språkets status, resurser och politiskt engagemang har Grönland ändå framgångsrikt tagit fram grundläggande språkteknologiska verktyg. Katti Fredriksen, sekretariatschef vid Oqaasileriffik, uppmanar politiker inom det nordiska samarbetet att stödja och driva på den språkteknologiska utvecklingen för små resurssvaga språk i Norden.

Tredjeparts språkteknologi - juridiska och tekniska utmaningar

I dag finns språkteknologi framtagen för de små resurssvaga språken men de stora teknikjättarna sätter stopp för att denna teknologi ska kunna användas tillsammans med deras produkter. I praktiken betyder det att de små resurssvaga språken lämnas utanför. Sjur Moshagen, chefsingenjör vid Institutt for språk og kultur vid Norges arktiske universitet, beskriver vad det innebär för små språk och behovet av öppna data.

Hjälp i språkinlärning – grönländskstudier baserad på språkteknologi

Språkteknologi kan fungera som ett starkt stöd vid språkinlärning. Liv Molich, språkteknolog vid Oqaasileriffik och ägare av Learn Greenlandic, beskriver sin egen resa för att lära sig grönländska och språkteknologins begräsningar i fråga om att lära sig att konversera på språket.

Hur ska det gå att skriva på språket om det inte finns rättstavningsprogram?

Utifrån egna erfarenheter berättar Silje Karine Moutka, sametingspolitiker, om hur hon återtog samiska språket och betydelsen av att bygga robusta och bra språkmiljöer – inte minst för barn och unga i den digitala världen.

För språkteknologi behövs stora textmassor ”korpus” – varför och hur kan de skapas för små språk?

Enorma textmassor, i form av miljontals ord, ger forskare kunskap om språken och ger underlag för att träna språkteknologin så att den i sin tur blir bättre och mer användbar för oss människor. Lars Borin, professor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet, berättar om sitt arbete med korpusar och vilken betydelse de har för den språkteknologiska utvecklingen.

Tal- och språkbehandling (Speech and language processing)

Automatic Speech Recognition (ASR) är ännu ett relativt nytt begrepp inom språkteknologin, inte minst för små språk. Mikko Kurimo, associate professor vid Signal processing, Electrical engineering vid Aalto university ger en inblick inom området för språkteknologi med ljud. För engelska finns det redan utvecklad teknologi, som till exempel automatiskt ger tal-till-text vid vissa TV-sändningar.

Lille Sprog - Hvad Nu? Om at bruge manglen på sprogressourcer som en styrke

För att kunna erbjuda en grundläggande språkteknologisk infrastruktur för ett språk utvecklas BLARK – Basic LAnguage ToolKit – för olika språk i Norden. Peter Juel Henrichsen, seniorforsker vid Dansk Sprognævn, beskriver arbetet med att utarbeta sådana samlingar av språkteknologiska grundresurser för språk, så som databaser i form av lexikon, text- och talkorpusar men också basteknologi för t.ex. analys, generering och översättning av text och tal.

Nordiskt samarbete – behöver vi (sam)arbeta nordiskt?

Nordiskt samarbete fram till i dag och behovet av fortsatt, förstärkt samarbete framöver är stort, inte minst eftersom behoven och utmaningarna är desamma för flera av de små språken i Norden. Bolette Sandford Pedersen, professor i språkteknologi vid Köpenhamns universitet konstaterar samtidigt att det är viktigt att tänka smart och strategiskt vid samarbeten för att de ska vara framgångsrika.

Öppen språkteknologi. Open language technology and the Icelandic language technology programme (på engelska)

Isländskan är ett litet språk i ett nordisk perspektiv men samtidigt ett statsbärande majoritetsspråk. Anna Björk Nikulásdóttir och Jóhanna Vigdís Guðmundsdóttir vid Icelandic Language Technology program beskriver Islands ambitiösa arbete och behovet av ett slags ekosystem för språkteknologi.

Avslutande ord – hur kan användare av små resurssvaga språk nyttja (språk)teknologin för att få språken att växa sig starkare

Trond Trosterud vid Giellatekno vid Tromsö arktiska universitet, som är samarbetspartner för webbinariet, sammanfattar med att reflektera över föreläsningarna under dagen och konstaterar att de har gett en bred och bra bild över lösningar och utmaningar för språkteknologi för de små språken i Norden.

Uppdaterad 04 september 2020

Om Nordiska ministerrådets insats Små språk i Norden

Insatsen Små språk i Norden genomförs 2019–2021, finansieras av Nordiska ministerrådet och leds av Institutet för språk och folkminnen. En ad hoc-grupp med representanter från de nordiska länderna och de självstyrande områdena är knuten till insatsen. Insatsens syfte är att öka medvetenheten, intresset och kunskapen om små språk och att bidra till att stärka de nationella minoritetsspråken och de små nordiska språken, utveckla det tvärsektoriella språksamarbetet, samarbeta om utmaningar och framgångsfaktorer, stärka nätverk och etablera strategiska partnerskap.

Kontakt

Vid frågor, kontakta Karin Kvarfordt Niia.