Projektet Tillgängligt kulturarv för forskning i tal (Tilltal) undersöker hur talteknologiska metoder kan göra historiska talinspelningar mer tillgängliga för forskare.
De äldsta inspelningarna i institutets samlingar är från 1890-talet och inspelningstekniken har skiftat flera gånger sedan dess. På bilden dokumenteras en av de många intervjuer som på 1960-talet gjordes med utvandrade svenskar i Chicago (arkivuppteckning ULMA Sv-Am 1962:1:77).
I arkiven på svenska minnesinstitutioner finns stora mängder inspelat tal som innehåller information av stort intresse för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I nuläget utnyttjas sällan dessa källor eftersom det saknas metoder för att hantera arkivens ljudande material. Projektet Tilltal utgår från talinspelningar i isofs arkiv och undersöker hur talteknologiska metoder och verktyg kan anpassas och utvecklas för att bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.
Projektet startar under 2017 och är ett samarbete mellan institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Riksarkivet med koppling till forskningsinfrastrukturprojektet SWE-Clarin. Från Isof deltar både språkteknologer och forskare i dialekter och folkminnen.
Projektet rymmer tre delstudier och en användarstudie. I delstudierna undersöks hur talteknologin kan användas för att undersöka frågeställningarna inom olika ämnesområden (etnologi, språkvetenskap och samtalsforskning). I användarstudien anläggs ett verksamhetsteoretiskt perspektiv för att undersöka hur arkivmaterialen används för forskning. Med hänsyn till forskarnas behov föreslås språkteknologiska lösningar och bedöms deras användbarhet i praktiken med hjälp av användningsfall.
Delstudien är en undersökning av Karl Gösta Gilstrings samling vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Samlingen består av tiotusentals brev och uppteckningar samt 250 timmar inspelade intervjuer. Språkteknologiska metoder prövas för att hantera det stora och varierande materialet. Förhoppningen är att olika materialkategorier kan sammanföras så att det till exempel går att från en intervjusituation länka vidare till när samma ämne eller berättelse omtalas i brev eller annat skrivet material.
Läs mer
Karl Gösta Gilstring spelar in intervju med Judith Johansson.
Målet med denna delstudie är att utveckla nya metoder för att undersöka språklig variation och förändring i talmaterial. I studien genomförs undersökningar av språklig variation på olika nivåer; fonetisk/fonologisk, prosodisk och syntaktisk. Tidigare studier på området blir viktiga utgångspunkter och genom att använda talteknologiska metoder för liknande frågeställningar ges en uppfattning om vad dessa metoder kan tillföra. Ett exempel kan vara att med talteknologiska metoder automatiskt hitta och samla alla belägg på ett visst ljud. De talteknologiska metoderna kommer att anpassas och utvecklas för att analysera talspråk med dialektal prägel.
Inom talteknologi har man skapat modeller som besvarar frågor inom samtalsforskningen: hur ordet växlar från en talare till en annan, hur återkopplingen fungerar, hur medhåll eller ifrågasättande uttrycks och hur gemensam förståelse uppnås. Delstudien syftar till att ta fram en sådan interaktionsmodell för material som består dels av olika samtalstyper, dels av jämförbara material från olika tider. Resultatet blir en beskrivning av likheter och olikheter mellan typer (synkrona jämförelser) och tid (diakrona jämförelser; språkutveckling) ur ett interaktionellt perspektiv.
Projektansvarig
Rickard Domeij, Språkrådet
Projektdeltagare
Varaktighet
2017–2020
Samverkan
Samverkansprojekt mellan Isof, Kungliga Tekniska högskolan och Digisam.
Bidragsgivare
Drivs med anslag från Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond
Fallgren, Per, Edlund, Jens & Malisz, Zofia. 2018. A tool for exploring large amounts of found audio data. Poster vid Digital Humanities in the Nordic Countries 2018, Helsingfors, 14–16 mars.
Fallgren, P., Malisz, Z., & Edlund, J. 2018, May. Bringing order to chaos: a non-sequential approach for browsing large sets of found audio data. In Proceedings of the Eleventh International Conference on Language Resources and Evaluation (LREC 2018).
Fallgren, Per. Utilising large quantities of found audio data, Poster presentation, Clarin 2018, Pisa, Italy, 9/10 - 2018
Fallgren, Per. Bringing Order to Chaos: A Non-Sequential Approach for Browsing Large Sets of Found Audio, 11/5 - 2018
Fallgren, Per. Data, Poster presentation, LREC 2018, Miyazaki, Japan, 11/5 - 2018
Fallgren, Per. A Tool for Exploring Large Amounts of Found Audio Data, Poster presentation, DHN, Helsinki, 9/3 - 2018
Nylund Skog, Susanne 2018. Placing people on maps and in archives. Paper vid 34th Nordic Ethnology and Folklore Conference in Uppsala.
Nylund Skog, Susanne 2018. From personal letters to scientific knowledge: The creation of archived records in a tradition archive. In Visions and Traditions: Knowledge Production and Tradition Archives. Lauri Harvilahti, Audun Kjus, Cliona O’Carroll, Susanne Österlund-Pötzsch, Fredrik Skott and Rita Treija (eds.) Helsinki: Academia Scientiarum Fennica, FFC 315, s. 61–80
Öqvist, Jenny. 2018. Perspektiv på stockholmska. Inbjudet plenarföredrag vid den 11 nordiska dialektologkonferensen, 20–22 augusti, Islands universitet, Reykjavík, Island.
Susanne Nylund Skog. Sessionsledare tillsammans med Charlotte Hyltén-Cavallius, Marie Steinrud och Fredrik Skott, på panelen Archive Matters. Unfolding the How and the What. 34 Nordiska etnolog- och folkloristkonferensen i Uppsala, juni 2018.
Susanne Nylund Skog. Places that matter: From Lillaverke, Oskar Parish to Manistique, Michigan. Paper on 2018 annual Meeting of the American Folklore Society (AFS), No illusions, No Exclusions, panel Celebrating the Legacy of Barbro Klein (1938-2018): Swedishness and the Other, Buffalo, New York, okt 2018 .
Nyhet: Projekt för att tillgängliggöra inspelningar (14 juni 2016)
Forskning: Clarin kunskapscentrum
Språk och it: Språkteknologi
Samlingar: Inspelningar
Hemsida: SWE-CLARIN
Riksbankens jubileumsfond: Forskning på samlingar i arkiv, bibliotek och museer får 38 miljoner kronor
Riksbankens jubileumsfond: Tilltal - Tillgängligt kulturarv för forskning i tal