• Huvudmeny

Världsarvet Södra Ölands odlingslandskap

En unik miljö, och ett alldeles speciellt samspel mellan människa och natur, har gjort att södra Öland utsetts till ett världsarv av Unesco.

År 2000 upptogs södra öland som ett världsarv av Unesco. Området anses vara speciellt på många olika sätt. Kalkbergsgrunden, det milda klimatet och öns geografiska läge är unikt och har resulterat i speciella förutsättningar för liv på ön. Men, att det är ett världsarv handlar om ett samspel mellan naturen och människan. Södra Öland hade nämligen inte heller sett ut som det gör i dag om det inte vore för ölänningarnas påverkan på bygden sen stenåldern.

Ett känt exempel är Stora Alvaret som inte bara blivit till av naturliga omständigheter, utan även av att även människorna påverkat området genom att låda betesdjur forma landskapet under årtusenden. Att människor, med hjälp av djur, har anlagt kortbetade utmarker längs kusten har också gjort södra Öland till en populär häckplats för fåglar som återkommer år efter år.

På södra Öland är också det medeltida odlingslandskapet bevarat. När skiftesreformerna ägde rum i Sverige under 1800-talet förändrades inte de öländska ägorna på samma sätt, eftersom landskapet helt enkelt inte fungerade att bruka på det nyare sättet. På Öland var människan tvungen att anpassa sig till öns unika förutsättningar, på samma sätt som öns natur- och djurliv anpassat sig efter människans jordbruk.

Fotografi på åtta spräckliga fåglar som flyger i en klunga över ett torrt landskap med kort gulnat gräs och låga buskar.

En grupp ljungpipare flyger över Stora Alvaret på Öland. Betesmarkerna längs kusten i Södra Ölands odlingslandskap har blivit en populär häckningsplats för många fåglar.

Samspelet mellan människa och natur står i fokus

Det är det här samspelet, den levande kulturbygden, som Unesco vill bevara och skydda genom världsarvstiteln. Södra Ölands odlingslandskap är ett kulturarv, inte ett naturarv, vilket innebär att det är samspelet mellan människa och natur som står i fokus. Det är dock uppenbart att människans sätt att bruka naturen har förändrats från stenåldern fram till i dag. I området finns flera spår från svunna tider samtidigt som den levande jordbruksbygden adderar mer moderna element till världsarvet.

Vad är ett världsarv?

Idén att utse världsarv blev en fråga inom FN efter andra världskriget. De två stora världskrigen hade inte bara kostat massor av liv, utan också saboterat stora kulturella värden. 1972 antogs Världsarvskoncentionen av Unesco, och Sverige skrev under den 1985. Det som utses som världsarv av Unesco är något som anses vara ett kultur- eller naturminne som är viktigt för mänskligheten, eftersom det berättar något om jordens och/eller människans historia. Utmärkelsen innebär att alla länder som skrivit på konventionen ska hjälpas åt att skydda området så att det kan bevaras för kommande generationer.

Uppdaterad 25 juni 2020