I Elins horva eller Gazaremsan?

Det flådda oxspöket vid Flajenrör

Berättelsen om Flajenrör har berättats av Harry Johnsson i Försslunda som i sin tur hört historien från sin far.

Enligt sägnen fick åkern Flajenrör sitt namn på ett annorlunda sätt. Det har berättats att en oxe slaktades vid röset. När oxen var halvt flådd (flajen) togs en paus och arbetarna pustade ut en stund med kaffe och förfriskningar. Men, när de kom tillbaka var oxen försvunnen. En av dem tyckte sig ha sett oxen försvinna in i röset. Sen dess menar vissa att det har spökat vid Flajenrör.

Ytterligare en berättelse om Flajenrör delade en Sofia Andersson med sig av för för Lage Nilsson år 1928:

I Frösslunda var det ett rör, som de kallar Flajjenrör. På Johanssons (ägor). De va en oxe, som gick där, å de tog hem den å slakted den, å när de sen hade skärt av bena, så flöj han opp å gick. Han gick ikring röret en hel sommar, men de har inte vatt på det här hundratalet utan e väl länge sen.

Mer om spöken på Öland: Svartsjuka sjörån och offer till de underjordiska

Sommarlängtan i Elins horva

Ett av de kvinnonamn som återfinns i det insamlade materialet är Elin. Elins horva har blivit föremål för inte bara en, utan två dikter skrivna av poeten Anna Rydstedt. I dikten Försök går det att läsa:

Grönblå och gredelina är stråna med, vindsilver i axen, och flyttblocken kikar med miljoner arkeiska ögon, och luktar med, postglaciala mossnäsor, på solens och vindens spel i Elins junihorva, där miljarder strån går i vågor, bildande tillsammans en böljande matta, i juninordosten.

Elins horva kanske inte var lika uppenbart vacker vintertid, men i dikten Vinterdikt beskriver Anna Rydstedt ändå platsen som en plats som ger tröst i väntan på våren.

Skator svarta vita, som flickorna i modetidningarnas sista säsong, nu uppeldade i alla öppna spisar, flyger sitt luftslalomlopp bort, till björkarna och almarna, vädjande som mina barnögons träd, i Ventlinge bygata, i Elins vinterhorva.

Att referera till en "kändis"

Vanligen bildades ägonamn med ett ord som beskriver själva ägan eller marken, en huvudled såsom åkern, horvan eller gärdet. Just personnamn verkar dock kunna användas i ägonamn utan en huvudled. Särskilt i materialet från 2015 dyker namn såsom Bertils västra, Berts, Edits, Freds, Julle och Oskars söder, Kjells, Kullmans, Runes upp, det vill säga namn som består av genitivfraser utan följande substantiv. Denna typ av namnbildning förekommer också i samband med bebyggelsenamn. Möjligen kan man i dessa namn se ett förflyttat fokus från själva marken i sig till ägaren eller brukaren.

Personer kan dock förkomma på andra sätt i ägonamnen. Namn innehållande yrkesbeteckningar är inte helt ovanliga, till exempel Smedhorvan eller Prästlotten, men moderna yrken som rörmokare är inte lika vanliga. I Mörbylånga kyrkby finns dock Tommyläckbiten (2015). Visserligen innehåller inte namnet någon yrkesbeteckning men ett binamn givet efter personens yrkestillhörighet. Till den gruppen av namn kan man också räkna Bakom Stigbagares, Vakterängen och Bryggarlotten (1960). Hörsamlotten (Södra Bårby 1960) innehåller en särskild typ av personnamn – ett soldatnamn.

Hur ser Långåkern ut?

Ja, den är såklart lång! Hur ett område ser ut rent visuellt kan ofta märkas i ägonamnen. Ett exempel är Långåkern, som man kan utgå från början var en avlång åker som senare delades upp mellan flera olika ägare.

Uppdelningen märks av att särskiljande namn senare kom att användas för långåkern. I en karta över Lilla Frös ägor, i Resmo socken, från 1805 går det att hitta Långåkern. Senare kom man att i stället kalla olika bitar av området för olika namn, till exempel Bo långåker, Göte långåker, Jonssons norra långåker, Jonssons södra långåker, PO nedre långåker, PO övre långåker, Svens norra långåker, Svens södra långåker och Wermelin långåker.

En händelse som lever kvar i ägonamnet

Precis som Flajenrör blev fler ägor uppkallade efter saker som hade, eller eventuellt hade hänt, på platsen. Bakgrunden till namnet Kastängen i Mellstaby är, enligt sagespersonen, att djur som betade där "kastade" (det vill säga fick missfall). Föklaringen till att det var särskilt vanligt just på Kastängen är möjlighen att det kan ha funnits en växt som framkallade missfall där, eller att djuren blev skrämda. Åkern ligger nämligen nära en skjutbana...

Även namnet Handlarhaget i Hulterstad fick sitt namn efter en händelse. Det var nämligen i samband med regleringen av en skuld som handlaren i trakten fick överta åkern som betalning.

Uppkallelsenamn kan vara spår av konflikter...

Uppkallelsenamn är en särskild namntyp som innebär att man återanvänder kända namn, med särskilda konnotationer, på nya områden.

I projektet förekommer till exempel Gazaremsan och Gazaängen i Össby som är uppkallade efter Gazaremsan i Palestina. Namnet tillkom i samband med en granntvist om åkern. I Sandby socken finns uppkallelsenamnen Arabien och Sibirien. Namnet Sibirien återkommer även i Kastlösa socken och i Smedby socken, där även namnet Turkiet finns. Bakgrunden till dessa namn vet vi förstås inte säkert, men faktum är att dessa namn går att hitta i flera delar av landet. Ofta handlar det om att beskriva något som ligger långt borta. Namnet Turkiet förekommer även på platser där man haft osämjor eftersom Turkiet och Grekland hade många konflikter, eller rent av krig, under en period som föregick namninsamlingarna som gjordes under 1920- och 1930-talen.