• Huvudmeny

Fler öländska dialektord

Vill du utforska fler öländska dialektord? Nedan har Isofs dialektforskare sammanställt dialektord typiska för olika delar av den långsmala ön.

Notera att även om dessa ord är typiska för de öländska dialekterna finns många av dem också i andra (ofta angränsande) dialekter. Uttalet som anges här är dock alltid typiskt öländskt, och något mycket speciellt för öländskan är den dubbla betoningen av vokaler (tvåtoppig accent). I ordlistan anges detta med två vokaler. Exempelvis ska inledningen av ordet ”aank” alltså uttalas med två a efter varandra som båda betonas: a:ank.

aank på/anke på – ångra sig ”de ha ja nôô aannk på” ’det har jag ofta ångrat’ (ordagrant ”det har jag något ankat på”) (språkprov från Sandby/Gårdby)

bakanfö(e) – bakom ”ho sto bakanfö dörra å lyddes heel tin” ’hon stod bakom dörren och lyssnade hela tiden’ (språkprov från Högsrum)

blinning – kroppkaka utan fläsk ”fläsket rääckt iint, vi ble tvungne å jöe ett pa blinning” (språkprov från Högsrum)

bollhorva – fotbollsplan

damp – unghäst ”ja anker som e hunn på att ja iint ble ve gåls-boes gåål damp, får han ä ett sånt åverdrevet kräk så karjer” ’jag grämer mig som en hund över att jag inte köpte grannens gula unghäst, för han är ett alldeles utmärkt präktigt djur’, ”dampa skaLka mä fänta på aLvare så såån fök” ’unghästen skenade med flickan på Alvaret så att sanden rök’ (språkprov från Isof)

drittle/drettel – söla/spilla med vätskor, ge ut i småportioner ”drettel iint ut nu!” ’spill inte ut nu’ (språkprov från Isof)

fåk – snöstorm ”Nä gålsfôôlk va åt otta på julmöen, så ble de ett aglitt oväde me fôk, s'att de kuunn ta åån ifrån en. De snöa, s'att en knafft kunn si siin hänne.” ’När gårdsfolket var på julottan på juldagsmorgonen, så blev det ett förskräckligt oväder med fåk, så att det kunde ta andan ur en. Det snöade så att man knappt kunde se sina händer.’ (språkprov från Isof)

fänta – flicka (främst norra Öland) ”däe va e stackes fäänt som så alldes förbi ut” (språkprov från Högsrum)

ginglig – ostadig ”en jingli stol” (språkprov från Sandby/Gårdby)

gräbba – flicka (främst södra Öland) ”de e graann gräbber” ’det är vackra flickor” (språkprov från Isof)

horva/höörva – liten (inhägnad) åker, åkerlapp, igenvuxen åker ”häängn in e höörv” ’hängna in så det blir en horva’, ”dåm dä hörvra” ’de där horvorna’ (språkprov från Isof)

hörk/höörke – pigg, kry, karsk, frisk och stark ”kon va så hörk å frisk” (språkprov från Isof)

jongle – gå lite ostadigt, vingligt, hållningslöst eller släntrande ”kommô injonglens som e gammel utresen ko” ’komma invinglande som en gammal avmagrad ko’ (språkprov från Sandby-Gårdby)

jålk – småpojke ”han va ju bae en liten jålk nä en kuunn sjiikk en efte kräka” ’han var ju bara en liten småpojke när man kunde skicka honom efter boskapen’ (språkprov från Högsrum)

kroppkakvälling – kroppkakspad som till ungefär hälften blandat med mjölk användes som dryck till kroppkakor

myyck/mööck – mycket ”hå mööck e klocka?” (språkprov från Sandby-Gårdby)

pratspa – ordflöde ”de va ett falit pratspa på den kaen” (språkprov från Högsrum)

prisnosi – kavat, lite uppnosig ”de e e prisnosi fäänt, men ho e falit så grann” ’det är en uppnosig flicka, men hon är farligt vacker’ (språkprov från Högsrum)

på hippedippen – nästan, på vippen ”de vae på hippedippen att han ramla neä ifrån tjörktaket” (språkprov från Högsrum)

på linkehåll – i närheten ”ja höll mäj på linkehåll ifall han skull behööv jälp” (språkprov från Högsrum)

russel/råssel – livlig verksamhet, stor aktivitet, liv och rörelse ”de va ett falit råssel hä e!” (språkprov från Sandby/Gårdby)

siimm (simme) – snöre, bit av snöre ”han haadd en siimm elle et snöå på va sii åm båten” (språkprov från Isof)

skumme – mörker ”sitt iint å läs i skummet å föstöe ögna” (språkprov från Högsrum)

snurpi(g) – högfärdig, lättstött ”den däe frua va så snurpi, ho tyyckt väll att ho va fine än annre männske” (språkprov från Högsrum)

söka/söke – må illa, känna sig illa till mods ”ja ble så rädd så de söökt mej” (språkprov från Högsrum)

stofögo/stoôfôgo – kräsen, högfärdig ”pojken han e ju så stoåfögo som ban e nu fö tin, så stövla de få ju ja slit opp” ’pojken han är ju så kräsen som barn är nuförtiden, så stövlarna de får ju jag slita upp’ (språkprov från Isof)

tingli – lätt och behändig, lättskött, praktisk, lätthanterlig, ”de e så tinglitt” ’det är så praktiskt’ (språkprov från Isof)

tjiimm – mulna ”de tjimmô liit i kväll” (språkprov från Sandby/Gårdby)

tykännas –vara blyg för främmande, om barn ”han tytjänns allti föe främmet folk. Han e så tyen den liill tjoteldinken” (språkprov från Högsrum)

tjoteldink – omhuldat sladdbarn

össel – ogräs (grav accent), även lite nedsättande om grönsaker: ” ja vill int ha össel på smörgåsa” (språkprov från Sandby-Gårdby)

Källor

OSDs – Samlingarna för Ordbok över Sveriges dialekter, Institutet för språk och folkminnen

Sandby och Gårdby. Två socknar på Öland (2009) Utgiven av Sandby-Gårdby hembygdsförening.

Så praate vi i Föesocken – en dialektsamling (2009) Utgiven av Föra Hembygdsförening.

Så ska det låta. Högsrum-dialekten tolkad av Ord & Bild-gruppen (2004) Utgiven av Högsrums hembygdsförening.

Uppdaterad 25 juni 2020