Ortnamnsvård

Ortnamnsvård är en form av tillämpad namnforskning. Syftet formuleras i termerna "ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick". Här förklarar vi vad det innebär i praktiken.

Ändamålsenligt och vårdat innebär att namnskicket bör vara funktionellt och enhetligt. Man tar hänsyn till gällande språkriktighetsregler och beaktar samtidigt ortnamnens roll i kulturmiljön.

Isof, Lantmäteriet och Ortnamnsrådet är huvudaktörerna inom ortnamnsvården, som är en del av språkvården. Dit hör också Riksantikvarieämbetet, som fått utökat ansvar inom ortnamnsvården genom ortnamnsparagrafen i kulturminneslagen.

Ortnamnsvården i Sverige har i hög grad varit knuten till dessa myndigheter och deras föregångare, som i början av 1900-talet inledde ett alltjämt pågående samarbete.

Lantmäteriet

Viktigast av de beslutande myndigheterna är Lantmäteriet, som ger ut våra allmänna kartor.

Stavning

Till Lantmäteriets uppgifter som nationell ortnamnsmyndighet hör att fastställa stavningen för merparten av ortnamnen på de av verket utgivna allmänna kartorna. Detta gäller bland annat alla namn som finns i fastighetsregistret, vilket innebär de flesta namnen på våra gårdar och byar. I samtliga fall har namnen först granskats av Institutet för språk och folkminnen, som numera har en särskild namnvårdstjänst.

Den officiellt fastställda stavningen av våra ortnamn redovisas via tjänsten Kartsök och ortnamn.

Ortnamnsrådet

Vid Lantmäteriet finns Ortnamnsrådet, som består av tio ledamöter från myndigheter och organisationer med intressen inom ortnamnsverksamheten, däribland Institutet för språk och folkminnen och universiteten. Ortnamnsrådet kom till för att stärka den officiella ortnamnsvården.

God ortnamnssed

Sedan 2000 finns i kulturmiljölagens första kapitel en hänsynsparagraf om ortnamn. Den har rubriken God ortnamnssed och lyder i sin helhet:

4 § Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att

• hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
• ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,
• påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
• svenska, samiska och finska namn så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Namn som godkänts för offentlig kartproduktion skall även i andra sammanhang användas i sin godkända form.