Hela utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, behöver förstärkas för att de nationella minoritetsspråken även i framtiden ska vara levande språk i Sverige. Detta är en av slutsatserna i Isofs förslag till handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken.
Nu finns en ny och utökad samhällsordlista för svenska–svenskt teckenspråk. Ordlistan är ett stöd för alla som vill använda svenskt teckenspråk i offentliga sammanhang.
I samband med Europeiska språkdagen deltog Isof i det årliga Språkkaféet på Europahuset i Stockholm. Omkring 600 elever var på plats för att lära sig mer om olika språk.
Hörande barn med teckenspråkiga föräldrar växer upp med det svenska teckenspråket, men när de kommer upp i skolåldern har de begränsade möjligheter att få modersmålsundervisning. Det visar en ny rapport från Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.
Den 1 juli 2019 uppmärksammar vi att det är exakt tio år sedan språklagen trädde i kraft. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället.
Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk är ett nytt läromedel för gymnasiet. Det ger allmän information om Sveriges språk, lagar, rättigheter och flerspråkighet. Här finns också fördjupad information om de fem nationella minoritetsspråken och svenskt teckenspråk.
Institutet medverkade vid ett riksdagsseminarium om det svenska teckenspråkets ställning, som arrangerades för att uppmärksamma Teckenspråkets dag den 14 maj.
Vilka möjligheter har hörande barn till teckenspråkiga föräldrar att utveckla sina färdigheter i svenskt teckenspråk? Det vill Språkrådet ta reda på i en aktuell webbenkät.
Orden i nyordslistan brukar säga mycket om vår samtid. Så, hur avspeglar orden från 2017 det globala samhället och det svenska? I nyordskrönikan sammanfattar språkvårdaren Ola Karlsson årets trender.
Institutet för språk och folkminnen och Stockholms universitet har undertecknat en avsiktsförklaring om samarbete kring lexikonarbete för svenskt teckenspråk.
Antalet myndigheter, landsting och kommuner som har information på svenskt teckenspråk har ökat betydligt. Det fastslår Språkrådet i en ny rapport om teckenspråkig tillgänglighet på webben.
"Kommunen har ett särskilt ansvar för både barnens och det svenska teckenspråkets utveckling". Det säger Språkrådets Tommy Lyxell apropå den föreslagna nedläggningen av Gävles enda förskoleavdelning för döva och hörselskadade.
Hur säger man Stockholm på teckenspråk och varför ser tecknet ut som det gör? Och hur har huvudstaden egentligen fått sitt svenska namn? Vi tittar närmare på några vanliga ortnamn.
Antalet talare av finlandssvenskt teckenspråk är färre än befarat visar en färsk undersökning som Finlandssvenska teckenspråkiga riksförbundet låtit göra.
Den isländska teckenspråksnämnden skriver i en rapport att regeringen inte gör tillräckligt för att stödja det isländska teckenspråket. Trots officiell ställning tappar språket i ställning på viktiga områden.
Debatten om indraget produktionsstöd till kulturtidskrifter och att teckenspråkiga barn nekas plats i specialskolan är några av de frågor som lyfts fram i Språkrådets omvärldsrapport för 2014.
Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen kan nu med hjälp av text och filmer presentera en grundläggande beskrivning av det svenska teckenspråkets grammatik.
Nu visar SF Bio alla svenska biofilmer med undertext, vilket glädjer personer med hörselnedsättningar som tidigare haft sämre möjligheter att se svensk film.
I boken "Yrkesroll i förändring. Förstadielärarnas historia" beskrivs förstadielärarnas roll i de paradigmskiften som varit när det gäller språkval för döva förskolebarn.
Allt fler tv-program läggs ut på Play-tjänsterna på internet, men det skapar också problem med att tillgängliggöra programmen för döva och hörselskadade.