Hela utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, behöver förstärkas för att de nationella minoritetsspråken även i framtiden ska vara levande språk i Sverige. Detta är en av slutsatserna i Isofs förslag till handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken.
Med spel, illustrationer och inslag av lek är tanken att det ska bli både lättare och roligare att lära. Nu finns ett nytt finskt och två nya romska läromedel att ladda ner som PDF.
Den 20–21 februari pågår temadagarna Romani chib – nu och i framtiden . Evenemanget anordnas av Språkrådet och Skolverket, och vänder sig till modersmålslärare i romska.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) har utrett inrättandet av språkcentrum för de nationella minoritetsspråken. I en tidigare delrapport föreslogs språkcentrum för finska och för meänkieli. I slutrapporten föreslår Isof att språkcentrum bör inrättas även för jiddisch respektive romani chib – och att båda dessa ska placeras i Stockholm.
Den 1 juli 2019 uppmärksammar vi att det är exakt tio år sedan språklagen trädde i kraft. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) får i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för bevarande av de nationella minoritetsspråken. Det beslutade regeringen torsdagen den 27 juni.
I en rapport till regeringen föreslår Institutet för språk och folkminnen (Isof) att två nya språkcentrum ska inrättas på myndigheten. Ett för finska i Uppsala och ett för meänkieli som placeras i Kiruna och Övertorneå.
Ett av Institutets uppdrag är att främja och vårda de nationella minoritetsspråken. Det görs bland annat genom att uppmuntra projekt som gör att fler får tillgång till sitt språk. Trycket var hårt på höstens extrautlysta medel för pedagogiskt material.
Den 1 januari 2019 ändras lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den nya lagstiftningen ska bland annat ge de nationella minoriteterna utökade rättigheter vad gäller information och inflytande.
På slutet av 1700-talet skrev prästen Christfrid Ganander en uppsats om ”de så kallade Tattare eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens”. Uppsatsen publiceras nu i en bok som också förklarar skriftens bakgrund och sammanhang.
Vilka språk använder svenska kommuner på sina webbplatser och i vilka sammanhang används språken? Nu finns en ny rapport om kommunernas flerspråkighet på internet.