• Huvudmeny

Goda exempel på språkrevitaliserande insatser

Vilken typ av projekt går minoritetsspråksbidragen till och hur ser det språkrevitaliserande arbetet ut i olika delar av landet? Isof har fått besök av – och besökt – några av de föreningar som fått bidrag de senaste åren.

2019

Två unga kvinnor sjunger och dansar på en scen, i bakgrunden syns publik.

Ett av många uppträdanden under midsommarfestivalen Aurinkofesti 2019.

Aurinkofesti

Midsommarfestivalen Aurinkofesti riktar sig till alla som känner samhörighet med Tornedalen och för meänkieli. Den första festivalen ägde rum 2019 och innehöll workshoppar, familjeteater, panelsamtal, dans, filmvisning och livemusik och lockade runt 250 personer. Såväl skriftlig som konferencierers information var på två språk.

Tärendöholmen, som ligger där Kalixälven möter Tärendöälven, är en anrik festplats med en lång tradition av midsommarfirande. På senare år har festplatsen inte använts alls i samma utsträckning som förr.

Många var glada för detta initiativ. Det blev en familjefest med nyfken stämning och besökare kom både från trakten och från Umeå, Östersund och Luleå, säger Märta Kero som var med och arrangerade festivalen.

De arrangerande föreningarna Met Nuoret och Kulturföreningen Lava vill visa att det finns en framtid i bygden, som en motvikt till den starka urbana normen. Språket ska inte revitaliseras av nostalgiska skäl, utan för att det gör nytta i dag.

Läs mer om Kulturföreningen Lava och Aurinkofesti.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer om Met Nouretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Att i lugn och ro få läsa tillsammans med en vuxen förbättrar läsningen och ökar ordförrådet. Foto: NMI

Lukumummi

Idén med Lukumummi (läsgumma) kommer från Finland och Niilo Mäki-institutet, från början som ett sätt att stötta barns läsinlärning med utgångspunkt i att läsning är grunden till allt annat lärande. Tanken med lukumummi är att en pensionär läser för eleverna – eller tvärtom. I Finland finns det även särskilda läsgrupper för nyanlända. 

Stålhamraskolan i Södertälje har två finska klasser med tvåspråkig undervisning och där startade projektet Lukumummi 2017. Där är läsgummorna och läsgubbarna frivilliga pensionärer som var och en kommer till skolan en gång per vecka och läser för en elev åt gången. Förutom att träna finska och läsning får eleven en lugn stund tillsammans med en äldre, i en annars ofta intensiv skolmiljö. Främst är det barn med behov av extra stöd som får gå till lukumummi. Först var eleverna inte alls intresserade, men nu är det kö till läsestunderna. 

Genom att högläsa, förklara svåra ord och sedan diskutera texten ska eleven lära sig läsa bättre, få bättre ordförråd i finskan och bättre självförtroende att själv våga använda det finska språket.

En del sagor finns inlästa och tillgängliga på internet.

Läs mer om det finska lukumummiprojektet (på finska).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bild på fyra böcker som ligger som en solfjäder. Samtliga med omslagstext på jiddisch.

Avancerade jiddischtalare ägnar sig mer åt litteratur under språkbadet.

Våga prata jiddisch

Projektet Våga prata jiddisch syftar till att få jiddischtalare att känna sig bekvämare med att prata språket, och att ge de mer avancerade talarna en möjlighet att kunna ta del av litterära texter på en avancerad nivå. Varje år ordnas därför en helgs språkbad.

2019 samlades 95 deltagare från hela landet, med åldersspridningen 15 till 92 år, på en kursgård utanför Stockholm, dit toppföreläsare från USA och Israel hade bjudits in. Föreläsningarna hålls ofta på två språk så att även människor som är intresserade, men inte ännu kan språket, ska kunna delta.

Jiddisch har kommit till Sverige i vågor, de första församlingarna etablerades redan på 1780-talet. I dagsläget kan 2 000–3 000 personer i Sverige tala eller förstå jiddisch, men språket är en viktig kulturbärare för betydligt fler.

Bakom projektet Våga prata jiddisch står Sveriges Jiddischförbund.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Människor sitter i en halvcirkel i den ljusa sommarkvällen. Några barn sjunger och dansar framför dem.

På kvällarna blev det spontana uppträdanden av barnen på språklägret.

Kielipesä

Den 1–3 juli 2019 arrangerade Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T) ett meänkielispråkläger för barn. 43 barn deltog i lägret som ägde rum på Perttugården i Tärendö. Det blev bland annat målar- och skrivarverkstäder, lekar, sånger, cirkusskola, skylt- och armbandstillverkning, lassokastning, bastubad, övernattning på gården och en uppskattad badutflykt.

Alla deltagare uppmuntrades att använda meänkieli och många av aktiviterna leddes av en pedagog. En av ledarna pratade bara meänkieli, medan övriga vuxna även pratade svenska med barnen. Ett mål var att öka barnens intresse för språket och att fler ska välja det som tillval i skolan. Ett annat mål var att föräldrna ska se språket som en tillgång för barnen.

Deltagarna åkte därifrån utrustade med många fler ord och sånger och flera av dem önskade att det skulle finnas fler språkläger under sommaren.

Läs mer om STR-T.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Barn som dansar i en danskurslokal.

De finska låtarna ger deltagarna både finska ord och en ingång till den finska populärkulturen.

Jamo Jamo: Dansa på finska

Dansa på finska är en helt vanlig danskurs, men med finsk musik. Vips tänker de flesta tango. Umeåföreningen Jamo Jamo tycker att det ofta är gammaldags finsk kultur som lyfts fram och att det saknas ungdomskultur från Finland i Sverige.

Genom Dansa på finska vill Jamo Jamo dels höja intresset för finskan och stärka språket hos barn och unga, dels sprida finsk populär- och ungdomskultur i Sverige. Vid första kurstillfället kom det bara två barn. Andra gången kom det tio! Och sedan dess rullar det på.

I dansen behöver du inte kunna så mycket finska, men du träffar andra med liknande bakgrund eller intresse, samtidigt som du får höra finska i låtarna och runt omkring dig, och då snappar du upp språket mer och mer, säger Jesse Piisinen som är musiker och som har varit delaktig i Jamo Jamo sedan starten 2009.

Sverigefinnar har väldigt dålig koll på nutuda finska artister, så genom att vi spelar nya låtar blir danskursen även ett tillfälle då vi kan sprida den finska populärkulturen, säger han.

En idé för framtiden är att sprida konceptet till fler orter.

Läs mer om Jamo Jamo.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En kvinna på en röd filt läser en bok omgärdad av fyra barn.

Målet är att de romska insamlade berättelserna ska bli en bok för barn.

Trajosko Drom: Pen mange!

Trajosko Drom i Göteborg fokuserar på romska kvinnors rättigheter och allas lika värde. De driver projekt kring utbildning, hälsa, kultur och mänskliga rättigheter.

Romskan har inte haft någon skriftlig tradition och de äldres språk, livserfarenhet och kulturella kunskap riskerar att försvinna. I projektet Pen mange! (Berätta för mig) intervjuar romska ungdomar de äldre och skriver ner berättelser som annars skulle försvinna. Samtidigt som kunskap bevaras utvecklar ungdomarna sitt språk, både muntligt och skriftligt. Yngre barn får sedan möjlighet att växa upp med sagor och berättelser från den romska livserfarenheten, med större innehållslig och konstnärlig bredd, vilket ger ökad förståelse för och kunskap om romernas historia. 

Alla romer måste få berätta sin egen historia. Det är viktigt att den kommer från någon som levt livet och inte bara från någon som observerat och läst in sig. Barn och unga behöver kunskap och goda förebilder, säger Marcela Kovacsova, ordförande i Trajosko Drom.

Målet är att göra en bok av berättelserna som samlats in.

Läs mer om Trajosko Dromlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lyssna på ett radioinslag om Pen mange! (SR:s Radio Romano).länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Illustration av en hand som håller i en penna och på ett lila band med tofs i änden skrivit tävlingens namn: Luste tjaeledh.

I skrivartävlingen Luste tjaeledh premieras texer på sydsamiska. Målet är att ge ut en antologi.

Luste tjaeledh

Luste tjaeledh betyder roligt att skriva, och är en skrivartävling som det sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije har initierat. Det finns tävlingsklasser både för vuxna och för ungdomar, samtliga har temat Saepmie, som får tolkas fritt. Tävlingsbidrag inskickade på sydsamiska premieras, men även norska och svenska texter är tillåtna så länge textförfattaren har någon koppling till det sydsamiska språkområdet.

En anledning till skrivuppmaningen är att det på senare tid i snitt getts ut bara 0,2 samiska böcker per år, och litteratur och läromedel på just sydsamiska är mycket sällsynt. Syftet med tävlingen är att öka utgivningen av och främja intresset för sydsamisk litteratur. Ett av projektets mål är att under 2020 ge ut en antologi bestående av inskickade texter, där eventuella texter på norska och svenska har översatts till sydsamiska.

En skrivarkurs/-workshop har också ingått i projektet, som är flerårigt.

Läs mer om Gaaltije.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

2018

Medlemmar ur Finska kulturens vänner, från vänster Kerttu Jokela, Raija Piironen, Liisa Paavilainen, Salla Vartiainen, Maarit Turtiainen, Marja Riekkinen, Juhani Niemi. Sist sitter Anna Gezelius och Riina Heikkilä från Språkrådet.

Finska kulturens vänner

Finska kulturens vänner är en Stockholmsbaserad förening som arbetar med olika projekt för att framför allt hjälpa finsktalande ungdomar att bibehålla sitt språk. Under sex år har de anordnat skrivarkurser för mellanstadie- och högstadiebarn som går på tvåspråkiga skolor i Stockholm Botkyrka, Upplands Väsby och nu senast också i Eskilstuna. Maarit Turtiainen håller i kurserna och reser till de olika orterna för att jobba med barnen, hon är en riktig eldsjäl! Föreningen anordnar också finska skrivartävlingar för barn och ungdom sedan fem år tillbaks. Vinnarna tar emot sina priser vid den årliga finska bokmässan.

Medlemmar ur föreningen Tornedalingar i Stockholm, från vänster Christina Hedström, Elina Kangas Språkvårdare i meänkieli från Språkrådet, Irene Lassinantti, Sören Svartz, Lisbeth Nåmark och Tage Rowa.

Tornedalingar i Stockholm

Föreningen Tornedalingar i Stockholm anordnar en läsecirkel och en skrivkurs på meänkieli. Läsecirkeln startade år 2010. Då fick deltagarna jobba sig fram ord för ord i ganska enkla texter för att förstå böjningar etc. I dag, åtta år senare, läser de en översättning till meänkieli av August Strindbergs Ett drömspel. ”De flesta av oss är uppvuxna i familjer där våra föräldrar och mor- och farföräldrar talade meänkieli hemma. I skolan var det strängt förbjudet att tala meänkieli eller finska. Ingen av oss läste eller skrev på vårt språk under vår uppväxt, så för oss är det viktigt att erövra vårt skrivna språk.”

Vattenkrig under språklägret på Axevalla folkhögskola sommaren 2018.

Sverigefinska riksförbundet

Sverigefinska Riksförbundet har 11.000 medlemmar i Sverige som är knutna till 120 lokala föreningar. Vi träffade Kimmo Tetri som arbetar för att ta fram fler barn- och ungdomsaktiviteter, ett arbete som är viktigt för att få sverigefinskan att fortleva i Sverige. Under sommaren 2018 ordnade förbundet ett språkläger på Axevalla folkhögskola där 77 barn och 14 vuxna deltog. Dagarna var fyllda med aktiviteter och finska var språket som gällde. Barnen kom från olika delar i Sverige och lägret är tänkt att äga rum nästa sommar igen.

”Om samiskan och karelskan har egna wikipediasidor, borde väl meänkieli också ha en!”, säger Birger Winsa från Byfinska föreningen.

Byfinska föreningen

På nätet kan man hitta en ord- och kulturdatabas för finska, nordfinska dialekter och meänkieli, som Byfinska föreningen kontinuerligt jobbar med sedan flera år. Cirka 500 nya ord tillkommer varje år och de läggs in av över 50 personer runt om i Sverige. Sidan har över 6 000 besökare varje månad, omkring hälften från Sverige och hälften från Finland.

Birger Winsa driver genom Byfinska föreningen flera arbeten med framför allt meänkieli men också med finska. Han arbetar bl.a. med en meänkieli-sida på Wikipedia. I dag finns en prototyp med över 1800 artiklar. De flesta är skrivna av honom själv, men för att kunna få godkännande av Wikipedia behövs det flera skribenter, dvs. artiklarna måste komma från olika IP-adresser. Birger Winsa jobbar på det, men det är svårt att hitta folk som vill skriva på meänkieli.

Emmi Bachman och Janira Brinaru visar några av de böcker som TURVA Föräldraförening har köpt in för läsprojektet.

TURVA Föräldraförening

TURVA Föräldraförening ordnar finskspråkiga aktiviteter i samarbete med Sverigefinska skolan i Stockholm. Det är en tvåspråkig skola där 50% av undervisningen sker på finska och 50% på svenska. Föräldraföreningen har genomfört enkäter bland eleverna för att ta reda på hur det står till med läsandet på finska. Läsning är en nyckel till större ordförråd och bättre resultat i skolan. 76% av eleverna svarade att de ogillade att läsa böcker på finska.

TURVA startade då ett läsprojekt där man köper in bra skönlitteratur och sätter upp mål för läsningen. 40.000 sidor per klass ska läsas per år, 10.000 sidor på finska och 10.000 på svenska i skolan – lika många hemma. Och nu läses det så det knakar! Belöningen har varit en övernattning i skolans matsal där man får läsa med ficklampa så länge man vill.

Vi frågade en lärare på skolan om man har märkt något resultat av läsningen och det har man. Det har skett en stor utveckling, inte bara i svenska och finska men också i ämnen som SO och NO.

År 2019 firar Tyresö finska förening 50 år.

Tyresö finska förening

Vi träffade Taimi Björklund som är ordförande i Tyresö finska förening. 1968 när hon flyttade till Tyresö var det Stockholms barntätaste kommun. I dag ser det inte riktigt ut så, och de sverigefinska barnen är svåra att fånga in för att kunna genomföra språkaktiviteter. Trots det startar föreningen i höst en pratcirkel där barn och ungdomar bjuds in för att kunna prata finska.

Föreningen anordnar också en rad andra revitaliserande aktiviteter som läsecirklar, högläsning för barn på biblioteket, finsk folkdans i kombination med att lyssna efter nya ord i låttexterna, teater och föreläsningar. Man jobbar också med att hjälpa pensionärer att förnya sitt ordförråd, då finskan kan ha blivit lite rostig i det svenska klimatet.

Vi träffade Sveriges Romerförbund i deras lokaler i Uppsala. Från vänster syns Djemail Agusi från Språkrådet, Mario Asp från Sveriges Romerförbund, Baki Hasan från Språkrådet och Bo Lundberg, Sveriges Romerförbund.

Sveriges Romerförbund

Sveriges Romerförbund arbetar bl.a. med revitalisering av den romska dialekten kaleromskan, som också går under namnet finsk romska. I dag är dialekten starkt hotad och endast ett fåtal personer i Sverige behärskar talet fullt ut, de flesta av dem är i mycket hög ålder.

Sveriges Romerförbund har mottagit bidrag för att anordna språkbad för ungdomar och vuxna som vill återta sitt språk. Hittills har de genomfört två träffar, en i Linköping och en i Malmö, men fler är planerade.

2017

I judiska församlingens lokaler i Malmö träffade vi Gerry Eilenberg, ordförande i föreningen Judiska Kulturföreningen i Malmö 1945, Isak Pilstrop, Bozena Werbart och Salomon Schulman. Här tillsammans med Daniel Koverman som gav oss en guidning i den fantastiska synagogan från 1903.

Judiska Kulturföreningen i Malmö 1945

Föreningen Judiska kulturföreningen i Malmö 1945 har fått bidrag för att dra i gång kurser i jiddisch. 37 anmälda personer kom till första introduktionsmötet i början av september. Kursutbudet består av nybörjarjiddisch och avancerad jiddisch, men det visade sig att de flesta som anmält sig ville gå båda kurserna. Många av kursdeltagarna har hört jiddisch talas i hemmet under uppväxten och kan förstå en del, men har inte stor vana av att tala och skriva språket själva. Lärare är Salomon Schulman, en erfaren pedagog som undervisat i jiddisch under många år.

På biblioteket Garaget i stadsdelen Södervärn träffade vi Mirsad Sahiti som är ordförande för föreningen Malmö Ungdomscentral. Vid vårt besök var lokalen full av vuxna och ungdomar som läste böcker, samtalade eller fikade i det ekologiska kafét, sydde och målade i den kreativa verkstaden - en härligt öppen miljö.

Malmö ungdomscentral

Malmö Ungdomscentral anordnar aktiviteter för barn och ungdomar av alla nationaliteter och många av dem är romer. Bland aktiviteterna finns sångfestivaler, barn i fokus-dagar, dans samt föreläsningar som riktar sig till hela familjen. Föreningen har genomfört ett projekt med medel från institutet samt Malmö stad och Kultur Skåne, där de översatte broschyren ”12 frågor och svar om romer” till sex olika romska varieteter. Just nu pågår ett projekt där ungdomar ska fotografera olika miljöer och sedan skriva tillhörande bildtexter på sin romska dialekt. Det är ett sätt att hålla språket levande och hjälpa ungdomar att arbeta med sitt språk.

Vi träffade Teresa Kwiatkowski och Iren Horvatne som är modersmålslärare och starkt engagerade i språkprojektet vid Malmö Romska Idécenter.

Malmö Romska idécenter

Malmö Romska Idécenter arbetar med ett projekt för att revitalisera språket, kulturen och traditionen. De vill ge romska barn stöd och förutsättningar att bibehålla och utveckla sitt modersmål. Det gör de genom att träffa barnen en gång per vecka och arbeta med olika teman som romsk matlagning, läsning, sång etc. men också genom veckoslutsläger med språkbad.

I Helsingborg träffade vi Jon Pettersson, ordförande i föreningen Frantz Wagner Sällskapet. Här tillsammans med Baki Hasan, institutets språkvårdare i romska.

Frantz Wagner Sällskapet

Frantz Wagner Sällskapet arbetar med revitalisering av resanderomska. Resanderomer har funnits i Sverige i många hundra år, och många har tappat sitt romska språk. Föreningen arbetar just nu med ett projekt kallat Lavengro, där ungdomar på olika platser i Sverige lägger in ord från olika källor i en databas som ska bli en ordbok på resanderomska. Till sin hjälp har de olika böcker och dokument skrivna under 1900-talet.

Ingela Jannok Öhlund, Gudrun Marsja och Pia-Maria Holmgren från Lule-Bodens Sameförening.

Lule-Bodens Sameförening

Lule-Bodens Sameförening i Luleå är en grupp samer som träffas regelbundet för att hålla liv i samiskan. Det gör de bland annat genom att anordna aktiviteter där samisktalande och de som inte fått med sig samiskan som barn får möjlighet att umgås och prata samiska. De försöker också aktivt att påverka Luleå kommun för att kunna få till mer och bättre modersmålsundervisning i skolan.

Josephine Ylipää, Juliana Bergman och Johanna Nordblad Sirrka från föreningen Met Nuoret, här tillsammans med Anna Gezelius från Språkrådet.

Met Nuoret

Met Nuoret är en partipolitiskt obunden organisation för unga som känner samhörighet med meänkieli och det ursprungliga språkområdets kultur och historia. De verkar för att stärka unga tornedalingars identitet, språkliga och kulturella utveckling och vill vara ett språkrör för barn och ungdomar i högre instanser. Föreningen har fått institutets revitaliseringsbidrag för projektet Meänkieli språkpaket. Idén kommer från det finska språkpaketet som tagits fram för nyblivna föräldrar och syftar till att få unga vuxna att tala meänkieli med sina barn.

I Kalix träffade vi Daniel Särkijärvi, känd som mannen med papegojan.

Vår kulturvagga

Daniel Särkijärvi vid organisationen Vår kulturvagga arbetar med revitalisering av meänkieli, bland annat genom att åka runt till olika förskolor och skolor i Norrbotten. Där använder han sig av en handpapegoja som pratar meänkieli med barnen – och de pratar tillbaka! Hans besök är mycket populära och uppmuntrar lärarna till att själva använda sig av meänkieli i kommunikationen med barnen. Vår kulturvagga anordnar också sommarläger för barn, ungdomar och vuxna där man jobbar med både meänkieli och finska.

I Överkalix träffade vi författaren Bengt Pohjanen som är ordförande i föreningen Meänmaa, här tillsammans med institutets minoritetsspråkssamordnare Anna Gezelius. På bordet ses många av de böcker i meänkieli som Bengt har varit med att ta fram.

Meänmaa

Organisationen Meänmaa har starkt bidragit till att höja statusen på och medvetandet om meänkieli. I Bengt Pohjanens kyrkobostad anordnas flera olika verksamheter, många av dem är språkrevitaliserande projekt i meänkieli. Under sommaren 2017 anordnar föreningen till exempel kulturvecka med unga och deras föräldrar för att de med hjälp av olika aktiviteter ska få träna på att tala meänkieli.

Högt uppe i Sverige ligger Övre Soppero. Där arbetar Kerstin Blind, Elli Margareta Sikku och Else-Maj Blind i Soppero Sameförening för att stärka kunskaperna i samiska.

Soppero Sameförening

Medlemmarna i Soppero Sameförening delade med sig av många fascinerande berättelser om tiden från deras barndom, om internatskolorna dit samiska barn sändes, men också om de kurser de i dag ger för att bevara språket och hålla det levande. Just nu pågår bland annat projektet Ordval i nordsamiskans dialekter, där deltagarna analyserar texter och dikter och jobbar med att ta fram egna.

Vårt sista besök ägde rum i Korpilombolo, ett starkt säte för meänkieli där många språkrevitaliserande aktiviteter äger rum. Vi träffade Linnea Nylund och hennes systrar som är ankare i föreningen Meän Akateemi.

Meän Akateemi

Föreningen Meän Akateemi anordnar seminarier, utställningar och samlingar med barn och ungdomar för att ge tillfälle att prata och sjunga på meänkieli. Föreningen har bland annat kämpat för att barnen i området ska kunna välja meänkieli som språk i högstadiet. Efter många diskussioner med Skolverket kom så lagen 1 juli 2015, som ger elever som tillhör de nationella minoritetsspråken utökad rätt till modersmålsundervisning. Det innebär att ett nationellt minoritetsspråk även ska kunna läsas som ett nybörjarspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Det behövs heller inte fler än en elev för att undervisningen ska kunna bedrivas.

Uppdaterad 23 januari 2020