• Huvudmeny

Enkäter om klarspråksarbete

Hur står det till med klarspråksarbetet på myndigheter, i kommuner och andra offentliga organ? Satsar man på klarspråk? Om ja, vad gör man? Om nej, vilka är hindren?

Vid flera tillfällen har myndigheter, kommuner och regioner fått svara på enkäter om klarspråksarbetet. Den senaste enkäten gjordes 2019.

Undersökningen 2019

Våren 2019 skickade Språkrådet ut en enkät om klarspråksarbete till landets alla kommuner, regioner och statliga myndigheter. Svarsfrekvensen i enkätundersökningen var 61 procent, och totalt kom det in 384 svar.

Under hösten 2019 kompletterades enkäten med intervjuer med 13 klarspråksansvariga i myndigheter, kommuner och regioner.

Klarspråk är etablerat och efterfrågat

Ett av de främsta resultaten av undersökningen är att klarspråk är både efterfrågat och väl känt på myndigheter idag.

81 procent av de kommuner, regioner och statliga myndigheter som svarade på enkäten uppger att de jobbat med klarspråk under de senaste två åren. Den vanligaste aktiviteten är att utbilda skribenter och att ta fram eller omarbeta textmallar. Andra vanliga aktiviteter är att ordna föreläsningar och att lägga ut särskilda språksidor på intranätet eller webben.

De myndigheter som svarat att de inte jobbar med klarspråk uppger tidsbrist och att det inte finns pengar avsatta för klarspråksarbetet som de vanligaste orsakerna.

Det är dock endast 30 procent av dem som arbetar med klarspråk som svarar att de har utvärderat någon del av arbetet. Det vanligaste är att man har utvärderat användbarheten hos webbplatsen eller i e-tjänster.

Klarspråk betraktas som valbart

Både enkäten och intervjuerna visar att något som främjar klarspråksarbetet är att det finns en medvetenhet i organisationen, inte minst hos ledningen, om vikten av klarspråk. På motsvarande sätt är bristande helhetssyn på klarspråksarbetet ett problem, och en följd kan bli att arbetet inte når alla delar av verksamheten där det skulle vara till nytta. Utmaningarna är fortfarande stora även i de organisationer som arbetar med klarspråk, och dessvärre är det många som betraktar klarspråk som något valbart.

Hur kan då Språkrådet stötta klarspråksansvariga på andra myndigheter bättre? Av intervjuerna framkommer bland annat att Språkrådet kan avlasta de klarspråksansvariga genom att göra skrivstödet på Isofs webbplats mer lättanvänt så att de klarspråksansvarigas kollegor kan hitta hjälp på egen hand.

Sammanställning av enkäten 2019

”Det finns ett sug efter klarspråk” – en studie om bättre stöd till klarspråk i offentlig verksamhet

Rapporten är skriven av Karin Hansson, språkvårdare på SCB, som under hösten 2019 var anställd på Isof för att arbeta med undersökningen.


Enkäten 2014

Under maj 2014 sände Språkrådet ut en enkät till över 500 myndigheter, kommuner och landsting med frågor om deras klarspråksarbete. Vi fick 370 svar, en svarsfrekvens på hela 71 procent.

Av de som svarat anger 60 procent att de arbetat med klarspråk under de senaste två åren. Myndigheter har arbetat i högre utsträckning än kommuner, och stora organisationer har arbetat mer än små. Bland stora myndigheter är andelen som arbetat med klarspråk hela 88 procent, medan den bland små kommuner är under 50 procent.

De 40 procent som inte arbetat med klarspråk anger främst brist på tid och pengar som anledning. Men 14 procent svarar att de helt enkelt inte tänkt på det.

De vanligaste aktiviteterna har varit att ta fram eller arbeta om mallar för vissa texttyper. Mer än hälften har gjort just detta. Många har också utbildat skribenter eller haft föreläsningar. Att ta fram skrivhandledningar och lägga upp språksidor på intranätet är också vanligt.

Vad har man uppnått med klarspråksarbetet? Mottagaranpassade texter och en större språklig medvetenhet inom organisationen är de vanligaste svaren.

Det är dock endast 12 procent som utvärderat någon del av sitt klarspråksarbete. Utvärderingarna har ofta gällt webbtexter och utbildningar.

Inför framtiden planerar 66 procent att arbeta med klarspråk under de kommande två åren. 29 procent anger att de inte vet och endast 6 procent svarar nej.

En generell slutsats av enkäten är att det behövs fler utvärderingar som visar effekterna av klarspråksarbete. Både för att inspirera organisationer att börja arbeta med klarspråk och för att visa dem som redan är igång att arbetet gör nytta och att de är på rätt väg.

Sammanställning av enkäten 2014

Klarspråksarbete i offentlig sektor – en enkätundersökning år 2014 om klarspråksarbete på myndigheter, kommuner och landstingPDF (pdf, 2.2 MB)

Tidigare enkäter

Sammanfattningar av tidigare enkäter

Uppdaterad 12 juni 2020