• Huvudmeny

Lära sig fackspråk på sitt andraspråk

Emil Molander berättar om olika strategier för att lära sig ett yrkesspråk när svenska inte är ens förstaspråk. Det handlar om både facktermer och annat språkligt.

Porträttfoto på Emil Molander som ler.

Emil Molander. Foto: Natalie Salomons.

I mitt arbete som lärare i svenska för utländska läkare övar vi ofta patientsamtal. Jag låtsas vara sjuk eller skadad, och om jag har ont någonstans brukar de fråga mig om jag har haft något ”trauma”. Då börjar jag prata om svåra händelser i barndomen, men det de syftar på är ’skada genom yttre våld’.

Svårt att skilja facktermer från allmänspråk

Att skilja på vad som är facktermer och vad som är allmänspråk är nämligen en av de utmaningar man stöter på när man lär sig yrkessvenska. Även det svenska uttalet kan vara svårt. För den utländska arkitekten är det inte helt enkelt att uppfatta vad sluttar mot golvbrunn innebär, och det ligger nära till hands att tolka det som en felstavning av slutar, särskilt som skillnaden i uttal är försumbar för ett ovant öra.

Kollegor som har svenska som förstaspråk är förstås en resurs, men ofta saknar de en medvetenhet om vilka ord, fraser och annat språkligt som andraspråkstalaren behöver hjälp med. De slänger sig oreflekterat med olika uttryck som de utvecklat under lång tid i yrket. I min research inför läroboken Energisvenska följde jag med ett antal elektriker under arbetet både på kraftvärmeverk och ute bland kabelskåp och fördelningsstationer.

Många ord är specifika för en arbetsplats

Det som slog mig när jag lyssnade på deras samtal var hur många ord och termer som var specifika för just en enda arbetsplats. På kraftvärmeverket fanns det en plats som förmodligen hade en särskild funktion och ett namn, men som alla kallade för ”fängelset” eftersom det såg ut lite som en bur.

Omslaget på boken Energisvenska.

Boken Energisvenska är utgiven av Energiföretagen och LYS förlag 2020 och kan beställas kostnadsfritt på energiforetagen.se/energisvenska.

Det fanns också ett stort antal informella ord som användes i stället för de formella facktermerna. Avfall och smuts av olika slag men också besvärligheter benämndes ”skit”, och det arbetsverktyg som i formella sammanhang heter spaklyftblock kallade alla för ”lugall” därför att det var av det amerikanska märket Lug-All, vilket stod tryckt på produkten.

Med detta i åtanke är det förstås svårt att som andraspråkstalare förbereda sig och lära sig ett yrkesspråk på en språkkurs. Minst lika viktigt som att känna till facktermer är dock att på ett precist sätt kunna uttrycka vad man menar, vara tydlig men också vag när det krävs, att ha ett begripligt uttal och att kunna använda språket för att samarbeta och komma överens med andra. Det är viktigare och framför allt svårare än att lära sig en grupp specifika ord och fraser som på en arbetsplats ofta har ganska konkreta betydelser.

Kort sagt: Det är sällan yrkestermerna som är det största problemet för en utlandsfödd på arbetsplatsen. Det språkligt svåra är allt det andra.

Emil Molander
Läromedelsförfattare och adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet

Uppdaterad 16 marts 2021