Notiser 1/2019

Filmade föreläsningar om klarspråk

Vad har föreläsarens mamma med språklagens klarspråksparagraf att göra? Vad är skillnaden mellan ”vanligt” klarspråk och det man brukar kalla lättläst?

Se två filmade föreläsningar med Språkrådets klarspråksansvariga Ingrid Olsson och Gabriella Sandström.

I den nya upplagan av Siv Strömquists Skiljeteckensboken får vi lära oss mer om skiljetecknens användning. Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Kan man använda en emoji istället för punkt eller var bör punkten placeras? Här finns ett nyskrivet avsnitt om semikolons betydelse och användning. När ska det egentligen vara semikolon och när passar det bättre med t.ex. tankstreck eller kolon? I boken finns också en snabbguide om hur man ska välja skiljetecken när flera alternativ verkar likvärdiga (men kanske inte är det).

Det är inte bara vad som sägs som är avgörande, utan också hur. I sin bok Stil – språkets svårfångade signalsystem undersöker Lars Melin fenomenet stil. Allt kan sägas på olika sätt och det får skiftande effekter, menar han. Han bjuder också på olika exempel på det. Om den kända visan Små grodorna i stället vore en lag skulle den kunna se ut så här:

”I de fall små grodor ej har öron och ej heller svansar må de tillmätas en viss grad av underhållningsvärde.”

Snart är det dags att anmäla sig till Språkrådsdagen den 26 april. Temat för konferensen i år är språkliga rättigheter. Under dagen kommer dessutom Klarspråkskristallen och Minoritetsspråkspriset att delas ut av den nya kultur- och demokratiministern Amanda Lind.

Håll utkik efter programmet och mer information.

Är det mest korrekt att säga tvåtusentalet eller ska man använda tjugohundratalet? Hur uttalar man årtalet 2353? I boken När går skam på torra land? har Språktidningen samlat 245 frågor om språk som Språkrådets experter har svarat på.

Hur påverkas hjärnan av vår digitala livsstil med ständig uppkoppling och högre tempo? I Skärmhjärnan beskriver Anders Hansen vad forskningen säger om hur den påverkar våra hjärnor.

I år är det tjugo år sedan de första emojierna började användas, och sedan dess har de blivit ett självklart inslag i vår skriftliga kommunikation. Deras funktion är att underlätta sådant som annars inte är så lätt i texter, t.ex. att uttrycka attityder och förstärka känslor.

Nu uppmärksammar Internetmuseum emojierna med en ny webbutställning: www.internetmuseum.se/emoji.