Utgivna nummer 2006–2016

Här hittar du alla nummer av ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” från åren 2006–2016

2016

Klarspråk nr 4/2016 (pdf, 3.5 MB)

• Det behöver inte vara så komplicerat att mäta texters begriplighet.
• Myndigheters värdegrundstexter förmedlar både värderingar och reglerar de anställdas beteenden.
• Forskning om syntolkning avslöjar kopplingen mellan språk och tänkande.
• Journalisten behöver välja och vinkla när hen populariserar vetenskap.
• Fyra nya uppsatser med koppling till klarspråk.
• Vilka ord blir nyord?
• Ny handbok om språkgranskning.
• Hög tid att nominera till Klarspråkskristallen 2017!

Klarspråk nr 3/2016 (pdf, 3.2 MB)

• Krisinformation.se använder sociala medier för att sprida information vid kriser.
• Domarblogg ska öka kunskapen om hur domstolarna fungerar.
• I Malmö stad ger sociala medier inblick i verksamheterna och möjlighet till dialog med medborgarna.
• Om språkrådgivning på Twitter.
• Myndigheters användning av sociala medier är en svår balansgång mellan popularitet och legitimitet.
• Hur hanterar vi uttrycket sociala medier språkligt: om pluralböjning, sammansättningar och val av preposition.
• Två nya handböcker för alla som skriver på webben.
• Temat för Klarspråkskristallen 2017 är föredömligt klarspråksarbete.
• Ny typografisk term: ensamrad.

Klarspråk nr 2/2016 (pdf, 3.8 MB)

• Att samarbeta och dela med sig var två av framgångsfaktorerna när årets vinnare av Klarspråkskristallen Sundsvalls kommun utvecklade e-tjänsten ”Skolskjuts”.
• Alla vinner på god tillgänglighet, skriver Per Lannerö, PTS.
• Poddar – radio på lyssnarens villkor.
• Telefontolkning innebär stora kommunikationsproblem.
• Robotar kan underlätta distansmöten och göra så att äldre får ta del av museers visningar på distans.
• Person med funktionsnedsättning, funktionshindrad, person med funktionsvariation eller kanske funkis?
• Hur undviker man stereotypa bilder?
• Vem vann Minoritetsspråkspriset och Erik Wellanders pris 2016?

Klarspråk nr 1/2016 (pdf, 3.3 MB)

• PTK tog hjälp av filmer och skruvade exempel på livssituationer för att konkretisera fördelarna med kollektivavtal.
• Bild och text i samspel. Krönika av Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign.
• SCB: Text och bild är siffrornas bästa vän.
• Är målet med språkgranskning bättre texter eller bättre skribenter?
• Ny bok från Språkrådet: ”Sveriges språk i siffror” av Mikael Parkvall.
• Emoji, smiley? Vad kallar vi känsloikonerna? Och hur böjs orden?

2015

Klarspråk nr 4/2015 (pdf, 3.8 MB)

• Tillgänglighet som mål. Krönika av Språkrådets chef Harriet Kowalski.
• Svensk språkpolitik efter 10 år: Ett nja är inte så illa, sammanfattar Olle Josephson.
• Catharina Nyström Höög: Klarspråk i framtiden.
• Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten: Förenkla i stället för att informera.
• Var tredje person kan inte nämna något av de nationella minoritetsspråken, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Språkrådet.
• Språkfrågan: Vitryssland eller Belarus?
• Boken ”Nyord i svenskan” presenterar 2 000 ord från de senaste 20 åren.

Klarspråk nr 3/2015 (pdf, 3.8 MB)

• När identiteten är oklar. Krönika om språkanalyser av Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.
• Från Norge: Ovanliga fenomen kräver ovanliga ord.
  
• Från Finland: Makt genom myndighetsspråk.
• Från Frankrike: Att förklara juridiska med hjälp av bilder.
• Från Australien: Undersökning av 50 organisationer som arbetar med klarspråk.
• Språkfrågan: Förstår svenskar, danskar och norrmän varann?
• Harriet Kowalski blir ny chef för Språkrådet.
• Hitta svar på språkfrågor i din mobil.
• Ny myndighet – Upphandlingsmyndigheten.

Klarspråk nr 2/2015 (pdf, 3.4 MB)

• Krönika av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke: Klarspråk – en nyckel till delaktighet.
  
• Västra Götalandsregionen berättar om klarspråksarbetet som gav Klarspråkskristallen.
  
• Åsa Wengelin har granskat forskningen bakom klarspråksråden.
  
• Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen tipsar om hur man rekryterar rättvist.
  
• ”Från krångelspråk till klarspråk” – ny bok om det moderna myndighetsspråkets framväxt av Barbro Ehrenberg-Sundin och Maria Sundin.
• Broschyr om att upphandla översättningar.
• Temanummer om klarspråk i nordiska tidskriften Sakprosa.
  

Klarspråk nr 1/2015 (pdf, 3.5 MB)

• Krönika av Anne Holm Gulati, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet.
• Vad får man säga egentligen?
• Alternativ för att skriva könsneutralt.
• Använder ni hen?
• Svenska Akademiens ordlista (SAOL) har ett mer inkluderande språkbruk i den nya upplagan.
• Diskussion om gruppbenämningar som kan uppfattas som nedsättande.
• Centrum för lättläst finns nu hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
• Bristande tillgänglighet ny form av diskriminering i diskrimineringslagen från 1 januari 2015.
• Språkvårdare i jiddisch finns nu på Språkrådet.

2014

Klarspråk nr 4/2014 (pdf, 3.6 MB)

• Krönika av Ingrid Johansson Lind, gd vid Institutet för språk och folkminnen.
• Terminologi och klarspråk hänger ihop.
• Att svara på remiss.
• Mål i mun i politik och praktik.
• Från God dag direktör Berg till Hej Ann!
• Engelskan – en love story
• Klarspråkskristallen 2015. Tema: Föredömligt klarspråksarbete.

Klarspråk nr 3/2014 (pdf, 3.2 MB)

• Hur hänger klarspråk och läsförmåga ihop?
• Många arbetar, få utvärderar.
• Hjälp läsaren att välja.
• Hur komme rman igång att skriva?
• Ny upplaga av Myndigheternas skrivregler.
• Hur förkortas Feministiskt initiativ?

Klarspråk nr 2/2014 (pdf, 3.7 MB)

• Så mätte vi effekterna av klarspråksarbete.
• Att utse en vinnare.
• Klart Norge kan!
• Mät rätt, mät jämförbart, mät före och efter.
• ”Att skriva bättre i jobbet” – en klassiker i ny upplaga.
• Nästan och knappt.
• Språkrådet på ny webb.

Klarspråk nr 1/2014 (pdf, 3.6 MB)

• Det dunkelt sagda är det tydligt tänkta.
• Med synlighet som ledstjärna.
• Konsten att övertyga.
• Varför är retorik så populärt?
• Ny modell för köp av översättningar.
• Språkfrågan: eHälsomyndigheten eller E-hälsomyndigheten?
• Klarspråksombudsman föreslås i Finland.
  

2013

Klarspråk nr 4/2013 (pdf, 3.8 MB)

• Klart så in i Norden.
• Hur arbetar de nordiska länderna med klarspråk?
• Handlingsprogram för myndighetsspråket i Finland.
• Tips från Norge: möte där deltagarna bestämmer.
• Språksituationen på Grönland.
• Språkfrågan: Medier och media.
• Dags att nominera till Klarspråkskristallen.

Klarspråk nr 3/2013 (pdf, 3.5 MB)

• ”Begripligt” är svårbegripligt.
• Klarhet viktigare än enkelhet.
• Mer klarspråksforskning behövs.
• Fackord och engelska som statushöjare i platsannonser.
• Mottagaranpassa mer för fler.
• Språkfrågan: Crowdsourcing på svenska?
• Temat för Klarspråkskristallen 2014 blir visad effekt av klarspråksarbete. 

Klarspråk nr 2/2013 (pdf, 3.5 MB)

• Språkrådets chef Ann Cederberg: Klarspråk stärker demokratin.
• Åklagarmyndigheten vann Klarspråkskristallen för sitt arbete med klarare gärningsbeskrivningar.
• Josette Bushell-Mingo fick Språkrådets minoritetsspråksspris.
• Ny utgåva av handboken Klarspråk lönar sig.
• I år är det klarspråksår på Jordbruksverket.
• Språkfrågan: Den nye eller den nya?
• Ny bok om översättning och tolkning.
• Temat för Klarspråkskristallen 2014 blir visad effekt av klarspråksarbete.

Klarspråk nr 1/2013 (pdf, 3.1 MB)

• Samarbete ger resultat. Klarspråksnätverket Kliv har nätverkat i 15 år.
• Riksdagsförvaltningen satsar på klarspråk – omfattande projekt drar igång.
• Hur gick det sen? Fyra vinnare av Klarspråkskristallen berättar om sitt fortsatta klarspråksarbete.
• Ny webbutbildning, Att skriva bättre, finns nu fritt tillgänglig på Språkrådets webbplats.
• Infomix i Västerbotten skriver och anpassar information på uppdrag av landstinget och kommunerna.
• Språkfrågan: HR-avdelningen? Är det ett bra avdelningsnamn på en myndighet?
• Ann Cederberg, ny chef för Språkrådet.
• Oklart språk. Skicka exempel på svårlästa texter till Språkrådet.

2012

Klarspråk nr 4/2012 (pdf, 3.3 MB)

• Har ordböckerna en framtid? Villkoren för ordboksutgivning ändras snabbt.
• Fler kompetenta tolkar behövs, konstaterar Kammarkollegiet.
• Vad är viktigt att tänka på när man beställer översättningar?
• Nuria Bonel, chef för svenska tolkningsenheten i EU, puffar för att delegaterna ska använda sig av tolk.
• Saga Bendegard, doktorand vid Uppsala universitet, analyserar klarspråksbegreppet i EU-texter.
• Språkfrågan: responsive web design blir på svenska följsam webbdesign.
• Klarspråkskristallen 2013: dags att skicka in nomineringar!

Klarspråk nr 3/2012 (pdf, 2.8 MB)

• Hur får vi forskningen och klarspråksarbetet att mötas? Gränsöverskridare behövs!
• Klarspråk gäller även i tal, inte bara i skrift. Myndighetssamtal kartläggs.
• Anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen om språkliga frågor
• Dagens myndigheter duar medborgarna, vilket inte är helt oproblematiskt, enligt forskning.
• Språket i domar analyserat. Resultatet visar att arbetsprocessen har stor betydelse.
• Språkfrågan: Forskning, FoU, FU eller FUI – hur skriver man?
• Klarspråk lönar sig – det visar 50 undersökningar från ett antal länder jorden runt.

Klarspråk nr 2/2012 (pdf, 2.9 MB)

• Språkrådets avgående chef Lena Ekberg skriver om ”den nya obegripligheten”.
• Olle Josephson, tidigare chef för Språkrådet, påminner om vikten av mottagaranpassning.
• Arbetsmiljöverket, vinnare av Klarspråkskristallen 2012, presenterar sin kampanj Safe at Work.
• Internationella biblioteket om utmaningarna med information på många språk.
• Magert med teckenspråk på webben.
• Språkfrågan: Hen i myndighetstexter?
• Riksdagsförvaltningen satsar på klarspråk.
• Migrationsverkets beslut ska granskas av en särskild utredare.

Klarspråk nr 1/2012 (pdf, 1.6 MB)

• Färsk forskning om klarspråk i ”Myndigheterna har ordet”.
• Ska myndigheter twittra? Arbetsmiljöverkets gd ger sin syn på saken.
• Svårbegripligt om viktiga faser i livet. Försäkringskassans gd svarar på frågor.
• Språkfrågan: Om språket i sociala medier.
• Skatteverket använder teknik för att ge god service.

2011

Klarspråk nr 4/2011 (pdf, 2 MB)

• Ögonen avslöjar krångelspråk – om ögonrörelsemätningar.
• Vad händer på klarspråksfronten i Norden?
• Skrivrådet: Hur ger man flerspråkig information på webben?
• Språkfrågan: Om namn på utländska myndigheter.
• Klarspråkskristallen 2012: Hur når ni ut med information på andra språk än svenska?

Klarspråk nr 3/2011 (pdf, 1.1 MB)

• Webben ställer nya krav på skribenterna, och på användarna.
• På klarspråksfronten i världen: ”Plain Language in Emergency warnings” i Australien och ”Plain Language and Health Literacy” i USA.
• Hur når myndigheter och kommuner ut med krisinformation? Myndigheten för samhällsberedskap ger besked.
• Språkfrågan: om förkortningen ehec.
• Nu har även Island fått en språklag, som fastslår att myndigheters språk ska vara vårdat, enkelt och klart.

Klarspråk nr 2/2011 (pdf, 2.1 MB)

• Riksbankens klarspråksarbete permanentas.
  
• Verket för högskoleservice – en av vinnarna av Klarspråkskristallen 2011 – integrerar design och språkvård på sin webbplats.
  
• En tydligare kommunwebb var målet för Helsingborgs stad, den andra vinnaren av Klarspråkskristallen 2011.
  
• Varför utsågs två vinnare av Klarspråkskristallen i år? Juryns ordförande ger besked.
  
• Språkfrågan: om vikten av att använda termer på svenska.
  
• Ordning och reda – terminologilära i teori och praktik är titeln på en handbok i terminologisk analys.
  
• Redskap och modeller för deskriptivt och normativt analysarbete presenteras.

Klarspråk nr 1/2011 (pdf, 3.6 MB)

• Trevande start för minoritetspolitiken.
  
• Flerspråkiga anställda en resurs.
• Webbtexter i översättning – begripliga grundtexter och professionella översättare krävs.
• Största utmaningen att förmedla ett och samma budskap till många med skilda referensramar, enligt Migrationsverket.
• Försäkringskassan erbjuder service per telefon på tio olika språk.
• Moderniserat språk i den nya socialförsäkringsbalken.
• Språkfrågan: kommunanställd eller kommunalanställd? Vad heter det egentligen?
• Språkrådsdagen 2011: dags att anmäla sig!

2010

Klarspråk nr 4/2010 (pdf, 793.9 kB)

• Norge: Inbyggerne skal forstå hva staten skriver!
• I Finland satsar man på ny teknik i klarspråksarbetet.
• EU:s klarspråkskampanj ”Skriva klarspråk” – bred satsning på språk och skrivande.
• Island har skapat en informationsportal island.se där lagar, blanketter med mera finns samlade.
• Undersökning av danskt klarspråksarbete visar att dåligt förankrade projekt ger oförändrade texter.
• Språkfrågan: danska, norska och svenska språkfrågor är ofta lika men det finns också unika problem.
• Klarspråkskristallen 2011: tema klarspråksarbete.
• Claritykonferens i Portugal: god och tydlig kommunikation med medborgarna viktig för Portugals utveckling.
• Skriva på myndighet, nytt utbildningsmaterial som kan laddas ner på våra klarspråkssidor.

Klarspråk nr 3/2010 (pdf, 956.6 kB)

• Personuppgifter i sociala medier – Datainspektionen klargör vad som gäller.
• När myndigheterna blir sociala – om att vara närvarande.
• Skrivrådet: Klarspråk och information mapping.
• Språkrådets Facebookredaktör Anna Antonsson intervjuas om vad Språkrådet gör på Facebook.
• Krisinformation till medborgarna via Krisinformation.se och Twitter.
• Kryptiska namn ny trend bland myndigheter.
• I Språkrådets nya rapport  ”En språkpolitik för internet” diskuteras tillgängligheten till webbinformation på andra modersmål än svenska.
• Språkrådet på mjölkpaketen i höst.
• I Språkrådets konferensrapport ”Språkvård och språkpolitik” diskuterar forskare språkvårdens och språkpolitikens möjligheter.
• Klarspråkskristallen 2011.

Klarspråk nr 2/2010 (pdf, 1.3 MB)

• Domstolarna utvecklar sättet att skrivas. Krönika av Fredrik Bohlin, jurist på Domstolsverket.
• Ett år efter – språklagen prövas. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, diskuterar effekterna av språklagen och kommenterar några av JO-anmälningarna om brott mot språklagen.
• Vinnarna av Klarspråkskristallen 2010 presenterar sitt arbete: Centrala studiestödsnämnden (CSN) vinnare av kristallen i kategorin webbtexter. Hovrätten för Västra Sverige vinnare av kristallen i kategorin domar och domstolsbeslut.
  
• Jonas Söderström, informationsarkitekt och författare till boken "Att skriva för webb är att skriva för publik", intervjuas.
  
• Språkfrågan: Heter det i eller på Haiti?

Klarspråk nr 1/2010 (pdf, 855.6 kB)

• Stärkning av minoritetsspråken. Krönika av Paula Ehrnebo.
• Många arbetar med klarspråk – en effekt av språklagen? Eva Olovsson redogör för enkätresultat.
• Hur hanterar man flerspråkig information på webben? Ola Karlsson ger råd och tips.
• Kaisa Syrjänen Schaal, utredare av minoritetslagen, intervjuas.
• Språkpolitik för ett flerspråkigt internet. Rickard Domeij skriver om sin utredning av språksituationen på internet.
• Språkfrågan: Nytt decennium –tiotalet!

2009

Klarspråk nr 4/2009 (pdf, 2.3 MB)

• Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth skriver om språklagens betydelse.
• Hur ska språklagen tolkas? Lena Ekberg förklarar.
• 21 sätt att följa språklagen: Olle Josephson tolkar lagen.
• Första JO-beslutet om språklagen.
• Språkrådets undersökning om språkval och språkanvändning inom högre utbildning och forskning.
• Språkfrågan: Är användningen av engelska uttryck ett brott mot språklagen?

Klarspråk nr 3/2009 (pdf, 2.2 MB)

• Beatrice Ask förordar klarspråk.
• Jurister, ämnesexperter, språkexperter och terminologer i samarbete ger resultat.
• EU-språkvårdens nätverk bidrar till korrekt terminologi.
• Finns det ett särskilt EU-språk?
• Vad händer när EU-texter översätts i flera led.
• Språkfrågan: Om att vara ordförande.

Klarspråk nr 2/2009 (pdf, 2.1 MB)

• Den 20 maj klubbades språklagen i riksdagen.
• Riksbanken vinnare av årets klarspråkskristall.
• Tre frågor till riksbankschefen Stefan Ingves.
• Arbetslivets texter är interaktiva.
• Språkfrågan: Civilsamhälle.

Klarspråk nr 1/2009 (pdf, 1.8 MB)

• Om läsbarhet i domar och Förtroendeutredningens betänkande "Ökat förtroende för domstolarna - strategier och förslag".
• Skrivtipset: Att skriva till många och olika läsare.
• "Vi startade ett nätverk för klarspråk".
• Språkfrågan: E-ändelse på adjektiv – "Bäste läsare".

2008

Klarspråk nr 4/2008 (pdf, 525.5 kB)

• Rikstermbanken.
• Myndigheter ansvar för att ta fram terminologi.
• Nyhetssjuka och andra slutsatser från nordisk klarspråkskonferens om webbtexter.
• Språkfrågan: giftermål.

Klarspråk nr 3/2008 (pdf, 547.4 kB)

• Ny utgåva av Svenska skrivregler.
• Fråga till olika myndigheter: Vad använder ni för skrivregler?
• Europeiska vägar till modernt förvaltningsspråk.
• Seminarier för kontaktpersoner.
• Språkfrågan: Partinamn med stor bokstav.

Klarspråk nr 2/2008 (pdf, 739.9 kB)

• Språkrådsdagen 2008 med utdelning av Klarspråkskristallen.
• Vägen mot tydligare beslut på försäkringskassan.
• Presentation av förslaget till ny språklag.
• Språkfrågan: du är bra!

Klarspråk nr 1/2008 (pdf, 1.2 MB) 

• Summering av 2007: Webben, EU och förankringen är viktiga frågor för det fortsatta klarspråksarbetet.
• Skrivrådet: Skriv på nätet.
• Socialstyrelsens klarspråksarbete.
• Språkfrågan: Call for proposals eller brysselkål?

2007

Klarspråk nr 4/2007 (pdf, 1.6 MB)

• Klarspråk – på flera språk?
  
• Att köpa en översättning.
• Tolkning kräver kunskap.
• Det är inte vad du skriver som räknas – det är vad läsaren förstår.
  
• Språkfrågan: Dokument eller handling?
• Annons: Tävla om Klarspråkskristallen 2008.

Klarspråk nr 3/2007 (pdf, 470.4 kB)

• Standardfraser sitter löst i Hässleholm.
• Tema: Årsredovisningar.
• Språkfrågan: Kund i myndighetstexter.

Klarspråk nr 2/2007 (pdf, 275.7 kB)

• En klarspråksmotor varvar ner.
• Skrivrådet: Tips för tydliga direktiv.
• Hitta rätt i Rikstermbanken.
• Språkfrågan: Policy? Riktlinjer? Vägledning?

Klarspråk nr 1/2007 (pdf, 482.5 kB)

• Ortnamnen, kommunerna och klarspråk.
• Skrivrådet: Fena på ord?
• Klarspråk i socialtjänsten.
• Förhandlingsteknik en fråga om språkbruk.
• Ny språklag den 1 januari 2009?
• Språkfrågan: När verbet krockar med tidsuttrycket.

2006

Klarspråk nr 1/2006 (pdf, 835.2 kB)

• Optimistisk beskäftighet!
• Klarspråksarbetet går vidare i Språkrådets regi.
• Nordisk klarspråkskonferens.
• Språkfrågan: Stadsgles eller stadsspret?
• Klarspråk är mer än klart språk.

1995–2006

Från och med 1995 till och med juni 2006 gavs bulletinen ut av Regeringskansliet, under namnet Klarspråksbulletinen från Klarspråksgruppen.