Rikstermbanken

Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank. Den innehåller runt 130 000 poster med termer från olika ämnesområden och organisationer. Rikstermbanken är fritt tillgänglig för alla att söka i.

Rikstermbanken kan du söka i när du behöver undersöka ämnesspecifika ord och uttryck, det vill säga termer, och är ett viktigt komplement till mer allmänspråkligt inriktade ordlistor och webbplatser som svenska.se. Här hittar du information om termer inom en stor mängd ämnesområden, till exempel juridik, ekonomi, medicin, informationssäkerhet, kulturarv och matlagning. Du kan få reda på vad en term står för, hur olika organisationer använder samma term och även om det finns termmotsvarigheter på andra språk.

I Rikstermbanken, som Isof förvaltar, publicerar vi nya eller uppdaterade ordlistor när en organisation kontaktar oss för att bidra med sin termlista. Om du vill att din termlista ska publiceras i Rikstermbanken, hör av dig till terminologiverksamheten på Språkrådet.

Under 2020–2022 pågick ett utvecklingsprojekt för Rikstermbanken. I december 2022 lanserades termbanken med nytt webbgränssnitt och ny teknik.

Rikstermbanken – ett regeringsuppdrag

Idén om en nationell termbank tog fart i början 2000-talet. Anledningen var den stegvisa övergången till ändrade arbetsmetoder och samhällsstrukturer i samband med digitaliseringen av information. Regeringen insåg att denna samhälleliga utveckling medförde ett ökat behov av att samla och tillgängliggöra begrepp och termer, särskilt myndighetsgemensamma. Därför beslutade regeringen 2006 att låta bygga upp en nationell termbank för detta ändamål. Detta uppdrag gavs till Terminologicentrum TNC eftersom organisationen hade arbetat med insamling av terminologi sedan 1940-talet och med termbanksuppbyggnad och termbanksutveckling sedan slutet av 1960-talet.

Beslutet om att bygga upp en termbank var även en följd av de förslag som lades fram i propositionen Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället (Regeringens proposition 2004/05:175). Där framhölls att entydig och lättillgänglig terminologi är ett nödvändigt redskap för att elektroniskt utbyte av information ska kunna utföras effektivt i olika typer av verksamheter och affärsprocesser.

Också i den språkpolitiska propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (proposition 2005/06:2) framhålls vikten av en central termbank:

En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster. I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet.

Rikstermbanken invigdes 2009. Sedan dess har termbanken vuxit med åtskilliga termposter (en termpost består vanligtvis av svensk term, beskrivning och ibland termer på andra språk). Nu finns omkring 130 000 termposter i Rikstermbanken.