Språkrådsdagen 2009

För andra året i rad anordnade Språkrådet konferensen Språkrådsdagen med föredrag, prisutdelningar och mingel.

Språkrådsdagen 2009 hade ett fullspäckat program med intressanta föredrag av framträdande och prisbelönta språkforskare.

Prisutdelningar

Programmet avslutades med två prisutdelningar: Wellanders pris som gick till språkteknologen Viggo Kann och Klarspråkskristallen som vanns av Riksbanken, efterföljt av bubbelskålande och mingel.

Föredrag

Här följer en kort presentation av dagens föredrag.

Språksituationen i Sverige i ljuset av språklagen

Lena Ekberg, chef för Språkrådet, talade om det flerspråkiga Sverige. Hon visade hur den nya lagen kan användas för att stärka såväl minoritetsspråkens som de stora invandrarspråkens ställning. Hon argumenterade även för att modersmålsundervisningen behöver ges ökat stöd, liksom lärarutbildning av modersmålslärare.

I fråga om svenskans ställning betonade hon särskilt den fackspråkliga domänförlust som börjar uppmärksammas inom näringsliv och högre utbildning där engelska används i allt högre utsträckning, och föreslog bl.a. att det ska ge meritpoäng att presentera sin forskning på svenska

Att ha ett annat modersmål och arbeta i Sverige

Gunlög Sundberg, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet och medförfattare till boken ”Handbok i svenska som andraspråk”, talade om hur svenskan används på arbetsplatser av andraspråkstalare. Svårigheterna kan ofta vara större vid sociala aktiviteter än vid t.ex. formella möten. Att artigt be någon om en tjänst kan vara problematiskt, likaså att tolka en uppmaning rätt.

Att läsa texter i arbetslivet

Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, visade genom exempel från äldrevården, Naturvårdsverket och Räddningsverket att läsning i arbetslivet är en form av interaktion där olika aktörer med olika intressen deltar. Han underströk att en text blir lyckad först om denna interaktion fungerar.

Digitala språkresurser – oupptäckt guldskatt

Ola Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet, presenterade ett urval elektroniska språkresurser på nätet: språkkontroller, ordböcker, översättningsprogram, textarkiv, termtjänster, skrivhandledningar m.m. Utvecklingen på detta område har exploderat de senaste åren.

Ola betonade att de ökade kraven på skrivkompetens gör det viktigt att kunna använda alla de elektroniska resurser vi har i dag – och veta att de finns. I framtiden kommer det ännu fler stöd: flerspråkiga stöd, avancerade översättningstjänster (också talbaserade), sammanvävda verktygstjänster. Över huvud taget blir många språkverktyg talbaserade, vilket kan komma att påverka språkutvecklingen; vi talar allt oftare in våra texter och meddelanden och använder på sikt mer sällan tangentbord och knappsatser.

Rikstermbanken

Anna-Lena Bucher, chef för Terminologicentrum TNC, presenterade Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank. Hon visade att en rikstermbank kan medverka till att stärka fackspråket och motverka domänförlust, öka myndighetssamverkan på terminologiområdet och initiera terminologiarbete och fackspråksforskning. Adressen är www.rikstermbanken.se och tjänsten är gratis.

Klarspråkstest av domar

Barbro Ehrenberg-Sundin, språkexpert och ledamot i nämnden för klarspråksfrågor, presenterade det klarspråkstest för domar som hon skrivit på uppdrag av Förtroendeutredningen. Det viktigaste i en dom är att domslutet framhävs, att läsarna ges en överblick över innehållet och att man förklarar varför utgången blev som den blev, allt på ett klart och enkelt språk

Varför lär man sig så mycket mindre på engelska?

Maria Lim Falk, universitetsadjunkt i svenska vid Stockholms universitet, presenterade resultaten från sin avhandling om hur engelska som undervisningsspråk i gymnasiet påverkar gymnasieelevernas ämnesrelaterade kommunikativa kompetens och språkutveckling. Det visade sig att eleverna saknade ett svenskt fackspråk men också att deras ämnesförståelse var sämre än motsvarande elevers i svenskspråkiga skolor.

Vad händer i svenskan? 2009 års språkfrågor

Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska vid Göteborgs universitet och radioankare i P1:s program Språket, talade om utvecklingstendenser i svenskan. Dessa utmärks bl.a. av att skiftspråket närmar sig talet, samtidigt som läsuttal blir allt vanligare. Han gav exempel på pågående förändringar som öppnare ä- och ö-ljud och tvekan inför fraser som ”till hon som är snäll/till henne som är snäll”.