#loadText ($titleOrder $titleText)
  • Huvudmeny

Program

Högaktuella föreläsningar på temat nya metoder och nya samarbeten för klarspråksarbetet. Föreläsare och deltagare från alla de nordiska länderna.

Torsdag 19 november

10.00–10.20 Välkommen!
Martin Sundin, generaldirektör, Institutet för språk och folkminnen
Moderator: Lena Lind Palickilänk till annan webbplats, Stockholms universitet

10.20–10.40 Hvordan kan vi lære jusstudentene å skrive gode lover?
Juridisk og humanistisk fakultet ved Universitet i Oslo samarbeider om flere nye undervisningstilbud for å lære språkstudenter og jusstudenter å skrive gode offentlige tekster, og særlig gode og klare lovtekster. Et viktig undervisningstiltak er etableringen av Lovlab. I Lovlab skriver jusstudenter, språksstudenter og forvaltningsinformatikk-studenter lovforslag sammen.
Jon Christian Fløysvik Nordrumlänk till annan webbplats, Universitetet i Oslo, Norge

10.45–11.05 För vem skriver vi egentligen våra domar? 
Karin berättar om klarspråksarbetet på Södertörns tingsrätt fram till att domstolen fick Klarspråkskristallen 2017 och hur domstolen därefter har fortsatt sitt arbete. Arbetet tar aldrig slut.
Karin Påle-Barteslänk till annan webbplats, Södertörns tingsrätt, Sverige

11.05–11.15 Kort paus

11.15–11.35 Legal design – fokus på användaren
Konceptet legal design erbjuder
1) en process som tar oss från problem till lösningar
2) förhållningssätt som hjälper oss att tänka innovativt
3) olika verktyg som säkerställer ett bra slutresultat.
Andreas föreläsning handlar om dessa pusselbitar och varför vi behöver dem just nu.
Andrea Lindblomlänk till annan webbplats, Helsingborgs tingsrätt, Sverige

11.40–12.00 Sammanfattande samtal: Hur gör vi tillsammans juridiken begripligare?
Jon Christian, Karin, Andrea och Lena

12.00–13.00 Lunch

13.00–13.20 Klarspråk og begreper som fundament og forutsetning for et moderne, digitalisert samfunn
Mange tror klarspråk utelukkende handler om språkbruk og hvordan vi forstår hverandre, men klarspråk og begreper spiller en sentral og helt essensiell rolle i utviklingen av et moderne, digitalt samfunn og påvirker helt ned på dataelementnivå. Begreper som tidligere var begrenset til lovverk og ren saksbehandling får plutselig store ringvirkninger for både datadeling, informasjonsforvaltning og bruk av moderne teknologi som maskinlæring og chatboter – både på tvers av sektorer og landegrenser. 
Silje Emilienne Aanderud-Larsen, NAV, Norge

13.25–13.45 Klarsprog mellem menneske og automat
Menneskets monopol på sproget er snart forbi. Mange af os taler allerede med virtuelle assistenter næsten hver dag (prøv fx at ringe til banken Nordea). Det er på høje tid at sprogfolk undersøger de særlige vilkår for AI-baseret dialog så vores automater lærer at tale korrekt, klart og udtryksfuldt.
Peter Juel Henrichsenlänk till annan webbplats, Dansk Sprognævn, Danmark

13.45–13.55 Kort paus

13.55–14.15 Tala användarnas språk
En inblick i hur mjukvaruutvecklare får förståelse för användarnas behov och särskilt deras språkanvändning.
Marta Kristín Lárusdóttirlänk till annan webbplats, Reykjaviks universitet, Island

14.20–14.40 Sammanfattande samtal: Hur kan språkteknologi och AI stödja klarspråksarbete?
Silje, Peter, Marta och Rickard Domeij

14.40–15.10 Fikarast
Vi rekommenderar kanelbullar. Och du är välkommen att mingla i våra fikarum på Zoom (länk skickas till deltagarna).

15.10–15.30 Tilltal och ton i myndighetskommunikation
Marias föredrag tar avstamp i historien och landar i nutiden. Hon diskuterar några exempel på hur myndigheter kommunicerat med oss under de senaste hundra åren och jämför med hur de kommunicerar i dag, speciellt med tanke på tilltal, mottagaranpassning och klarspråk.
Maria Fremerlänk till annan webbplats, Institutet för de inhemska språken, Finland

15.35–15.55 Från tråkig myndighet till viral sensation –sociala medier som strategisk resurs
Kati berättar hur myndigheten använder dialog på sociala medier för att kommunicera med kunderna och uppmuntra dem sköta sina skatteärenden digitalt. I presentationen förekommer hundvalpar, sköldpaddor som dansar i takt med panflöjter och Epic Tax Guy. Ingen av dessa kan uppstå utan fungerande tjänster som bygger på klarspråk och en strategisk inramning.
Kati Kalliomäki, Skatteförvaltningen, Finland

15.55–16.00 Tack och hej, vi fortsätter i morgon!

Fredag 20 november

9.00–9.05 Välkommen tillbaka!

9.05–9.35 Så regerar Livrustkammaren i sociala medier
Med humor som metod har Sveriges äldsta museum nått en bred publik och blivit en viral succé. Nyligen fick de årets pedagogiska pris 2019 och Kulturarvspriset för sitt digitala arbete. Här delar de med sig av sina bästa tips på hur en myndighet kan engagera sina följare.
Magdalena Westin Piotrowskalänk till annan webbplats, Livrustkammaren, Sverige

9.40–10.00 Sammanfattande samtal: Hur lättsam och informell kan man vara?
Kati, Maria, Magdalena och Lena

10.00–10.30 Fikarast
Gör en god smörgås. Och mingla i något av Zoomrummen.

10.30–10.50 Dåligt översatt samhällsinformation – kan klarspråk vara räddningen?
Sverige är i dag flerspråkigt och inte minst vid kriser är det viktigt att alla snabbt får tillgång till korrekt information. Många samhällsaktörer saknar dock rutiner för hur information ska kommuniceras på andra språk. Hur ska man kunna säkerställa kvaliteten i översättningar till språk man inte förstår? Sofia visar hur skribent och översättare kan samarbeta för att budskapet ska nå fram, oavsett språk.
Sofia Malmgårdlänk till annan webbplats, Ordmån, Sverige

10.55–11.15 Klar tegnsprogsformidling – hvad er formålet?
Janne præsenterer to cases, hvor danske myndigheder har gjort informationer tilgængelige for tegnsprogstalere. I den ene case har myndigheden valgt at oversætte danske ord til danske tegn. I den anden case har myndigheden valgt at oversætte samtlige tekster til dansk tegnsprog (hvor man frigør sig fra dansk). Hvilke fordele og ulemper er der ved hver formidlingsform? Skal tegnsprogstalende kunne forstå hele konteksten, eller er det i orden at de forstår enkelte ord/tegn?
Janne Boye Niemelälänk till annan webbplats, Dansk Sprognævn, Danmark

11.15–11.25 Kort paus

11.25–11.45 Sverigefinskt språkvårds- och termarbete – för vem, hur och varför?
Sverigefinskt språkvårdsarbete fyller i år 45 år. Ända från början har terminologiarbete utgjort en viktig del av verksamheten. Tillgången till enhetlig och adekvat terminologi är en förutsättning för att ett minoritetsspråk ska kunna användas av alla och inom alla samhällsområden.
Tarja Larsson, Språkrådet, Sverige

11.50–12.10 Sammanfattande samtal: Hur får vi in klarspråk redan från start?
Sofia, Janne, Tarja och Lena

12.10–13.00 Lunch

13.00–13.20 Kan klarspråkarbeid ha målbar effekt på demokratiet og rettssikkerheten?
Et av målene for det offentlige klarspråkarbeidet i Norge er å fremme demokratiet og rettssikkerheten. Hvordan klarspråk bidrar til dette, er imidlertid lite utforska. Ida argumenterer for at klarspråk kan fremme demokrati og rettssikkerhet ved å styrke leserens retoriske medborgerskap, og viser hvordan en slik forståelse kan bidra til å definere målbare effekter av klarspråkarbeid.
Ida Seljesethlänk till annan webbplats, Universitetet i Oslo, Norge

13.25–13.45 New public management, klarspråk och det offentliga uppdraget
Klarspråk utgår ifrån att medborgare har rätt att förstå de beslut och den information som berör dem. För att myndigheter ska kunna göra sig förstådda och kommunicera effektivt med medborgarna behövs ett språk som är enkelt, tydligt och begripligt. Tom kopplar detta till debatten kring new public management (NPM). Vi får se hur NPM kan vara såväl en katalysator för klarspråksarbetet som ett hinder för det.
Tom Karlssonlänk till annan webbplats, Göteborgs universitet, Sverige

13.50–14.10 Begriplighet och artighet – konkurrerande principer?
Många tillfälliga skyltar omkring oss, inte minst nu i pandemitider, präglas av det indirekta tilltal som vi är vana vid från gemensamma pentryn och tvättstugor. Det sättet att tilltala mottagaren gör att skyltarna förhoppningsvis inte är ansiktshotande. Men hur påverkas begripligheten? Blir det tydligt vad man förväntas göra efter att ha läst sådana tillfälliga skyltar? Och vad är det egentligen för principer som styr utformningen av tillfällig information?
Catharina Nyström Hööglänk till annan webbplats, Högskolan Dalarna, Sverige

14.10–14.40 Fikarast
Kanske en chokladbiskvi? Det är ju ändå fredag. Och missa inte konferensens sista Zoommingel.

14.40–15.00 Sammanfattande samtal: Utmaningar för klarspråk
Ida, Tom, Catharina och Lena

15.00–15.20 Avslutande paneldiskussion: Bäst i världen? Framtiden för klarspråksarbetet i de nordiska länderna.
Torunn Reksten, Språkrådet, Norge
Aino Piehl, Institutet för de inhemska språken, Finland
Ingrid Olsson, Språkrådet, Sverige
Michael Nguyen, Dansk Sprognævn, Danmark
Ari Páll Kristinsson, Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, Island

15.20–15.30 Tack och hej!

Hela konferensen filmas. Filmerna finns tillgängliga för alla konferensdeltagare i åtminstone två veckor.

Föreläsningarna hålls på svenska, norska eller danska. Konferensen tolkas till svenskt teckenspråk.


Uppdaterad 17 november 2020

När?

19–20 november 2020
(ca kl. 9–16 båda dagarna)

Var?

Konferensen är digital, så du kan delta du än befinner dig

Frågor?

klarsprak@isof.se