Dokumentation av samiska språk och samisk folkkultur.
Raid i dimman under Saarivuoma-samernas flyttning från vinterlandet till sommarvistet 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18609, s. 37).
I arkivsamlingarna i Uppsala och Umeå finns olika typer av samiskt material bevarat i form av inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.
Det första materialet som samlades in till arkiven i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var del av en större nationell satsning. Då dokumenterades de dialekt- och kulturformer som uppfattades vara hotade av den moderna erans industrialisering och urbanisering.
Beroende på insamlarens fokus finner man både renodlat samiskt material och material som är sammanvävt med dokumentationen av jordbruks- och fiskesamhället (nybyggarkulturen inräknad) på olika platser i landet.
I arkivet i Uppsala finns en topografisk katalog med handskrivna kort som innehåller uppgifter om det äldre arkivbeståndet. Där finns även arkivets skriftliga samiska material sammanställt och geografiskt indelat efter landskap för åren 1840−1985.
Isof bygger kontinuerligt vidare på arkivsamlingarna och 2015 förvärvades en privat samisk samling som bland annat speglar Karesuandosamernas vandringar till sommarvistena på de nordnorska öarna.
Materialet är insamlat av Lars J. Walkeapää (f. 1928−2019) som bland annat arbetade som renskötare i Jokkmokk och hade mångårig kontakt med arkivet i Uppsala. Han forskade under många år om samer och har bland annat dokumenterat renflyttningarna från Karesuando i Sverige till sommarbetet i Norge. Det insamlade materialet speglar även tvångsförflyttningen av samer från Karesuando till bland annat Jokkmokk 1944, då Norge stängde gränsen.
Läs mer
Per Labbas utanför sin kåta i Lainiovuoma-samernas sommarläger vid Jukcoaivvit, Karesuando, 1946. Foto: Israel Ruong (arkivuppteckning ULMA 18610, neg. 5519).
Här kan du läsa mer om några av de personer som samlat in samiskt material till arkiven i Uppsala och Umeå. Människor med olika bakgrund på skilda sätt och med stort engagemang har dokumenterat samisk kultur och samiska språk för framtiden.
Lärarinnan Karin Stenberg (1884−1969) i Arvidsjaur. Här fotograferad av insamlaren Edvin Brännström (arkivuppteckning DAUM 3598).
Författaren, etnologen och språkforskaren Edvin Brännström (1902−1979) inriktade sig på landskapet Norrbotten. I hans samling i arkivet i Umeå finns bland annat folkminnes-, dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt en samling med cirka 500 svartvita fotografier.
2006 gav arkivet postumt ut hans ditintills opublicerade manus, 'Äldre jakt- och fångstmetoder i en Norrbottenssocken'. Det är en egenhändigt illustrerad skildring av hur det gick till vid jakt och fångst av djur i början av 1900-talet.
Kyrkoherden, författaren och nomadskoleinspektören Axel Calleberg (1891−1959) finns representerad i både arkivet i Uppsala och Umeå.
Hans samlingar består bland annat av dialektmaterial, ordsamlingar, anteckningsböcker, fotografier och de barnteckningar som han fick i gåva när han avslutade sin tjänst som nomadskoleinspektör 1945.
Titta på material
Björn Collinder (1894−1983) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han hade en stor litterär produktion och bland titlarna finner man 'Ordbok till Sveriges lapska ortnamn' (pdf, 42.7 MB) (1964).
I samlingarna i Uppsala och Umeå finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar, fotografier och fältdagböcker. Hans uppteckningar kom också att utgöra en del av underlaget till Harald Grundströms arbete 'Lulelapsk ordbok'.
Sångerskan Britta Norrby-Collinder (1904−1992) var gift med Björn Collinder och följde med på flera av hans dokumentationsresor. I arkivets samlingar i Uppsala finns ett stort antal grammofoninspelningar hon gjort med nomadläraren Carl Johansson (f. 1901) och hans mor Anna Brita (f. 1872) i Arjeplog 1951.
Läs mer
Prästen Harald Grundström (1885−1960) tjänstgjorde i Jokkmokks församling där han kom att lära sig lulesamiska. När han senare flyttade till Uppsala engagerades han av Landsmålsarkivet för att översätta samiska jojkar och texter. 1944 blev han filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet.
Efter ett samarbete med Armas Otto Väisänen, professor i musikvetenskap i Helsingfors, utgav han 1958 'Lapska sånger'. Än mer känd är han för arbetet med 'Lulelapsk ordbok' som utkom i fyra band åren 1946−1954.
Harald Grundström hjälpte också Anta Pirak (1873−1953), den första samiska författaren i Sverige som skrev på lulesamiska, att publicera böckerna 'En nomad och hans liv' (1933) och 'Jåhttee saamee viessoom''(1937).
I Harald Grundströms samlingar i Uppsala finns bland annat ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar, brev, anteckningar och sånger.
Läs mer
Prästen och språkforskaren Gustav Hasselbrink (1900−1982) arbetade i många år som präst i Vilhelmina. 1944 kom doktorsavhandlingen 'Vilhelminalapskans ljudlära'. Mest känd är han för sin sydsamiska ordbok, 'Südlappisches Wörterbuch'
, som publicerades av arkivet i Uppsala 1981−1985.
I arkivet finns hans omfattande ordsamling bevarad, och även inspelningar, uppteckningar, anteckningar, fotografier och teckningar.
Dialekt- och ortnamnsforskaren Folke Hedblom (1908−2002) arbetade vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala åren 1944–1974. Han blev arkivets chef 1967. Parallellt med arbetet på arkivet utnämndes han till docent i Nordiska språk 1963 och erhöll professors namn 1971. Han var också arbetande ledamot av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Folke Hedblom anlitades av arkivet redan som student och bidrog åren 1937–1960 till uppkomsten av hundratals samiska inspelningar. Merparten gjordes under 1940-talet och ofta i samarbete med Björn Collinder.
I Folke Hedbloms högtidsföreläsning "Sex årtionden med ULMA", som framfördes vid Dialekt- och folkminnesarkivets 75-årsjubileum 1989, berättar han om den samiska avdelning som 1943 inrättades av arkivchef Dag Strömbäck:
”Om de i sanning storartade resultat som åstadkoms, vittnar våra största svenska verk inom lapsk lexikografi, det senaste, Gustav Hasselbrink, 'Südlappisches Wörterbuch' i tre digra band, slutfört i Sven Söderströms regi. Därtill kommer de i arkivets skriftserie publicerade jojkarna, utgivna i samverkan med musiketnografisk expertis.”
(Citat hämtat ur: 'Svenska landsmål och svenskt folkliv', s. 17. Uppsala 1989).
Olavi Korhonen (f. 1938) är professor emeritus i Samiska språkstudier vid Umeå universitet. Han anställdes 1969 som förste arkivarie för samiska vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum), där han kom att samla in både samiskt, finskt och meänkieliskt språkmaterial.
Materialet består av en stor mängd bandinspelningar, de flesta från åren 1980−1988. Han har skrivit en rad böcker och artiklar och 2006 publicerades den lulesamiska ordboken 'Báhkogirjje: julevsámes dárruj, dáros julevsábmáj'.
Läs mer
Hembygdsforskaren, fotografen och målaren Gunnar Modin (1895−1953) var son till den kände prästen och hembygdsforskaren Erik Modin. Idag ger hans samling av fotografier inblick i en svunnen tid. Med uppmärksamhet på detaljer har han dokumenterat människor, djur, landskap, byggnader, natur och föremål i både Sverige och Norge under åren 1927 och 1929.
Bildsamlingen har arkivvårdats, digitaliserats och försetts med en uppdaterad innehållsförteckning. Ett urval av hans bilder finns också publicerade här på vår webbplats.
Läs mer
Nils Erik Moosberg (1886−1941) från Råneå var medarbetare på Upsala Nya Tidning och blev 1926 amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala. Året innan publicerade han sin licentiatavhandling om umesamiska, som baserades på de insamlingar han gjort i Lappland. Sommaren 1917 och 1918 upptecknade han ca 6000 ord i Tärna och 1919 fortsatte han dokumentationen i Sorsele.
I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns hans ordsamlingar, typordlistor, uppteckningar och anteckningar bevarade.
Folkskolläraren, författaren, dialekt- och folkminnesforskaren Olof Petter Pettersson (1859−1944) från Vilhelmina intresserade sig för samers och nybyggares kultur främst i Lappland och Ångermanland.
I arkivet i Uppsala och med vissa kopior i arkivet i Umeå finns både grammofoninspelningar och skriftligt material i form av ordsamlingar och uppteckningar om folkliv och folkloristiska berättelser.
Mest känd blev O.P. Pettersson för verken 'Ordbok över Vilhelminamålet' (1924), 'Sagor från Åsele lappmark' (1945) och 'Gamla byar i Vilhelmina' (pdf, 36.9 MB) (1941−1960).
Efter ett minisymposium i Umeå som hölls till O.P. Petterssons minne publicerades de fem föredragen i boken 'O.P. Pettersson, Lapplandsforskaren' (1994).
Israel Ruong (1903−1986) var professor i samiska språk vid Uppsala universitet. Han var född i Arjeplog och talade pitesamiska.
I hans samlingar i arkivet i Uppsala finns uppteckningar, inspelningar, ordsamlingar, namnsamlingar och fältdagböcker samt en mängd fotografier som dokumenterar samisk kultur.
Läs mer
Sara Sarri-Hansegård (1912−2004) är en av få kvinnor som har en efterlämnad samling i Isofs arkiv. Hon var dotter till renägarna Per Sarri och Anna Niia och kom som ung att tjänstgöra som piga hos Johan Turi (se hennes porträtt av honom efter personpresentationerna). Hon gifte sig senare med Nils-Erik Hansegård som var docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet.
Hennes samling finns i arkivet i Umeå och består bland annat av brev, anteckningar, berättelser (skrivna på nordsamiska med översättning till svenska), teckningar samt en inspelad intervju där hon berättar om sina minnen.
Sara Sarri-Hansegård och andra samiska kvinnor har också fungerat som informanter åt olika insamlare. Om några av dem som lämnat information till arkivet i Umeå kan du läsa i Daum-katta (pdf, 891 kB) (vårbladet 2007, s. 17−18).
Författaren och hembygdsforskaren Hilmer Joel Skoglund (1932−1994) inriktade sitt arbete på språket och kulturen kring hembygdens Flakaberg i Gällivare socken. Bland titlarna finner man artiklarna ”Skogssamiska folkminnen” och ”Samernas heliga ställen”.
Hans samling i arkivet i Umeå innehåller folkminnesuppteckningar, språkliga seminarieuppsatser, artiklar, manus, dagböcker, brev, fotografier och teckningar, kassaböcker och tidningsklipp.
Tryggve Sköld (1922−2012) var professor i finska vid Umeå universitet, den första innehavaren av denna tjänst. Han disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen 'Kriterien der urnordischen Lehnwörter im Lappischen' (1961) och forskade bland annat om umesamiskan i Arvidsjaurs och delar av Arjeplogs kommun.
I arkivet i Uppsala finns hans anteckningar (merparten på samiska), ordsamlingar, uppteckningar, fotografier och inspelningar bevarade. I arkivet i Umeå finns ytterligare inspelningar och någon enstaka skriftlig arkivuppteckning. Det skriftliga material som tidigare endast var deponerat hos arkivet i Umeå (DAUM), även känt som ”Tryggves koffert”, förvaras idag hos Kungl. Skytteanska Samfundet i Umeå.
Läs mer
Järnvägstjänstemannen, jojksamlaren, konstnären och fiolbyggaren Karl Tirén (1869−1955) genomförde en pionjärinsats rörande dokumentation av samisk jojk. En del av hans efterlämnade samlingar finns bevarade i arkivet i Umeå och de inspelningar han gjorde förvaras i Uppsala.
På vår sida om Musiksamlingar finner du ytterligare information om Karl Tirén.
Läs mer
I Isofs arkivsamlingar i Uppsala finns tre accessioner och ett porträtt föreställande jägaren, fiskaren och författaren Johan Turi (1854−1936). Han var den förste samiske författaren i Sverige som skrev på ett samiskt språk, nordsamiska.
I Isofs samlingar
Armas Otto Väisänen (1890−1969) var professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet och studerade folkmusik i flera länder. Tillsammans med Harald Grundström, Israel Ruong och Folke Hedblom gjorde han 1946 en rad inspelningar av jojk i Arjeplog. 1958 utkom publikationen 'Lapska sånger' i två delar.
Det ljudande materialet förvaras i arkivet i Uppsala tillsammans med fotografier från en av hans dokumentationsresor, en notbok och andra utskrifter av jojkinspelningar.
Titta på material
Karl Bernhard Wiklund (1868−1934) var professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Han gav ut en rad böcker, däribland 'Laut- und Formenlehre der lule-lappischen Dialekte' (1891), den första vetenskapliga behandlingen av samiska dialekter, baserad på hans lulesamiska forskning.
I arkivet i Uppsala och med kopior i Umeå finns en del av hans efterlämnade samling bestående av ordsamlingar, ortnamnsuppteckningar och kartor samt avskrifter ur prästen Jonas Nenséns samling. Majoriteten av hans samling förvaras vid Uppsala universitetsbibliotek.
K.B. Wiklunds uppteckningar utgör en del av underlaget till Harald Grundströms arbete 'Lulelapsk ordbok'.
I Christer Karlssons bok 'Vetenskap som politik: K. B. Wiklund, staten och samerna under 1900-talets första hälft' (2000) kan man läsa mer om K.B. Wiklunds arbete.
Johan Turi och en av hans getter, avbildad av Sara Sarri-Hansegård (arkivuppteckning DAUM 5822, s. 85).
I Isofs samlingar finns en mängd inspelningar med samisk jojk. Under Inblicken, där vi berättar om Isofs verksamhet, kan du lyssna på några exempel ur samlingarna i Uppsala. De utvalda exemplen framförs av kvinnor och män från olika samiska språkområden och illustrerar jojkens variationsrikedom gällande tema, melodi, ton, styrka och tempo.
På Matkult.se – kunskapsbank över traditionell matkultur i Sverige finns texter, bilder och recept ur våra samlingar från hela landet. Det går att söka geografiskt på en karta, att söka utifrån råvaror som hjortron och renmjölk eller att använda sökord som till exempel getter för att finna samisk information på sajten.
På Sägenkartan finns berättelser som nedtecknades under det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, i regel unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets Sverige. Dessutom engagerades lokala upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet. Samiska berättelser samlades in som en del av detta arbete (fler exempel läggs till allt eftersom).
Kartan innehåller information ur våra arkiv om dialekter, folkminnen och namn på olika platser i Sverige. Välj plats genom att klicka på kartans färgade punkter eller ta del av det samiska innehållet på kartan via länkarna nedan.
Bland Isofs publikationer finns även verk baserade på samiskt material ur arkiven.
Samråd: Frågor om samiskt kulturarv
Händelser i almanackan: Samernas nationaldag
Minoritetsspråk: Samiska
Myndighet och parlament
Sametinget
Organisationer
Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum
Sami Cultural Center of North America, USA
Sveriges samebyar (med karta)
Ordbok & tangentbord
Sametingets digitala ordbok och ordboksapp
Divvuns samiska tangentbord med stavningskontroll
Forskning
Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum)
Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet
Institutionen för moderna språk/Finsk-ugriska vid Uppsala universitet
Institutionen för språkstudier
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Váarduo – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet (CeSam)
Forskning, utlandet
Finnisch-Ugrisches Seminar vid Georg-August-Universität i Göttingen, Tyskland
Finno-Ugric Studies vid Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland
Finsk-Ugriska och nordiska språk och kulturer, Helsingfors universitet, Finland
Giellagas Institute, University of Oulu, Finland
Institut für Finnougristik/Uralistik vid Universität Hamburg, Tyskland
Lapin Yliopisto/University of Lappland i Rovaniemi, Finland
Nordeuropa-Institut vid Humboldt Universität i Berlin, Tyskland
Sámi allaskuvla/Sámi University of Applied Sciences i Kautokeino, Norge
Sámi dutkamiid guovddážii/Senter for samiske studier (Sesam), Arctic university i Tromsø, Norge
Sami Education Institute, University of the Arctic, (nätverk av universitet)
Sámi kultuvra, University of Texas, USA
Skandinavisches Seminar, Universität Freiburg, Tyskland: The Freiburg Research Group in Saami Studies & Sámi Contemporary
Nätverk över ämnesgränser
Ohtsedidh – Samiska kulturyttringar i Mellansverige
Ubmejen Biejvieh - Samiska veckan i Umeå
Samiskt liv, pool inom Sveriges museer
Arkiv & bibliotek
Ája (Ájttes arkiv och samernas bibliotek)
Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek bl.a. Nils-Erik Hansegårds samling
Digital Access to the Sámi Heritage Archives
Forska om samer. Digitala arkivkällor och litteraturtips (Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek och Ájtte, Svenskt fjäll och samemuseum)
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek
Lapponica, Kansalliskirjasto/National-biblioteket, Finland
Riksarkivet i Stockholm/Ingång till samisk historia
Riksarkivet/Landsarkivet i Härnösand (Handlingar före 30 juni 1971 rörande samer)
Riksarkivet/Landsarkivet i Östersund
Samisk arkiv, Arkivverket, Norge
Samiska arkivet, Kansalliarkisto/Riksarkivet, Finland
Rasbiologiska samlingar
Rasbiologiska institutets arkiv hos Carolina Rediviva, Uppsala universitetsbibliotek
Sametingets sammanställning från 2007 då allt ännu inte var återfunnet: Museum Gustavianums historiska samlingar
Museum
Ájtte
Árran - julevsáme guovdásj/Lulesamiskt senter, Norge
Davvi álbmogiid dálážiid musea/ Samtidsmuseet for nordlige folk, Norge
Deanu museum/Tana museum, Norge
Várjjat Sámi Musea/Varanger samiske museum, Norge
Västernorrlands museum (f.d. Murberget)
Natur- och kulturvärldsarv
Laponia
Radio & teve
NRK Sámi, Norge
Tidskrifter
Báiki International Sámi Journal
Daerpies Dierie (Sydsamiskt kyrkoblad)
Släktforskning
Samefynd (databas för släktforskare)
Konst & slöjd
Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji
Marknad
Jokkmokks marknad
Musik & festival
Riddu Riđđu, Norge