Ångermanland

Ångermanländska mål talas i Ångermanland, men också i angränsande delar av södra Lappland (Vilhelmina, Dorotea och Åsele kommuner). Bjurholms och Nordmalings socknar i nordöstra Ångermanland utgör ett övergångsområde mellan ångermanländska och sydvästerbottniska mål.

Exempel 1: Anundsjö socken

Intervju med kvinna född år 1878. Inspelat år 1955.

Transkription

– kan ji tâLa åm hu ä jikk till å å skura (..) gôLve gammahlt
– jaa dä va dl å va(r)a bäafot de å ha kwasta / vä bann ihopp bortti (..) grärnrise på sômmârn / å sätt ihopp ä därn kwasta å då skull ju dârjnåLern fâra bårtt då / sô su ja gni vä dôm då / vâ(r)a bäafot / åe (..) å så hadd vä san / (hâ)n su fâra ännkömt å let fin n san åm hössn å (..) kaste på gôLve å gni (..) gni på brenne live sô ä sku vâ(r)a bra vitt då / åe (..) å då tjänte ja ti n bonngåL / å då vä sku skure åt juL sô var de sô kâhllt sô de va (..) de de styrdese isn frammaföre föttern då vä hö på gni däri farsturn / dôm hadd lang en farstu å / men bäafot sku vä vârâ / å å gni n sju åtte vârv / nej dä dôgd int bârâ vä n par vârv (en) / å de var sô kâhllt sô då vä a kömi ut pa broern då då köm ju snöön då
– mm
– sô dä alldeles snöje ommati föttern å / å då har on tjeLinga (---) i nesgåL (h)add sett e därne sô horn var tänkt gå ut å säjj vä su gå in å he på âss skoern / för mora horn va falen gni å tjvett å / å ja va ju bâ(r)a ong då ju
– ja
– sô ja gatt ju jöra jus-sôm horn / å vä (..) vä va bäafota där på brorn å de snöje sô / ja va rernt unn(le)t att n mennisj hall ihopp / sô de va-re de de de va häms(t) vilöftit inna vä sku skure åt juL / (då) sku vä gni en sju åtte vârv å / sjöLj bårtt å skrabb å
– va skrabbe ji vä
– ja vä hade (..) (vä) bruke såge spårn (..) såge takspårn liksôm å skrâbb- ellâ vä hade (rernt å) jus-s(ô)m en (..) järnnever bortti sink / su skrabba tess ä bLe all(d)es tôrrt / å no bLev gôLva vit no / sku sjöLjes då fLere vârv å de va skure riktit de
– hur tog ji bort vattne då ji hadd sjöLd
– ja vä hade dä ôm kalli för sprônn vä hade en öpning näi gôLve / å så n ränne ut / sô där to int opp nô vat i sôm dôm a jortt på seirna(r) tidn / å ingen rotbôrste fögann fekk vä begangn dän tin m(ä)n ä va kwasta / män ôm vä a fott ha skoern på föttern å ha rotbôrs(t)n å sô vârmvattne å skure på brorn no ha fl de gått myttje bätt(e)r / nää / hân sku va bäafot å gni / å gni så ohôkstelit

Översättning

– Kan ni tala om hur det gick till att skura golv förr i tiden?
– Jaa, det var till att vara barfota det och ha kvastar. Vi band ihop av granris på sommaren. Och satte ihop de där kvastarna, och då skulle ju barren fara bort då. Så skulle jag gnida med dem då. Vara barfota. Och så hade vi sand. Man skulle fara särskilt och leta på fin sand om hösten och kasta på golvet och gnida. Gnida för brinnande livet, så det skulle vara bra vitt då. Och då tjänade jag i en bondgård och då vi skulle skura åt jul, så var det så kallt, så det var … is flyttade sig framför fötterna, då vi höll på att gnida däri farstun. De hade en lång farstu också. Men barfota skulle vi vara. Och gnida en sju, åtta varv. Nej, det dög inte bara med ett par varv (inte). Och det var så kallt, så då vi har kommit ut på trappen, då kom ju snön då.
– Mm.
– Så det alldeles snöade på fötterna också. Och då har hon … Kärringen (---) i gården intill hade sett det där, så hon hade tänkt gå ut och säga, vi skulle gå in och sätta på oss skor, för husmodern hon var farlig på att gnida och tvätta, åh. Och jag var ju bara ung då ju.
– Ja.
– Så jag måste ju göra just som hon. Och vi var barfota där på trappen och det snöade så. Ja, var rent underligt att en människa håller ihop. Så var det, det var hemskt vidlyftigt innan vi skulle skura åt jul. (Då) skulle vi gnida en sju, åtta varv också, och skölja bort och skrapa också.
– Vad skrapade ni med?
–Ja, vi hade … (vi) brukade såga spån. Såga takspån, liksom, och skrap- … eller vi hade (rent av) just som en järnnäver av zink. Skulle skrapa tills det blev alldeles torrt. Och nog blev golven vita nog. Skulle sköljas då flera varv och det var skurat riktigt det.
– Hur tog ni bort vattnet då ni hade sköljt?
– Ja, vi hade det de kallade för sprund. Vi hade en öppning ned i golvet och så en ränna ut så där. Tog inte upp något vatten inte, som de har gjort på senare tid. Och ingen rotborste nästan fick vi begagna på den tiden, utan det var kvastar. Men om vi har fått ha skor på fötterna och ha rotborste och så varmvatten och skurat på trappen, nog har väl det gått mycket bättre. Nej, man skulle vara barfota och gnida. Och gnida så förskräckligt.

Ångermanländska mål på Dialektkartan

På Dialektkartan hittar du fler äldre inspelningar från Ångermanland och från resten av Sverige.