• Huvudmeny

1 februari 2021

Karutscha och gauscha

En fråga kom nyligen in till Isof om orden karuscha och karuschaband använda om gummiband eller resår. Frågeställaren hade stött på ordet i författaren Karin Smirnoffs roman Sen for jag hem och undrade nu om det var samma ord som det garuscha han själv kände till från Norduppland. Och vad är det i så fall som ligger bakom de här orden?

Fotografi på ett rektangulärt radergummi av vanlig typ i rosa gummi med avfasade ändar. På ena sidan finns tillverkarens logotyp och modellnummer samt texten "tillhör Televerket". Radergummit är lindat med genomskinlig tejp vilket gjort att texten bevarats.


Karin Smirnoff är inte den enda författare som använt ordet. Också hos västerbottningen Torgny Lindgren finner man varianten karutschaband i hans roman Pölsan: ... ända ner till minsta skjortknapp och karutschaband och näsduksbård. Och i Bara en mor låter Ivar Lo Johansson ”den beställsamma Siskan” fråga: Var får du tag i sån där karutscha, du har i kjolen? I Ivar Los skildring av statarlivet befinner vi oss kanske i Södermanland, det landskap han själv växte upp i, och från min egen uppväxt på gränsen mellan Västmanland och Södermanland är jag väl bekant med de här orden. Karuscha och karuschaband, det hörde man ju folk säga i stället för resårband.

Karutscha och kautscha i SAOB

Svaret på vad som ligger bakom såväl karuscha och karutscha som garuscha hittar man i Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Där finns nämligen ordet karutscha upptaget med betydelserna ’kautschuk, gummi’ och ’radergummi’. Det är också de vanligaste betydelserna i dialekterna.

Karutscha betecknas som ett starkt vardagligt ord och anses vara en ombildad form av just kautschuk som sannolikt har uppstått i ”skolpojksslang”. Kautschuk är en sorts gummi som användes i produkter som galoscher, bollar och radergummin och det är den sistnämnda användningen som materialet främst kommit att förknippas med, så till den grad att kautschuk blev en benämning på själva radergummit.

I artikeln kautschuk behandlas även formen kautscha som anses ”försvenskad” genom att ha anslutits till feminina substantiv på -a. Den uppstod redan 1803 och det bör väl snarast vara den som sedan ombildats till karutscha. Carl Jonas Love Almqvist använde sig av båda formerna. Karutscha förekommer i Drottningens juvelsmycke utgiven 1834. Fem år senare föredrog han att i Amorina använda kautscha: Richard ... håller ett papper i handen, blyertspenna och kautscha.

Karutscha, kautscha m.fl. i dialekterna

Karutscha och kautscha har tydligtvis uppfattats som dialektala ord, för dialektupptecknare har varit ganska flitiga att fånga upp dem i alla deras varianter. De allra vanligast förekommande formerna i våra samlingar är karutscha, karuscha och liknande. De finns från Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Norrbotten, Närke, norra Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västmanland och Ångermanland. Betydelsen ’gummi’ är aktuell i följande exempel från Edsele i Ångermanland: Ji kan fôll tänke ji va onaskelet dä va tel å äta dâr (ni kan väl tänka er hur motbjudande det var att äta där) då tel å mä smöre va sôm karussja.

Främst i Gästrikland, Hälsingland och Uppland är dessutom karyscha och karytscha vanliga former och från Västerbotten uppges karåscha.

Samlingarna innehåller också olika varianter av kautscha, men de är inte alls lika spridda och finns inte i de norrländska landskapen. Flest är beläggen från Dalarna, medan det endast upptecknats några få gånger i Västmanland, Värmland och Södermanland. Ä kautscha ti suLun (det är gummi i sulorna) är ett exempel på hur ordet använts i Gagnef i Dalarna och Ja sudda ut dä ja ha skre`ev (skrivit) mä kaursa ett annat från Gustav Adolf i Värmland.

I det norduppländska garuscha, som frågeställaren nämnde, har det inledande k:et ersatts av g. Det har skett på flera platser. Ungefär samma uttal är upptecknat från Älgå och Östmark i Värmland och från Uppland finns även garyssja från Östervåla. Ytterligare exempel är garyttja från Vilhelmina i Lappland och gauscha från Enviken i Dalarna.

Samlingarna innehåller också en del uttalsformer som ligger relativt nära kautschuk, såsom kajsjuck från Fredrika i Lappland, kåssjåk från Sävar i Västerbotten och kaotjok från Piteå i Norrbotten. Innebörden är då så gott som alltid ’radergummi’. Från Västergötland är endast en uppgift nedtecknad. Där har man i ett försök att skapa något slags mening åt ordet omtolkat det till sammansättningen kattsogga (dvs. ”kattsugga”).

Ser man till utbredningen för samtliga former i dialektsamlingarna finns det nästan inga belägg från Götaland. I SAOB nämns en geografisk avgränsning, men då endast för betydelsen ’radergummi’. Kautschuk (och kautscha) har i det fallet bara använts i vissa delar av Sverige, men vilka de är får man inte veta. För karutscha ges inga sådana upplysningar.

Om vi förutsätter att det område där kautschuk osv. inte använts om radergummi är Götaland kan man fråga sig vilket ord som funnits där i stället. Ett alternativ är förstås just radergummi, belagt i SAOB från 1865. Men även bara gummi visar sig ha använts i denna betydelse, åtminstone sedan 1929, och det i synnerhet i södra Sverige.

Betydelsen ’resårband’

Sammansättningen karu(t)schaband (och karyscha- m.fl.) avser alltid resårband eller gummiband, sådana som vanligtvis använts i kläder, särskilt underkläder, som i det här exemplet från Norrfjärden i Norrbotten: Karursebande ute kalsangen sprätte å så i mått ha meste kalsangen (resåren i kalsongerna brast så jag höll på att tappa kalsongerna).

Även bara karu(t)scha har haft denna betydelse, men här tycks det ibland snarare vara elasticiteten hos gummit som åsyftas: Töj inte på bande i onöda, karutschan går ur (Möja i Uppland). För formen kautscha tycks betydelsen ’resårband’ inte ha utvecklats, vilket kanske har att göra med att den ligger närmare kautschuk.

Betydelsen ’resårband’ finns över ungefär samma område som formen karu(t)scha. Merparten av beläggen är av relativt sent datum, från 1930- till 2000-tal, medan endast ett fåtal är från tidigt 1900-tal, men så är heller inte företeelsen så gammal. De äldsta uppgifterna om elastiska band för kautschuk(s)band, resår och resårband i SAOB är samtliga från 1870-talet, vilket talar för att det var ungefär vid den tiden de började tillverkas och saluföras.

/Eva Thelin

Uppdaterad 02 februari 2021