Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk

Ett läromedel för högstadiet och gymnasiet om våra nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk.

Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk är ett läromedel för högstadiet och gymnasiet. Det ger allmän information om Sveriges språk, lagar, rättigheter och flerspråkighet. Här finns också fördjupad information om de fem nationella minoriteterna och minoritetsspråken samt om svenskt teckenspråk.

Läromedlet har tagits fram av Isof. Vi ansvarar för att främja och vårda de nationella minoritetsspråken i Sverige. På avdelningen Språkrådet finns språkvårdare i finska, meänkieli, romska och jiddisch. Den samiska språkvården ansvarar Sametinget för. 

Här nedan kan du ladda ner hela eller delar av läromedlet som pdf.

Hela läromedlet

Ladda ner de enskilda delarna

De nationella minoritetsspråken (inledning)

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romska

Samiska

Svenskt teckenspråk

Om läromedlet

Kunskapsnivån om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken är låg i Sverige. År 2020 gjorde Språkrådet en undersökning för att ta reda på vad svenska folket känner till om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Undersökningen visade att 74 procent kunde nämna minst ett nationellt minoritetsspråk. Det är en ökning jämfört med år 2015, då 65 procent kunde nämna minst ett av språken. Men det visade sig också att en fjärdedel av Sveriges befolkning inte kan räkna upp ett enda av de nationella minoritetsspråken. Många vill veta mer och därför har Isof tagit fram läromedlet Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk med fördjupad information om språk i allmänhet, de nationella minoriteterna och minoritetsspråken samt svenskt teckenspråk.

Läromedlets innehåll

I inledningen presenteras de språkfamiljer som respektive nationellt minoritetsspråk tillhör. Eleven får information om Sveriges språk i stort, om flerspråkighet, om de lagar som styr, de rättigheter som de nationella minoriteterna har, om svårigheten i att bedöma hur många som talar språken i Sverige.

Därefter följer en fördjupning där varje minoritet och minoritetsspråk presenteras: hur språket kom till Sverige och vilket ursprung det har, resonemang runt antalet talare, hur minoritetens kultur ser ut, hur språket är uppbyggt etc. Till varje kapitel ges några fördjupningsfrågor.

Passar kursplanerna

Tanken med läromedlet är att det ska kunna användas inom flera ämnen. Nedan kan du läsa mer om hur läromedlet passar in i kursplanerna för gymnasiet och högstadiet.

Kursplaner för gymnasiet

Enligt kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk för gymnasiet och för gymnasiesärskolan ska eleverna få kunskaper om de nationella minoriteterna, deras kultur, språk, religion och historia.

Här är några utdrag ur kursplanerna om vilka kunskaper eleverna ska delges:

  • Samhällskap 1a, 1b: Kunskap om de kollektiva mänskliga rättigheter som avser ursprungsbefolkningars rättigheter, dvs. deras rätt till kultur, språk, anställning mm.
  • Svenska 2: Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.
  • Svenska 2, SVA: Språklig variation i Sverige och i det svenska språket. Språksläktskap och språkförändringar. Svenskans, invandrarspråkens, minoritetsspråkens, teckenspråkets och dialekternas ställning och status.
  • Svenska 2, GySär: Kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia.
  • Svenska 3, SVA: Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk.
  • Svenska 3, SVA: Skillnader mellan majoritetsspråk, minoritetsspråk och nationella minoritetsspråk: I detta sammanhang kan man diskutera hur dessa faktorer påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan bli ett medel för över- eller underordning mellan olika grupper och hur maktförhållanden kan uttryckas. Man kan även diskutera på vilka sätt språkbruk kan vara ett sätt att markera och befästa identitet och viljan att tillhöra eller distansera sig från en viss grupp. För flerspråkiga elever får förhållandet mellan majoritetssamhällets språk och minoriteternas språkbruk en dimension som handlar om tillträde till och möjligheter i samhället.

I det centrala innehållet för både svenska 1, 2 och 3 samt för SVA 1, 2 och 3 finns dessutom flera kunskapsmål om språk, kulturell tillhörighet, skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk, attityder mm.

Många elever väljer även att skriva om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken inom ramen för gymnasiearbetet och hör då av ofta sig till Språkrådet för att få mer information.

Kursplaner för grundskolan

Hösten 2022 kommer nya kursplaner. De kursplaner som berör de nationella minoriteterna är kursplanerna i samhällskunskap, religionskunskap och svenska. Sammantaget innebär ändringarna i kursplanerna både en breddning och förstärkning av innehållet om de nationella minoriteterna. Kvaliteten på undervisningen om de nationella minoriteterna bedöms nu bli högre eftersom innehållet finns mer samlat i ämnet samhällskunskap.

Samhällskunskap

I kursplanerna ligger huvudansvaret för undervisningen om urfolket samer och de nationella minoriteternas kultur, historia, rättigheter och situation i Sverige i ämnet samhällskunskap. I samhällskunskapen finns nu ett bredare och djupare innehåll om nationella minoriteter i både mellan- och högstadiet. För att möjliggöra ett samlat innehåll tar samhällskunskapen också över det historiska perspektivet från kursplanen i historia.

För att synliggöra samtliga nationella minoriteter nämns de numera vid namn i mellanstadiets centrala innehåll: ”De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.”

I det centrala innehållet för högstadiet har även den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt lyfts in. ”De nationella minoriteternas situation i Sverige samt den svenska minoritetspolitiken och dess framväxt. Samernas ställning som urfolk.”

Svenska

I kursplanerna i Lgr22 har fakta och förståelse lyfts fram där det har behövts. I ämnet svenska har ett nytt långsiktigt mål införts: ”kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden”. I det ingår bland annat undervisning om de nationella minoritetsspråken. I centralt innehåll har en snäv formulering om nationella minoritetsspråk ersatts med en öppnare som är mer jämställd med övriga nordiska språk. De nationella minoritetsspråken har också lagts till i det centrala innehållet i svenska i grundsärskolans högstadium.