Duv räkkta rijkalatj unneplågogiellaj

Gájk åjváladtja Sverjin idni vällgogisvuodav diededit gájk rijkalatj unneplågojda sija giellariektaj birra, aj dajda ma ságasti jiddischav ja romágielav.

Dán tjállagin ådtjo diehtet maggár giellariektajt dån aná ja mav dån máhtá ruodtjodit kommuvnast ja ietjá åjváladtjajst.

Rijkalatj unneplågo lä juvdára, roma, sáme, sverrjisåbmáladtja ja duornosliegega. Rijkalatj unneplågogiela lä såmágiella, jiddisch, meänkieli, romágiella (romani chib) ja sámegiella.

Årråjakmáno 1 biejven 2010 budij láhka rijkalatj unneplågoj ja unneplågogielaj birra (SFS 2009:724 External link., webbabielle dárogiellaj) ja årråjakmánon 2019 ietjájduvvuj láhka vaj riekta ja vällgogisvuoda ienabut ninniduvvujin. Gájk kommuvnajn lä vällgogisvuohta mierredit ulmijt ja njuolgadusajt unneplågopolitijkalatj bargo åvdåst. Kommuvdna gallgá aj anedit struktureridum ságastallamav dujna mij gullu rijkalatj unnepluhkuj vaj dån ådtjo bájdnet gatjalvasajt ja mierradusajt ma duohtadilli duv unneplågovujdnusist.

Gájk rijkalatj unneplågogiela gillgi várrjaluvvut ja åvdeduvvut

Giellaláhka (SFS 2009:600 External link., webbabielle dárogiellaj) hållá rijkalatj unneplågogiela gillgi várrjaluvvut ja åvdeduvvut. Dat merrki åvvdåmärrkan sebrudak verrti viehkedit duv, mij gullu rijkalatj unnepluhkuj, vaj dån ådtjo lierrat, åvdedit ja adnet ietjat unneplågogielav.

Åjváladtja gillgi diededit dunji duv riektaj birra, vajku maggár rijkalatj unneplågigielav dån ságasta ja gunne dån åro Sverjin.

Räkkta äddnegiellalieradussaj

Dunji mij gullu nágan rijkalatj unnepluhkuj ja aná mánájt skåvlån lä buorak diehtet duv mánná adná särra nanos riektav äddnegiellalieradussaj. Duv mánná adná riektav ådtjot äddnegiellalieradusav ietjas unneplågogielan vajku giella ij ságastuvvu hiejman árgabiejven. Duv mánná ij dárbaha akktak máhtov gielan álgost vaj ådtjot äddnegiellalieradusav.

Skåvvlå adná vällgogisvuodav vaddet äddnegiellalieradusav rijkalatj unneplågogielajn jus

• akkta lierok sihtá lieradusav (ij gävdnu ruodtjolvis gillgi binnámus vihta lieroga årrot)
• gävdnu sjiehtolgis lieradäjje.

Rektuvvra miereda jus lieradäjje lä sjähttá lieradit äddnegielav.

Jus duv mánná gullu rijkalatj unnepluhkuj roma ja adná ietjá gielav ullgurijkast dä skåvvlå udtju vaddet äddnegiellalieradusav guäkkte gielajn jus lä särra årre.

Särra nanos riekta såmágiellaj, meänkielij ja sámegiellaj

Särra nanos riekta lä duvne mij ságasta såmágielav, meänkieliv jalá sámegielav ja åro kommuvnan tjudtjudusdáfo sinne. Bielen Förvaltningsområden (webbabielle dárogiellaj) máhtá vuäjdnet jus duv kommuvdna lä tjudtjudusdáfon.

Dådnå mij åro kommuvnan tjudtjudusdáfo sinne aná riektav ságastit åjváladtjaj ietjat gielan. Dån máhtá ådtjot njálmálatj vásstádasav sämmi gielan jus dån lä åsse ássjen mij gullu tjudtjudusdäffuj.

Kommuvna gillgi lága mehti rahtjat urdnit åvvdåskåvlåv gunne ålles jalá ienamus dåjbmå lä unneplågogielajn såmágiella, meänkieli jalá sámegiella, jus iejgáda dav ruodtjodi.

Kommuvna gillgi aj fállat vuorrasijhuksov såmágielan, meänkielin ja sámegielan.

Dån mij åro kommuvnan mij ij lä tjudtjudusdáfon galga aj máhttet akktavuodav válldet åjváladtjajn såmágielan, meänkielin jalá sámegielan, jus gävdnuji barrgeja ma mähtti gielajt.

Dån galga ådtjot binnámusat åsev sujtost vuorrasijhukso sinne gielajn såmágiella, jiddisch, meänkieli, romani chib jalá sámegiella, jus kommuvnan lä barrgeja ma mähtti gielajt.

Kommuvna ja åjváladtja idni vällgogisvuodav diededit dunji mij gullu rijkalatj unnepluhkuj duv riektaj birra. Da aj idni vällgogisvuodav várrjalit rijkalatj unneplågoj gielajt ja kultuvrajt, ja mánáj ja nuoraj räkkta åvdedit ietjase gielav ja kultuvrav lä särra ájnas. Kommuvna ja ietjá åjváladtja idni aj vällgogisvuodav vaddet dunji máhttelisvuodav bájdnet gatjalvasajn ma duohtadi dav rijkalatj unneplågov masa dån gullu.

Vajku gunne dån åro galga dån agev máhttet tjállet såmágielan, meänkielin ja sámegielan Rijjkabiejve åvdåstejjijda, Justitiekanslernij, Arbetsförmedlingenij, Försäkringskassanij, Skatteverketij ja Diskrimineringsombudsmannenij.

Dehki dån máhtá jårrgålit

Jus dån i tuhttji duv kommuvdna jalá ietjá åjváladtja e dievde lágav máhtá akktavuodav válldet Stockhålmå liena Lienastivrajn jalá Sámediggijn ma gehttji láhka tjuovoduvvu. Sámedigge adná vásstádasav sámegiela åvdåst ja Stockhålmå liena Lienastivvra adná vásstádasav ietjá gielaj åvdåst.

Länsstyrelsen i Stockholms län
Telefåvdnå: 010-223 10 00

Sametinget
Telefåvdnå: 0980-780 30