Fika på jiddisch

אַ שמועס־ביכל מיט אַ ייִדישן טעם
A shmues-bikhl mit a yidisn tam

För att stötta och inspirera till samtal har Språkcentrum för jiddisch tagit fram Fika på jiddisch i form av en frasbok och samtalskort med frågor.

För att jiddisch ska leva vidare och utvecklas måste det talas. Språkcentrum jiddisch arbetar för att utveckla metoder som stärker individers förutsättningar att bruka och återta språket. Språkcentrumens arbete ska utgå från språkbärarnas behov av revitaliseringsinsatser och Fika på jiddisch har tagits fram efter önskemål från och i dialog med språkbärare och företrädare för jiddischföreningar.

Fika på jiddisch syftar till att ge idéer och inspiration både till språkrevitaliserande familjer och till dem som vill starta och leda en läsecirkel, samtalsgrupp, studiecirkel eller ett språkcafé. Materialet fungerar som ett stöd och ett inspirationsmaterial till fika mit a yidishn tam – med en smak av jiddisch.

I frasboken finns allt material samlat på ett och samma ställe, med exempelvis frågor till teman som arbete och studier, intressen, judiska helgdagar, skola och sport. Dessutom finns extra sidor med grundläggande vokabulär och resurssidor för läsecirklar. Teman och frågorna i materialet kan användas i valfri ordning beroende på gruppens sammansättning och deltagarnas intresseområden eller önskemål. Oavsett om deltagarna redan behärskar jiddisch eller precis har börjat lära sig, kan innehållet anpassas så att det blir roligt och lärorikt för alla. För lyckade samtal kan du även ta vara på förslag på teman från gruppdeltagarna.

Samtalskorten innehåller ett urval av frågorna från Fika på jiddisch. På ena sidan av korten finns en fråga på jiddisch med hebreiska tecken, och på den andra sidan står samma fråga i transkriberad jiddisch samt på svenska. Samtalskorten är indelade i tre svårighetsgrader: lätt (turkos), medel (mörkgrön) och svår (tegelröd). Man kan välja om man bara vill skriva ut en svårhetsgrad eller blanda olika svårighetsgrader. Genom att dra en slumpvis fråga åt gången kan samtalen få stor variation. Frågorna är utvalda för att passa så många som möjligt oavsett intressen eller ålder. Samtalskorten kan användas i många olika sammanhang – till exempel på språkträffar, tillsammans med familj och vänner eller i undervisning.

Tips för din språkträff

Här får du tips och förslag på hur man kan använda Fika på jiddisch för att skapa trygga och trevliga språkträffar där alla vågar och har glädje av att använda språket – oavsett språkfärdigheter.

För att delta i en språkträff krävs inga särskilda förkunskaper eller nivå på språkkunskaper. Deltagarna kan vara med på träffarna om de vill prata språket och förbättra sina språkkunskaper eller bara för att lyssna. Man kan också delta för sällskapets skull och för att hjälpa andra. Välj teman och frågor som passar deltagarna för att göra diskussionerna så engagerande och givande som möjligt. Om det är en fåordig grupp, välj gärna öppna frågor för att få igång samtalet.

Håll gärna en presentationsrunda för att välkomna och introducera deltagarna på både jiddisch och svenska så att alla förstår. Under presentationsrundan kan ni till exempel be alla att berätta sitt namn, hur de har lärt sig jiddisch och vad de förväntar sig av träffarna. Det är viktigt att alla känner sig inkluderade och välkomna. Samtalsledaren kan berätta kort om sina egna erfarenheter allra sist.

Exempel på förhållningsregler under en språkträff

Under den första träffen är det bra att gå igenom förhållningsregler som bidrar till att skapa en stöttande atmosfär. Här kommer ett förslag på samtalsregler – lägg till eller ta bort så att det passar er, så länge ni är överens om att de ska gälla. Det är också viktigt att se till att alla deltagare kommer till tals.

Samtalsregler

• Ledaren fördelar ordet.
• Alla får ungefär lika mycket tid att tala.
• Vi hjälper varandra om någon har svårt att hitta rätt ord.
• Vi låter varandra prata klart innan vi kommenterar eller ställer frågor.
• Det finns inget nivåkrav i gruppen, alla är välkomna oavsett kunskapsnivå.
• Vi fokuserar på att kommunicera och förstå varandra, snarare än att säga allting korrekt.
• Vi använder så mycket jiddisch som möjligt, men det är helt okej att byta till svenska vid behov.

Hur samtalskorten kan användas

Beroende på sammanhang och deltagarnas språknivåer kan korten användas på olika sätt. Man kan självklart blanda olika användningssätt vid samma tillfälle för att det ska passa alla deltagare.

• Om deltagare håller på att lära sig jiddisch så kan man fokusera på att läsa, uttala och gemensamt tolka frågorna på jiddisch. Nästa steg kan bli att svara enkelt och senare steg kan bli att utveckla sitt svar.
• Om deltagare redan är vana att samtala på jiddisch så kan samtalskorten användas som ”isbrytare” som kan hjälpa till att öppna samtalet och ge samtalsämnen.

Språkliga riktlinjer

Dialekter och transkribering

Transkriberingen i materialet följer YIVOs standardjiddisch, som fungerar som en internationell standard inom både forskning och i läroböcker. Samtidigt är det viktigt att påpeka att ett standardiserat skriftspråk skiljer sig från talspråket, vilket präglas av större variation. Dialekter berikar språket och olika dialektala uttal är lika värdefulla och giltiga som standarduttal. Det är till exempel lika korrekt att säga git, shil, kigl och shvies (polsk jiddisch) som gut, shul, kugl och shvues (standardjiddisch).

Hövlighetsform

På jiddisch finns det fortfarande en levande tradition att använda hövlighetsformen ir (ni) när man tilltalar vuxna som man inte känner. I detta material har vi dock valt att använda tilltalsformen du, eftersom materialet är anpassat för sammanhanget för jiddisch i Sverige. Frågorna är avsedda för språkcaféer, samtalsgrupper, undervisning och användning i hemmet.

Om materialet används i en mer formell situation kan det vara pedagogiskt värdefullt att läraren eller samtalsledaren uppmärksammar detta. En övning för deltagarna skulle exempelvis kunna vara att omforma frågorna från du (andra person singular) till ir (andra person plural).