Sverige får en tyngre roll i Unescos arbete med immateriellt kulturarv

Som första land i Norden har Sverige valts in i Den mellanstatliga kommittén för arbetet med att trygga det immateriella kulturarvet. Den nya rollen innebär att Sveriges internationella engagemang i kulturarvsfrågor ökar.

Den 8–10 september 2020 pågick det åttonde statspartsmötet för Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet i Paris. Statsparterna är de länder som har skrivit under konventionen, och alla dessa närvarar vid mötet som äger rum vartannat år. Den svenska Unescodelegationen var på plats i Paris, och Institutet för språk och folkminnen (Isof) har varit med och förberett Sveriges deltagande.

Första nordiska landet i kommittén

Sverige anslöt sig till Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2011. Sen dess har Isof haft som uppdrag att samordna arbetet med konventionen i Sverige. I arbetet ingår bland annat att hålla en förteckning med exempel på immateriella kulturarv i landet.

Under årets möte valdes Sverige in i Den mellanstatliga kommittén (The Intergovernmental Committee) för konventionen. Kommittén ansvarar för att konventionen genomförs på internationell nivå. 24 stater sitter i kommittén, och dessa väljs av generalförsamlingen enligt principen om rättvis geografisk representation. Delegaterna ska också ha kunskap inom det immateriella kulturarvet. Uppdraget gäller för perioden 2020-2024. Sverige är det första nordiska land som är med i kommittén.

Isof ska bidra med samordning och expertkunskap

Isofs generaldirektör Martin Sundin säger att kommittéarbetet kommer att vara ett nytt område för myndigheten.

Vi kommer förstås att behöva hantera en rad nya områden och arbetsuppgifter den närmaste perioden, men Isofs breda och omfattande kompetens i frågor som rör immateriella kulturarv kommer att vara till stor nytta i kommittéarbetet, säger Martin Sundin.

Annika Nordström, som ansvarar för Isofs arbete med konventionen, säger att fokus kommer ligga på det internationella samarbetet, mångfaldsfrågor och att arbetet ska vila på expertkunskap.

Det känns roligt och ansvarsfullt att få vara med och påverka arbetet på internationell nivå. En av de frågor som Sverige vill driva rör det civila samhällets roll i konventionsarbetet, säger Annika Nordström.

Levande traditioner

Isof för den nationella förteckningen över immateriella kulturarv i Sverige. I förteckningen finns exempel på immateriella kulturarv i landet, och alla som vill kan lämna förslag på en levande tradition som de tycker ska finnas med på förteckningen.

Om Unescos konvention

Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet tillkom 2003 för att uppmärksamma och trygga levande kulturarv i form av exempelvis traditioner, hantverk, muntligt berättande. Tanken är att konventionen ska bidra till att kulturell mångfald, mänsklig skaparkraft, traditioner och uttryck från det förflutna förs vidare till kommande generationer. Konventionen ska också främja internationellt samarbete och bistånd.

Det finns två internationella listor och ett register kopplade till konventionen, det senare berör goda metodiska exempel – program, projekt och aktiviteter som visar hur man kan arbeta för att dokumentera eller föra vidare kunskap och som kan inspirera människor i andra länder i deras fortsatta arbete.