Inblick i romsk historia och språk på 1700-talet
På slutet av 1700-talet skrev prästen Christfrid Ganander en uppsats om ”de så kallade Tattare eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens”. Uppsatsen publiceras nu i en bok som också förklarar skriftens bakgrund och sammanhang.
Det var i samband med Kungliga Vitterhetsakademiens årliga tävling i historia år 1779 som prästen Christfrid Ganander skickade in uppsatsen Undersökning om de så kallade Tattare eller Zigeuner, Cingari, Bohemiens. Deras härkomst, lefnadssätt, språk. m. m. Samt om, när och hwarest några satt sig ner i Swerige
. I arbetet har han till exempel sammanfattat historisk litteratur, samtalat med romer, listat romska ord och fraser och diskuterat språkets grammatik. Det ger en ovanlig inblick i romsk kulturhistoria och språk under slutet av 1700-talet, men även i de villkor som romer levt under.
Viktigt med bakgrund och sammanhang
Den arkiverade uppsatsen är skriven för hand och språket är ålderdomligt med en blandning av svenska och latin. När den nu publiceras i bokform är den renskriven och moderniserad för dagens läsare. För redaktörerna Lotta Fernstål och Charlotte Hyltén-Cavallius har det varit viktigt att sätta skriften i sitt historiska sammanhang.
”Ganander beskriver och kommenterar människorna i fråga utifrån sina normativa ideal, vilket innebär att han återger många fördomar och nedsättande omdömen. Därför har vi i inledningen velat belysa och ge förståelse för Gananders och uppsatsens bakgrund och sammanhang”, berättar Charlotte Hyltén-Cavallius som är forskare i minoritetskultur på Isof.
”Det finns ett behov av kritisk granskning”
Boken är en del i projektet Antiziganismen och samlingarna – kunskapsproduktion och samlande vid kulturhistoriska museer och arkiv som 2016–2019 finansieras av Kulturrådets respektive Riksantikvarieämbetets medel för centrala museers forskning. Arkeologen Lotta Fernstål från Statens historiska museer och etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius samarbetade tidigare i forskningsprojektet I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet.
”Då fick vi en god inblick i förekomsten av material som rör svenska romer och resande vid kulturhistoriska museer och arkiv, eller ’zigenare’ och ’tattare’ som många av dem kallades tidigare. Vi förstod också att det fanns en brist på kunskap om bakgrund till och användande av dessa samlingar, och att det finns ett behov av kritisk granskning av materialen och dess tillkomst för att skapa en förståelse för hur de användes i och påverkade sin samtid och för hur de kan – eller inte kan – användas i dag”, säger Charlotte Hyltén-Cavallius.