Ny termlista för hållbar utveckling

Hur ska vi prata om hållbar utveckling? Vad innebär termerna? Det är frågor som Hållbarhetstermgruppen arbetar med och nu presenterar i en ny termlista.

Ekosystemtjänst, resiliens och tippningspunkt – det är termer som tas upp och förklaras i den nya termlistan för hållbar utveckling. Den publiceras här på isof.se och i språktjänsten Rikstermbanken Länk till annan webbplats. och kommer löpande att uppdateras med nya termer. Syftet med termlistan är att underlätta kommunikation och kunskapsspridning mellan exempelvis forskare, journalister, politiker och allmänhet.

”Termer används ju av varje person som har kunskap inom ett särskilt ämnesområde och finns för att vi ska kunna prata om kunskapen med varandra, utveckla och sprida den vidare till andra”, säger Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi på Isof.

Många nya termer

Hållbar utveckling är ett kunskapsområde som utvecklas snabbt och som regel i engelskspråkiga sammanhang. Det kommer hela tiden in nya termer och uttryck i svenskan, ofta i engelsk språkdräkt.

­”Det leder till att flera uttryck används parallellt, både på engelska och svenska, och vi blir osäkra på vad de står för och hur vi ska kommunicera korrekt och tydligt på svenska. Termlistan ger både rekommendationer till svenska termer att använda och information om vad termerna innebär”, säger Karin Webjörn.

Samarbetsgrupp för hållbarhetstermer

Bakom termlistan står Hållbarhetstermgruppen som startats av Isof just för att samordna och tydliggöra termer och begrepp inom området. Arbetsgruppen består av Isofs språkvårdare och terminologer, av representanter från olika vetenskapliga discipliner, samt av sakkunniga från myndigheter, media och intresseorganisationer.

”Vi initierade gruppen för att det är angeläget att det finns entydiga och begripliga svenska termer att använda när vi kommunicerar om miljö, klimat och andra hållbarhetsfrågor som berör oss alla”.

En tanke var också att från Isofs håll bidra till att arbeta för FN:s hållbarhetsmål som finns beskrivna i Agenda 2030, utifrån den kompetens som finns på Språkrådet, det vill säga den språkliga.

”Vår förhoppning är att termlistan är till hjälp för alla som på olika sätt kommunicerar om hållbar utveckling och att den bidrar till att göra språket och samtalen om denna mycket angelägna fråga tillgängliga för fler. Språket är ju en av de bästa resurserna vi har för att förstå det som inte går att se eller ta på”, säger Karin Webjörn.