Få förskolor kan erbjuda teckenspråksmiljö för barn

En ny rapport från Isofs avdelning Språkrådet har kartlagt barns möjlighet att använda svenskt teckenspråk i förskolan.

Ett förskolebarn i färgglad tröja sitter lutad över ett bord och tittar koncentrerat ner genom ett förstoringsglas.

Teckenspråkiga miljöer på förskolor runt om i Sverige har nu kartlagts i en uppföljande rapport.

I rappporten Teckenspråkiga förskolor 2020 undersöker Språkrådet hur många förskolor som erbjuder en teckenspråkig miljö där barnen kan lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Kartläggningen är en uppföljning av Språkrådets undersökning 2010.

Kartläggningen visar att ungefär häften av de förskolor som tar emot döva eller hörselskadade barn kan sägas erbjuda en teckenspråksmiljö. Det fanns ungefär lika många teckenspråkiga förskolor 2020 som 2010. En del förskolor har lagt ner sin teckenspråkiga verksamhet medan nya förskolor har tillkommit.

Risk att svenskt teckenspråk ses mer som ett stöd än ett självständigt språk

I många förskolor påverkas språkvalet av synen på barnens funktionsnedsättning. Risken är att det svenska teckenspråket snarare ses som ett stöd för språkutveckling i svenska än ett viktigt språk i sig. Hybridformer av svenska med teckenstöd blir då acceptabla lösningar. Ett fåtal förskolor i kartläggningen har en mer uttalad språklig profil.

Förskoleåldern är en kritisk period i barnens utveckling. Språkutvecklingen lägger grunden för den kognitiva, emotionella och sociala utvecklingen. Teckenspråkiga förskolor är viktiga språkliga arenor där barnen kan utveckla språkkunskaper i såväl svenskt teckenspråk som svenska tillsammans med andra teckenspråkiga.