Ny rapport om arabiska i Göteborg

I dag är arabiska det näst största språket i Sverige, efter svenska. Eftersom vi i Sverige inte för statistik över talade språk är kunskapen begränsad vad gäller vilka språk som talas var, av vem och i vilka situationer. Rapporten Arabiska i Göteborgs språkliga landskap kartlägger och diskuterar förekomsten av arabiska texter Göteborg.

Omslaget till rapporten Arabiska i Göteborgs språkliga landskap, med bild på ett kaféfönster där det sitter en skylt med arabiskt text.

Vi omges dagligen av språk, både talat och skrivet. Språken har inte bara en kommunikativ funktion. Ett språks närvaro i det offentliga rummet be­kräftar talarnas plats i samhället och visar att språket även har en symbolisk funktion. I vilka områden och inom vilka verksamheter är arabiskan mest synlig? Varför väljer en butiksinnehavare eller restaurangägare att skylta på arabiska? Vilka faktorer inver­kar på ett sådant språkval? Sådana frågor besvaras i den nya rapporten Arabiska i Göteborgs språkliga landskap. Undersökningen i gjord i Göteborg men resultatet kan betraktas som representativt även för andra större svenska städer.

”Det finns tydliga mönster i arabiskans representa­tion både vad gäller områden, delar inom områdena och verksamhetstyper”, säger språkforskare Maria Löfdahl, som är en av rapportens författare.

I de områden som rymmer få arabiska texter fö­rekommer arabiskan endast inom några verksamhetstyper. Det påträffas ofta inom en enda genre, till exempel information på vårdcentraler. I de stadsdelar där det finns många arabiska texter förekommer de däremot inom flera olika genrer och på olika typer av skyltar, såsom re­klam och olika typer av uppma­nande texter.

”De arabiska texterna ofta är en röst från de arabisktalande göteborgarna som lever eller har verksamheter i vissa avgränsade delar av staden”, säger Maria Löfdahl.