Svenska traditioner kan hamna på Unescos lista över världens immateriella kulturarv
Med start 2021 kan organisationer, föreningar och utövare föreslå att en levande tradition i Sverige ska nomineras till Unescos internationella listor och register.
Immateriella kulturarv är något som vi alla tar del av i form av traditioner och kunskaper som vi för vidare till varandra. Det kan handla om hantverk, högtider, ritualer, umgängesformer, lekar, danser, sånger och berättelser.
Svensk nationell förteckning
I Sverige finns en nationell förteckning över immateriella kulturarv som ger exempel på traditioner och kunskaper som praktiseras i dag.
Alla i Sverige kan lämna förslag på en levande tradition som man tycker bör finnas i den nationella förteckningen
, säger Annika Sjöberg, samordnare för Sveriges arbete med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet.
Internationella nomineringar
Från och med 2021 kan olika aktörer och utövare av en tradition som finns på den nationella förteckningen dessutom föreslå att traditionen nomineras till Unescos internationella listor och register. Förslagsperioden infaller mellan den 15 mars och den 15 april 2021, därefter följer ett omfattande arbete med att ta fram underlag inför en eventuell nominering. De nomineringar som kan bli aktuella är till den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv och registret över goda metodiska exempel.
Isofs och Sveriges arbete med Unescokonventionen
Nomineringsarbetet samordnas av Isof, som ansvarar för Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Konventionen innebär att Sverige på olika sätt ska arbeta för att främja och sprida kunskap om det immateriella kulturarvet i landet.
Som konventionsstat ska Sverige ha en nationell förteckning över immateriella kulturarv och det har vi haft sedan 2015. Det internationella arbetet inom Unesco har för Sveriges och Isofs del intensifierats sedan vi förra året valdes in i den mellanstatliga kommittén och det är glädjande att vi nu kan påbörja processen med internationella nomineringar
, säger Annika Nordström som är senior rådgivare och ansvarig för Isofs arbete med konventionen.
Samtidigt är vi medvetna om att Unescos resurser för att behandla internationella nomineringar är begränsade och Sverige kommer endast att kunna gå vidare med ett par förslag
.
Om Unescos konvention
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet tillkom 2003 för att uppmärksamma och trygga levande kulturarv i form av exempelvis traditioner, hantverk, muntligt berättande. Tanken är att konventionen ska bidra till att kulturell mångfald, mänsklig skaparkraft, traditioner och uttryck från det förflutna förs vidare till kommande generationer. Konventionen ska också främja internationellt samarbete och bistånd.
Sverige anslöt sig till Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2011. Sen dess har Isof haft som uppdrag att samordna arbetet med konventionen i Sverige. Under 2020 valdes Sverige in i Den mellanstatliga kommittén (The Intergovernmental Committee) för konventionen. Det innebär att Sverige mellan år 2020–2024 kommer vara en del i arbetet med att ansvara för att konventionen genomförs även på en internationell nivå.