Midsommar – ljusa nätter, smörgåsbord och magi
Har vi imiterat grodor så här års i alla tider och är det månntro extra midsommarfestligt i Midsommarkransen? Säger man mi:dsommar eller missommar och vad händer egentligen om man lägger sju sorters blommor under kudden? Isofs experter inom språk och kultur har tittat närmare på sommarens stora högtid.
På vår webbplats hittar du mycket spännande läsning som är kopplad till midsommarhelgen. Du kan bland annat läsa mer om bakgrunden till midsommar och om traditionen att dansa och sjunga kring en midsommarstång. Dessutom får du svar på språkfrågor om midsommar, heter det verkligen midsommarstång och vad är i sådana fall en majstång?
Varför och hur firar vi midsommar?
Högtider likt midsommar har firats och firas i flera länder i Europa. Det finns belägg för att midsommar har firats i Sverige sedan medeltiden, men antagligen har någon form av firande ägt rum den här tiden på året även innan dess. Johannes Döparens dag har varit en festdag inom den kristna kyrkan i omkring 1 500 år, och att uppmärksamma att dagarna är som längst i slutet av juni har förmodligen långtgående rötter.
Midsommar i Amerikat
Det är inte bara i Sverige som det firas midsommar. Midsommaren följde med de svenska emigranterna över Atlanten, och firandet tog form i Amerika under 1900-talet. Det amerikanska midsommarfirandet har mycket gemensamt med det svenska, men har ändrats och anpassats efter amerikanska förhållanden.
%20Scandia-fest1.jpg)
Midsommarfirande i svenskbygden Scandia i Minnesota, USA år 2013. Foto: Privat.
Berättelser om midsommar
Midsommarafton plockades allt slags blomster att göra fint i stugan med. Björk- och asplöv tog man in. Asplöv eller hackat granris ströddes på golvet. Över de höga skåpen lades fullt med blommor, så också på hyllorna och på spisen. Lövkvistar sattes här å var. Lövbuskar i alla hörn. Det var särskilt ”vinterrummet” som gjordes så grant. Vi klädde med ”svalblomma” å andra blommor som fanns den tiden. Kumming blev fin på hyllorna. Före misommer hade vi kritat skorstenar å väggarna
inuti stugan.
Det berättar Ida Andersdotter (född 1851) från Östervallskog socken, Värmland i en uppteckning från år 1933. På vår digitala arkivtjänst Folke kan du läsa flera berättelser från Isofs arkiv som handlar om midsommar och midsommarfirande.
Magi och spådomar
I svensk folktradition har midsommaren, och då särskilt den långa ljusa midsommarnatten, varit laddad med magiska krafter. Mystiska, övernaturliga krafter troddes vara i rörelse, och det gick att få en glimt av framtiden genom olika tydor och spådomsritualer. Fortfarande i dag är det många som lägger blommor under huvudkudden för att drömma om sin kärlek.
Midsommardaggen sitter på magiska och välgörande förmågor.
Midsommarmaten
Planerar du att äta gott under midsommar? Då är du inte ensam. På Matkult kan du läsa mer om hur det ätits under midsommarfiranden genom tiderna. Hur länge har vi till exempel kalasat på jordgubbar?
På Matkult kan du även läsa på om jordbruksåret, där midsommardagen spelade en viktig roll. Då kunde man nämligen sia om hur vädret skulle bli resten av året.
Språkligt om midsommar
På vissa platser kan man tänka sig att midsommar uppmärksammas lite extra, åtminstone av ortnamnet att döma. Det gäller till exempel förorten Midsommarkransen i Stockholm och ön Midsommar i Falun. Om dessa och andra midsomriga och somriga ortnamn kan du läsa i Namnbloggen:
Skulle du och ditt sällskap bli oense om huruvida det heter mi:dsommar eller missommar eller varför vi säger majstång, finns ingen anledning att sänka midsommarstämningen. Isofs språkexperter har rett ut även dessa frågor i Frågelådan.
