Isofs syn på förslaget om språkkrav

Institutet för språk och folkminnen (Isof) har lämnat remissvar och särskilt yttrat sig om förslaget på språkkrav för svenskt medborgarskap.

I utredningsbetänkandet Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) föreslås bland annat uppvisade kunskaper i svenska som krav för svenskt medborgarskap. Isof har medverkat i den expertgrupp som tagit fram delbetänkandet och har även ombetts svara på remissen.

Isofs svar på remissen

Isof ställer sig positivt till utredningens ansats att stärka medborgarskapets status och att främja ett inkluderande samhälle. Det är också positivt att förslaget om språkkrav innefattar en viss flexibilitet, i det att kunskaper i svenska och samhällskunskap ska kunna uppvisas på flera olika sätt och att utredningen föreslår vissa undantagsregler.

Samtidigt ser myndigheten risker för att den typ av språkkrav som utredningen föreslår kan komma att skapa exkluderingsmekanismer, på samma sätt som blivit fallet i andra länder som tillämpar språkkrav för medborgarskap. Till exempel är lägre utbildningsnivå en faktor i sammanhanget och talare av språk som ligger långt från svenskan har generellt svårare att tillägna sig svenska språket.

Goda kunskaper i det språk som en majoritet av befolkningen i Sverige talar är förstås viktiga för att var och en ska kunna delta i samhällslivet fullt ut, men det är olyckligt om språkkravet leder till att vissa grupper i samhället missgynnas i demokratiskt hänseende. Om utredningens förslag blir verklighet behöver ökade krav på individen att tillägna sig språk motsvaras av ökade insatser från samhället sida att underlätta språkinlärning, säger Isofs generaldirektör Martin Sundin.

Särskilt yttrande i utredningen

Sofia Tingsell, som är språkvårdare och forskare på Isofs avdelning Språkrådet, har ingått i den expertgrupp som tagit fram delbetänkandet och har i ett särskilt yttrande bland annat tagit upp de frågor som Isof lyfter i remissvaret. Hon har även uttalat sig om expertyttrandet i radioprogrammet Studio Ett (Sveriges radio):

Det är otroligt viktigt att människor kan svenska – det är viktigt för samhället och det är jätteviktigt för den enskilde för att tillvarata rättigheter och för att kunna få jobb. Men, det finns ingen forskning som har visat att det finns någon relation mellan att man ställer ökade krav, till exempel genom ett språktest, och på människors språkkunskaper. Man blir inte bättre på ett språk för att man gör ett test.

Däremot, menar hon, visar forskningen på starka samband mellan utbildning och språkkunskaper, i synnerhet när det gäller vuxna. Formell utbildning är viktig för att man ska kunna lära sig ett nytt språk och där har sfi en viktig roll att spela.

Att man satsar på sfi-utbildningen som i dag dras med en del problem, till exempel finns väldigt få behöriga lärare, ungefär 40 procent. Så att höja kompetensen och på så sätt höja kvaliteten på utbildningen är en väg att gå.