Ny bok om människans viktigaste husdjur

Kor, tjurar och oxar ger oss mat, kläder och gödning och präglar vårt landskap på många sätt. Nu ger Isof ut en tvärvetenskaplig bok där nio forskare tecknar en bred bild av nötkreaturens betydelse och villkor genom tiderna.

Kor som gemesam nämnare

Nötkreatur i Sverige – kulturhistoriska och samtida perspektiv är något så ovanligt som en bok där vitt skilda ämnen som veterinärmedicin, agrarhistoria, etnologi, arkeologi och språkvetenskap har kor som gemensam nämnare.

Intresset för detta tvärvetenskapliga perspektiv på våra husdjur är stort. Ett symposium om nötkreatur, som hölls i Uppsala Arkivcentrum november 2018, lockade stor publik. Och boken har redan hunnit väcka både uppmärksamhet och uppskattning.

”Vi noterar att särskilt människor som arbetar med kor tycker att det roligt att vi gett ut en bok om just ’deras’ djur”, säger Ingvar Svanberg, som är en av initiativtagarna till boken.

Ingvar Svanberg forskar inom bland annat etnobiologi vid Uppsala universitet och leder sedan mer än tio år ett husdjurs- och sällskapsdjurs­seminarium vid Uppsala universitet. Där träffas intresserade en gång i månaden och presenterar föredrag med fokus på något djur i människans omedelbara närhet, ofta ur ett historiskt perspektiv.

Deltagarna kommer från ett stort antal vetenskapsområden och kunskapsfält. Vi täcker in det mesta och diskussionerna blir livliga och givande, berättar Ingvar Svanberg.

Viktig del av vår kulturhistoria

Då och då har de samlat till större symposier för att få ett mer samlat grepp om något djur. Ingvar Svanberg och Isofs förste forskningsarkivarie Katharina Leibring tyckte att det saknades en bred kulturhistorisk kunskapssammanställning om ett av våra viktigaste husdjur, så 2018 bjöd de in forskare från olika ämnen till tidigare nämnda symposium kring just nötkreatur.

Människan och hennes husdjur har alltid varit nära kopplade till varandra. För mig är det självklart att husdjuren är en mycket viktig del av kulturhistorien. Jag tror inte vi kan förstå historien utan att också undersöka hur djur påverkar mänskliga samfund och vice versa. Det är förstås komplext och det vi vill också visa. Nötkreatur är ett bra exempel. Och en så här brett ämnesöverskridande bok är något nytt, säger Ingvar Svanberg.

Blir det en fortsättning med något annat djur?
Vi har tidigare publicerat böcker om hunden och geten utifrån samma bärande idé. Det finns förstås fler djur som skulle vara lämpliga att avhandla. Önskemål har framförts om fåret, hästen, katten och svinet. Framtiden får utvisa om vi mäktar med det. Vi har hittills haft förmånen att kunna samarbeta med både Isof och Kungliga Gustav Adolfs Akademien.

Rikt arkivmaterial – både text och ljud

Annika Karlholm är forskningsarkivarie på Isof och en av de nio medförfattarna. Hennes kapitel heter Dragoxens rike. Ett språkligt kulturarv och handlar om hur historien har gjort avtryck i språket.

Varför har du intresserat dig för just nötkreatur i din forskning?
De har en lång historia i Sverige och har spelat en viktig roll i människors liv. Mycket av den historien har gjort avtryck i språket. Mitt kapitel fokuserar på det vuxna handjurets roll och funktion. Kalv, stut, tjur och oxe är ord som ingår i modernt standardsvenskt ordförråd, men alla har inte varit del av det allmänna ordförrådet. Bland annat har användningen av ordet tjur varit geografiskt begränsad och jag beskriver varför det har varit så. Hanens betydelse i framför allt södra Sverige i äldre tid belyses genom ordrikedomen i de traditionella svenska dialekterna i denna region, säger Annika Karlholm.

Källorna till de ord som tas upp har Annika Karlholm hämtat ur dialektordssamlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter (OSDs). Hon har även använt svar på frågelistor i Isofs arkivsamlingar, samt utdrag ur inspelningar.

Isofs arkivsamlingar innehåller ett mycket omfattande material, inklusive ljudmaterial, som berör djurhållning och boskapsskötsel. Det har tidigt funnits ett stort intresse inom såväl folklivsforskning som dialektologi för detta, vilket gör att man har ansträngt sig för att samla in uppgifter. Uppgifterna handlar om allt från hur man skor ett nötkreatur, vilka redskap som används vid boskapsskötsel och handel och marknad med nötkreatur, till hur man tilltalar enskilda djur. Omkring tio frågelistor rör specifikt nötkreatur och deras värld, berättar hon.

Orden ger historisk kunskap

Annika Karlholm har även undersökt hur människor i olika delar av landet har kommunicerat med sina dragdjur – alltså användningen av specifika ord, ljud och taktila kommandon med töm. Hon har kunnat se en stor dialektal variation på kommandon där varje landskap och ort har haft sin egen tradition om vad som var kommando till ett dragdjur.

Kommandoord och ljud har spelat en viktig roll i kommunikationen med dragdjuret. Inte minst gäller det oxar som helst skulle manas fram med ord istället för med hjälp av töm. Man har talat, manat och hojtat till oxar under körning. I södra Sverige, där nötkreatur användes som dragdjur, har man även gjort skillnad på kommandon till dem och till hästar. Man har alltså gjort skillnad på hur man kommunicerar med olika djurslag!

Norra och södra Sverige har varit olika världar. Denna kulturella skiljelinje verkar i princip ha varit oförändrad sedan bronsåldern.

Vad är det mest spännande du upptäckt i din ko-relaterade forskning?
Att det har gått en tydlig kulturell skiljelinje mellan norra och södra Sverige, och norra och södra Norden. Norr om Bergslagen, inklusive större delen av Värmland och Uppland, upp till och med Norrbotten har man varit boskapsskötare i första hand, medan man från och med Bergslagen och söderut har varit jordbrukande bönder. Norra och södra Sverige har varit olika världar. Denna kulturella skiljelinje verkar i princip ha varit oförändrad sedan bronsåldern. De traditionella dialekternas ordförråd, som kretsar kring nötkreatur, bekräftar bilden, säger Annika Karlholm och påpekar att ämnet nötkreatur på intet sätt är uttömt:

Det är intressant att nötkreatur har så mycket att berätta om svenska språkets historia ­– och om Sveriges historia!