”Alla berörs av terminologi”

Vid årsskiftet 2018/2019 utökades och förstärktes Isofs terminologiverksamhet och Isofs språkvårdare i fackspråk och terminologi har nu blivit varma i kläderna.

Sedan hösten 2018 arbetar Åsa Holmér och Karin Webjörn som språkvårdare i fackspråk och terminologi på Isof. De har båda tidigare arbetat på Terminologicentrum TNC som lades ned vid årsskiftet. Nu håller de som bäst på att bygga upp en förstärkt och utökad terminologiverksamhet på Isof. Deras roll är framför allt att informera och samordna; fokus hittills under 2019 har därför varit att informera om Isofs terminologiarbete och i våras påbörjade de så smått en ”myndighetsturné”.

”Vi vill öka den terminologiska medvetenheten samt ta reda på vilket stöd olika myndigheter behöver”, säger Karin Webjörn.

”Alla berörs av terminologi, det är inte något bara för specialister inom ett snävt ämnesområde. Det är viktigt att särskilt myndigheter tar hand om sin terminologi och lägger fokus på de ord som man använder i sin verksamhet och som ofta hamnar ute i samhället”, säger Åsa Holmér.

Att vissa ord kan behöva förklaras måste alla myndigheter vara medvetna om – varje ämnesområde har massor med ämnesord som utomstående inte alltid förstår. Accessionsregister, folkloristik, namnvård, polysyntetiska tecken är exempel på några av de termer som Åsa Holmér och Karin Webjörn lagt märke till i Isofs verksamhet sedan de började arbeta på myndigheten.

För fackexperter är termer nödvändiga och effektiva. Men även allmänheten lär sig termerna och en del av dem används då som allmänord, oavsett vad experter avser med termen eller anser om det allmänna språkbruket.

I en fackspråklig situation kan problem uppstå när flera termer har samma betydelse, alltså när det finns synonymer. Med många synonymer ökar risken att man tror att de står för olika saker. Ett annat bekymmer är när en och samma term har flera betydelser. Ett tredje problem kan vara att en term används om ett snävare begrepp inom ett fackområde än när den används i allmänspråket. Man behöver alltid se upp med att använda ett ord i dess facktermsbetydelse och dess allmänna betydelse i samma kontext. Alla dessa typer av svårigheter kan dessbättre redas ut med hjälp av ett aktivt terminologiarbete.

”Utöver termer finns det dessutom jargongord. Det är fiffiga, snabbt begripliga ord som även är gruppskapande, men orden är oftast obegripliga utanför gruppen. Vi kan ta ett exempel från hälso- och sjukvården. Läkare och sjuksköterskor använder sinsemellan termen appendicit eller jargongordet app för det som vi utanför vården kallar blindtarmsinflammation”, säger Åsa Holmér.

En del av Isofs ansvar är att främja terminologisamordning mellan och inom myndigheter, en annan del är att göra det ämnes- eller sektorsspecifikt. Inom en myndighet kan samordning handla om att de yrkesgrupper som arbetar med termer och begrepp – till exempel terminologer, klarspråksarbetare, översättare, verksamhetsarkitekter och statistiker – blir medvetna om varandras begreppsarbete. Eller så kan det handla om att ta fram en myndighetsgemensam termlista. Den kan med fördel sedan förmedlas till Rikstermbanken.

Rikstermbanken är en av de databaser som Isof tagit över efter att TNC lades ner. Även TNC:s bibliotek är nu i Isofs regi. När en större del av den offentliga terminologiverksamheten nu ligger hos en myndighet kan det bli lättare att få gehör hos andra myndigheter, tror Karin Webjörn och Åsa Holmér.

”Om en myndighet eller organisation har en egen ordlista är målet att den också ska finnas i Rikstermbanken. Men för att det ska bli enkelt att tillföra eller uppdatera ordlistor och enkelt att söka efter termer behöver Rikstermbanken utvecklas”, säger Karin Webjörn.

När det gäller myndighetsövergripande samordning kan det innebära att med gemensamma krafter myndigheter emellan definiera gemensamma begrepp. Det kan till exempel vara att reda ut vad som är ett ärende, vem som är invånare eller vad som avses med en tjänst, så att det blir tydligt och konsekvent internt och även enkelt att förstå för allmänheten.

Samma sak kan gälla ämnes- eller sektorsspecifik samordning; då vill man nå konsensus kring vad man avser med en viss term. Inom vården kan det vara exempelvis besök, inom utbildningsväsendet kanske vad man menar med betyg.

På sikt vill Karin Webjörn och Åsa Holmér jobba fram en basordlista för myndigheternas gemensamma förvaltningstermer. En sådan lista skulle underlätta mycket vid översättning till exempelvis minoritetsspråk.

”I ett flerspråkigt samhälle är ett bra terminologiarbete grunden för att kunna göra bra och korrekta översättningar. Både till exempel rättsligt och medicinskt kan språket ha en avgörande betydelse”, säger Karin Webjörn.

”Här är det viktigt med verktygen”, tillägger Åsa Holmér och nämner tolkordlistor, lexin och just Rikstermbanken.

”Just nu är vi koncentrerade på att träffa myndigheter och olika nätverk, och på att få till stånd ett utvecklingsprojekt för Rikstermbanken. Vi är också i full gång med planeringen för ett halvdagsseminarium på Internationella klarspråksdagen den 11 oktober, där temat är terminologi. En annan viktig fråga för oss är de framtida möjligheterna för utbildningar inom terminologi. Där var TNC tidigare en aktör. Det har blivit ett glapp nu och det finns ett behov av utbildning hos många språkarbetare på de olika myndigheterna”, säger Karin Webjörn.

”Vi tar det steg för steg. Tanken från början var att vi skulle träffa myndigheter, skriva vägledningar och vara ett metodiskt bollplank och stöd i hur man kan organisera terminologiskt arbete på myndigheter eller i offentlig förvaltning. Men varje dag får vi nya perspektiv på hur Terminologisverige ser ut, något som förstås påverkar inriktningen på vårt arbete”, säger Åsa Holmér.

De båda språkvårdarna kommer även att svara på de frågor som rör fackspråk och terminologi som kommer till språkrådgivningen.