En generös och öppen kunskapsorganisation

Institutets samlade kompetens ger oss en viktig roll i den pågående samhällsdebatten. Det säger nya generaldirektören Martin Sundin som sätter forskning och kunskapsspridning högt upp på prioriteringslistan.

”Jag fick i alla fall hit några krukväxter förra veckan”, kommenterar Martin Sundin den sparsmakade inredningen i generaldirektörens rum på kontoret i Uppsala. Den första månaden på jobbet har han inte hunnit med att bo in sig, dagarna fylls med annat.

”Jag försöker komma underfund med organisationen på olika sätt, till exempel genom att träffa avdelningar och medarbetare och planera arbetet i ledningsgruppen. Det är också många utifrån som hör av sig och vill träffas för att diskutera fortsatta eller nya samarbeten och idéer. Sedan är det förstås en del praktiskt som ska ordnas, som att få telefon, dator och lösenord till olika system”.

På andra sidan bordet

Det var i slutet av januari som regeringen beslutade att utse Martin Sundin till ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Han arbetade då som enhetschef på Kulturdepartementet och steget från departementsråd till myndighetschef beskriver han som både kort och långt.

”Jag har jobbat brett med kulturpolitiska frågor i 20 år, och har förstås redan en relation till departementet och vet hur den världen fungerar. Samtidigt är det en speciell situation, jag har jobbat med många myndighetschefer och då företrätt departementet – nu ska jag sitta på andra sidan bordet.”

Att söka jobbet på andra sidan bordet var inget svårt beslut.

”När det här jobbet dök upp kändes det förstås väldigt lockande. Här kan jag använda mina erfarenheter och kunskaper i ett nytt sammanhang, som ytterst ansvarig för en större organisation. Det känns väldigt stimulerande, särskilt med tanke på att jag på ett personligt plan är intresserad av språk och kulturarvsfrågor.”

Tidsbegränsat uppdrag

Som generaldirektör har man ett tidsbegränsat uppdrag – förordnandet gäller till att börja med i sex år. Det är en princip som Martin Sundin tycker är bra.

”Det är bra för organisationen och verksamheten att det då och då sker skiften i myndighetens ledning. För mig som myndighetschef är det en fördel att det finns en tidsram för uppdraget. Det är långsiktigt, men också överblickbart.”

Vad har du satt upp för mål för din tid på institutet?

”Vi håller på med frågor som intresserar och engagerar många och jag tror att vi skulle kunna nå ut med vår verksamhet till fler. Vi ska vara en myndighet som känns angelägen både för den breda allmänheten och för forskarsamhället och andra specialintresserade. Institutet för språk och folkminnen är ju en självklar auktoritet inom språk, namn, folkminnen och dialekter. Samtidigt är vi beroende av att aktivt samspela med det omgivande samhället för att bygga upp och sprida vår kunskap. Som myndighet är vi till för alla Sveriges invånare, därför behöver vi vara en generös och öppen kunskapsorganisation. Jag vill till exempel att vi ska komma ännu längre i att digitalisera och bli tillgängliga på olika digitala plattformar och hitta kreativa lösningar för detta. Sedan har jag förstås många andra tankar och idéer, men det vill jag återkomma till.”

Kulturarvspropositionen påverkar arbetet

Tidigare i år lämnade Kulturdepartementet över kulturarvspropositionen Kulturarvspolitik till riksdagen, och Martin Sundin tror att den i hög grad kommer att påverka arbetet för honom själv och för institutet.

”Kulturarvet har blivit en viktig politisk fråga och hör ihop med diskussioner om identitet, integration, svenskhet och inkluderande eller exkluderande gemenskaper. Institutets frågor är mitt i den debatten och där ska vi finnas – med den djupa och gedigna kunskap som finns här kan vi stå för fakta som byggs upp av belägg och forskning och inte av åsikter.”

Återvänder till Uppsala

För Martin Sundin innebär det nya jobbet också att återvända till sin gamla hemstad Uppsala där han i början av 90-talet läste internationell ekonomi med rysk inriktning. Eftersom hemmalivet blir kvar i Nacka har han anslutit sig till den stora skaran av pendlare mellan Stockholm och Uppsala, en sträcka han föredrar att färdas med tåg.

”Det blir lite mer pusslande att få ihop med att lämna och hämta på förskolan, men det ska nog gå bra. Jag tycker det är ganska skönt att sitta på Uppsalapendeln, man får lite tid att läsa och reflektera.”