Klarspråk handlar om tillgänglighet för alla

Inblicken. Myndigheterna har blivit bättre på klarspråk, men än finns mycket kvar att göra. Det säger Gabriella Sandström och Ingrid Olsson som arbetar med klarspråk på Språkrådet.

Språkblogg eller ordblogg, internt språkpris, språklig information på intranätet, byråkratbingo, bokcirkel, utse årets bästa rapport. Förslagen är många när deltagarna i dagens seminarium på Språkrådet bollar idéer om hur man kan jobba med klarspråk på arbetsplatsen.

”Man ska verkligen inte underskatta det roliga, sådana aktiviteter och kampanjer kan göra mycket nytta”, konstaterar Ingrid Olsson som leder seminariet tillsammans med klarspråkskollegan Gabriella Sandström.

"Viktigt att skriva enkelt och begripligt"

Runt bordet sitter personer från olika delar av den offentliga verksamheten: kommun, domstol, kulturmyndighet och statligt museum. Skilda verksamheter och uppdrag alltså, men Ingrid Olsson tycker inte att det är något problem.

”När det handlar om klarspråk har man ändå väldigt mycket gemensamt, det är samma frågeställningar och förutsättningar oavsett organisation.”

Kristina André Lilja är rådman på Förvaltningsrätten i Linköping. Hon är med på seminariet för att få inspiration i arbetet med att skriva domar och andra juridiska texter.

”För oss är det viktigt att skriva enkelt och begripligt, så att alla som ska läsa domarna förstår allt som står. Vi har kommit långt vad gäller disposition och meningsbyggnad i juridiska texter, men det finns fortfarande en tendens att använda lite ålderdomligt språk”, säger hon.

Klarspråk i många myndigheter

Ingrid Olsson och Gabriella Sandström jobbar båda på Språkrådet som språkvårdare i svenska med särskilt ansvar för klarspråksfrågor. De håller med Kristina André Lilja om att domstolarna liksom resten av myndighetssfären kommit långt i arbetet med att skriva klarspråk.

Enligt språklagen ska språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är detta som brukar kallas klarspråk. Sedan regeringen tillsatte Klarspråksgruppen 1993 har klarspråk blivit ett välkänt begrepp inom offentlig verksamhet, och i en internationell jämförelse ligger Sverige långt fram. Språkrådet har kontaktpersoner på de flesta myndigheter och kommuner, och i många organisationer pågår klarspråksarbetet för fullt. Men språkvårdarna går inte sysslolösa – än finns det jobb kvar att göra.

Fortfarande många obegripliga texter

”Generellt har myndighetsspråket blivit mycket bättre om man jämför med för 20 år sedan. Det är mer informellt och är inte lika präglat av invecklade meningar och ålderdomliga ord. Men fortfarande är texterna ofta onödigt långa och framför allt dåligt anpassade till de tänkta mottagarna”, säger Gabriella Sandström och får medhåll av Ingrid Olsson:

”Det skrivs många obegripliga texter, och ibland har det traditionella byråkratspråket bytts ut mot ett minst lika obegripligt managementlingo. Det finns många anledningar till att skriva krångligt. Det kan handla om att man har dåligt med tid, att det finns en tradition att skriva på ett visst sätt eller att man är orolig för att en förenkling av språket ska ändra textens innebörd.”

Tillgänglighet för alla

Men klarspråk handlar inte bara om att skriva begripligt och undvika krångliga ord och uttryck.

”Det handlar om tillgänglighet för alla i samhället. Alla människor oavsett funktionsvariation ska ha tillgång till begriplig information. Det är ytterst en fråga om demokrati”, säger Ingrid Olsson.

Klarspråksarbetet handlar mycket om inspiration, stöttning och vägledning för att främja klarspråk på myndigheter, kommuner, landsting och regioner. Ingrid Olsson och Gabriella Sandström ger ut bulletinen ”Klarspråk”, ger råd till och stöttar klarspråksrepresentanter på arbetsplatser, nätverkar, omvärldsbevakar klarspråksfrågor, medverkar i konferenser och håller föreläsningar och seminarier.