Platsen lockar fram berättelser

Inblicken. Trots att det har bott romer i Sverige i hundratals år saknas deras röster i de svenska arkiven. Med utgångspunkt i det så kallade Skarpnäckslägret vill projektet ”I stadens utkant” tillföra nytt material om svensk-romsk historia.

Romska röster saknas

”I arkiven finns mycket material om romer, men det finns inga romska röster. Allt handlar om majoritetsbefolkningens syn på romer och det är ofta antiziganistiskt. Det här vill vi förändra och tillföra nytt material till statliga arkiv där romerna själva får berätta”.

Det säger Charlotte Hyltén-Cavallius som är forskare på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Hon är en av projektledarna för ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet” som är ett tvärvetenskapligt samverkansprojekt mellan institutet, Historiska museet, kulturföreningen É Romani Glinda, Mångkulturellt Centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård. Projektet pågår under 2015 och 2016 och består av flera delar: arkivstudier, livshistoriska intervjuer och arkeologiska utgrävningar.

Läger blev utgångspunkt

Projektet tar avstamp i ett av de permanenta läger i Stockholm som staden på 1950-talet ställde i ordning som boplatser för de svenska romer som ännu inte hade fått tillgång till en lägenhet. Vid två tillfällen har det gjorts arkeologiska utgrävningar av platsen där det så kallade Skarpnäckslägret låg.

Charlotte Hyltén-Cavallius har gjort livshistoriska intervjuer med ett tiotal svenska romer som har erfarenhet av att bo i olika former av läger. Intervjuerna handlar om deras liv, om att vara rom i Sverige, att bo i läger och att utsättas för avhysningar och diskriminering men också om den kreativitet och materialkännedom som var nödvändig i en tillvaro som präglades av ständiga uppbrott.

”Det finns otroligt starka och gripande berättelser här. Att få berätta sin historia kan också ha en personlig betydelse för de som deltar och deras anhöriga.”

Platsen ger nya berättelser

Charlotte Hyltén-Cavallius berättar att de arkeologiska utgrävningarna vid flera tillfällen fått besök av människor som bott i eller i närheten av lägret och som har bidragit med minnen och berättelser

”Det är intressant för mig som etnolog att få inblick i hur man kan arbeta med platser. Platsen lockar fram minnen som man inte haft nära till hands och det ger nya berättelser. Det blev väldigt bra samtal”, säger hon.

Materialet som samlats in har resulterat i flera artiklar och kommer även att sammanställas till en bok. Projektet ska också hjälpa till att komplettera Historiska museets fasta utställning Sveriges historia med en del om svenska romers historia.