FN-möte om ortnamn

Inblicken. Ortnamn som en del av kulturarvet. Det är en av frågorna som FN:s expertgrupp för ortnamn ska diskutera på sitt möte i Bangkok. Från Sverige deltar tre namnexperter från Institutet för språk och folkminnen och Uppsala universitet.

FN-möte i Bangkok

Den här veckan samlas mellan 200 och 300 ortnamnsexperter från hela världen i Bangkok för ett fem dagar långt möte med FN:s expertgrupp för ortnamn, United Nations Group of Experts on Geographical Names (UNGEGN). Den svenska delegationen består av avdelningschef Annette Torensjö och namnvårdskonsulent Leila Mattfolk från Namnarkivet i Uppsala samt Staffan Nyström, professor i nordiska språk på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

”Det är väldigt roligt och intressant att delta på de här mötena. Och intensivt! Man sitter i möten hela dagarna och eftersom det är del av FN:s organisation är det ganska omständligt med olika procedurer och protokoll som ska följas”, berättar Annette Torensjö som även kommer att rapportera från årets möte på Twitte Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.r.

Debut som ordförande

Annette Torensjö har deltagit i expertgruppen i drygt tio år, men i år tar hon för första gången plats i presidiet som ordförande för en av UNGEGN:s arbetsgrupper. Hennes arbetsgrupp arbetar med frågor om ortnamn som del av det immateriella kulturarvet.

”Det handlar till exempel om minoritetsspråkens ortnamn och hur man bevarar och lyfter fram dem. Just nu diskuterar vi ett förslag till stadgeändring för UNGEGN som handlar om att ortnamn är en del av det immateriella kulturarvet som ska bevaras.”

"Den kulturella och språkliga dimensionen har blivit viktigare"

Ortnamn som kulturarv har blivit viktigare i namnvårdsarbetet på senare år. Annette Torensjö tar hänsynsparagrafen i den svenska kulturmiljölagen som exempel. Den säger att god ortnamnssed ska gälla vid statlig och kommunal namnverksamhet vilket bland annat innebär att hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl och att svenska, samiska, meänkieli och finska namn så långt som möjligt ska användas samtidigt på kartor och vägskyltar i flerspråkiga områden.

”När hänsynsparagrafen antogs år 2000 skrattade man lite åt oss som la in den dimensionen i vår lagstiftning. Men det visade sig att vi bara var tidigt ute, på senare år har den kulturella och språkliga dimensionen av ortnamn blivit en viktig del i det internationella ortnamnsarbetet”, säger hon.

Sverige är förebild

Sverige är väl representerade i presidiet, även Staffan Nystöm är ordförande i en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram en gemensam terminologi för namnvård och namnplanering.

”Vi har tagit fram en ordlista som finns översatt till alla FN-språk. För att vi ska kunna diskutera sådana här frågor i ett internationellt sammanhang är det viktigt med en gemensam begreppsapparat så att alla vet vad man menar”, berättar han.

Att den svenska delegationen håller sig framme i FN:s expertgrupp är ingen slump. Sverige har varit med på varje FN-konferens med UNGEGN sedan starten på 1960-talet och har sedan lång tid tillbaka arbetat med namnvård och namnplanering på nationell nivå.

”Sverige får ofta vara en förebild för andra länder eftersom vi ligger långt fram på området”, säger Staffan Nyström.

Effektiv namnvård ger effektivt räddningsarbete

För en lekman som surfar runt på UNGEGN:s webbsidor blir expertgruppens arbete lätt lite abstrakt bland alla dessa arbetsgrupper, kongresser, resolutioner, protokoll och olika facktermer. Men i själva verket ligger frågorna som diskuteras nära folks vardag och kan ha stor praktisk betydelse.

”Räddningsarbetet vid stora kriser är ett bra exempel. Efter jordbävningen i Haiti fanns räddningsresurser snabbt på plats men eftersom det saknades bra kartor och fastslagna namn på platser blev det svårt att få hjälpen dit den behövdes mest. Ett effektivt system för namnskick ger ett mer säkert och effektivt räddningsarbete”, säger Annette Torensjö.

Rätt namn på rätt plats

Rätt namn på rätt plats med rätt form - så sammanfattar Annette Torensjö och Staffan Nyström UNGEGN:s arbete och mål.

En stor fråga på det temat är användandet av exonymer, det vill säga ett ortnamn på ett för orten främmande språk (exempelvis svenskans Frankrike för France och engelskans Gothenburg för Göteborg).

”Målet är att användandet av exonymer ska minska och att det land där platsen ligger ska bestämma vad det heter. Många exonymer har såklart använts så länge att de numera är del av kulturarvet, men man ska inte sitta och hitta på massa nya som inte behövs”, säger Staffan Nyström.