”Det handlar mycket om problemlösning”

Inblicken. Arbetet pågår för fullt med att redigera Svenskt dialektlexikon (SDL). Det blir den första översiktliga dialektordboken som ges ut sedan mitten på 1800-talet.

I arkivet i Uppsala finns hundratals hyllmeter med lådor som alla innehåller arkivkort med olika nedtecknade dialektord. Dialektologerna Eva Thelin och Annika Karlholm tillbringar stora delar av sina arbetsdagar med att systematiskt gå igenom lådorna och lapparna, bokstav för bokstav, för att välja ut de ord som ska få plats i ordboken. De har stränga urvalsprinciper och de allra flesta ord åker tillbaka ner i lådan.

”Det är ett tidskrävande arbete”, säger Eva Thelin samtidigt som hon bläddrar i en av lådorna för bokstaven A. Hon plockar upp en av lapparna och läser högt att ordet amper betyder skarp eller bitter i smaken, men att det även kan användas för att beskriva en person som är rivig eller argsint. Just de här uppgifterna kommer från Östervåla i Uppland och är daterade i början på 1900-talet.

Sju miljoner ordlappar

Grunden till Svenskt dialektlexikon är det stora arkivmaterial i form av kortsamlingar med dialektord som förvaras vid institutets arkiv i Uppsala. Samlingarna innehåller drygt sju miljoner ordlappar, där de äldsta uppgifterna är från 1600-talet.

Arbetet med SDL inleddes 2003. Lexikonet är den första översiktliga dialektordboken sedan J. E. Rietz Svenskt Dialekt-lexikon gavs ut i mitten på 1800-talet. SDL kommer framför allt att beskriva ordens betydelser och innehålla språkprov för att visa hur orden använts. Annika Karlholm och Eva Thelin har hunnit med sjutton bokstäver hittills.

”Vissa bokstäver har med varandra att göra, vi har till exempel tagit alla vokaler samtidigt, eftersom samma ord kan dyka upp i olika varianter men inledas med olika vokaler”, säger Annika Karlholm.

Tanken är att lexikonet ska behandla ett urval ord ur det centrala dialektala ordförrådet.

”Det är nästan bara särdialektala ord som platsar i ordboken. Det innebär att de inte har någon standardsvensk motsvarighet. Några exempel på särdialektala ord som nyligen redigerats är hjala ’prata, pladdra; stoja, väsnas’ och tallbjörn ’ekorre’", berättar Annika Karlholm.

Väcka intresse för dialekter

SDL riktar sig främst till den dialektintresserade allmänheten som studenter eller personer som är intresserade av hembygd eller släktforskning. Eva Thelin berättar att de i arbetet med ordboken undviker svåra grammatiska termer och fackspråk och att de försöker förklara orden på ett begripligt sätt. Förhoppningen är att ordboken kan bidra till att folk får upp ögonen för hur roligt det är med dialekter.

Då och då dyker det upp ord som är svåra att förstå, även för dialektexperterna själva. Då kan de till exempel leta i ordböcker eller rådfråga andra experter.

”Vi ägnar mycket tid åt problemlösning. Att jobba med SDL är väldigt roligt och lärorikt och man lär känna olika delar av samhället genom språket”, säger Eva Thelin.

Smakprov ur Svenskt dialektlexikon

anbatas

v. [an-, am- o.d.] 1 vara oregerlig; väsnas, leva om; slåss, bråka Öland Smål Östg. Å si sôm an ambatedes nôr an va full Smål. Hästa anbates Östg. 2 anstränga sig hårt, kämpa Öland Smål Östg. Han anbatas å sto i fö te häv opp en säck på röggen Öland. (De förmanade sonen att bättra sig) å ambatedes mä-n på alle visa Smål. Hunnen annbates för te kåmme lôss Smål.

djärg

m. [djârg, djörg, dyerg, järg, jârv o.d.] (eg. dvärg) 1 spindel; se även dvärg Uppl Västm Dal Häls. Ä krypa (det kryper) en jârv på gô£vä Dal. 2 liten varelse, dvärg Dal.

dorgnål

f. [dårg-, dårj-, darj-, dârj-, då´ri-, da´ri- o.d.] barr, vanl.: granbarr Ång Västb Lappl Norrb. Dä ha fölle darjnå£en bårtta kangen, det har fallit barr av kvisten Ång. Ja stakk me (mig) på n darenå£ Västb.

tippa

f. [tipp-, ti`ipp] höna; ofta i lockrop Öland Smål Västg Östg Sveal (utom Dal). Ena viser tippa kan åkk i nättlera vârpa, en klok höna kan ock i nässlorna värpa Västg.

älling

m. unge av anka el. and Skåne Blek Smål Hall Västg. Hödjen teo (höken tog) flere ellenga frôu våss (från oss) Skåne. Foll (full) såm en elling Skåne.

ökt

f. [ökkt, öfft o.d.] 1 arbetstid mellan två måltider, arbetspass Smål Hall Västg Boh Dalsl Närke Värml Dal Härj Med Jämtl Ång. På dänn ökkta fek ja-et (fick jag det) färdit Värml. Du jâr lange (gör långa) ûftâ Härj. 2 (mat)rast i arbete Västg Boh Dalsl.