Amerikasvenskan idag

Inblicken. Pratas det fortfarande amerikasvenska bland svenskättlingarna i USA? Och hur har den i sådana fall ändrats med tiden? Det undersöker man i projektet Svenskan i Amerika.

”Det finns fortfarande svenskättlingar som pratar den gamla sortens amerikasvenska. Men den är på väg att försvinna – de vi har intervjuat i projektet lever sina liv på amerikanska och pratar inte längre svenska annat än vid enstaka tillfällen. En del av dem hade inte pratat svenska sedan deras föräldrar gick bort för ett halvt sekel sedan”, berättar Jenny Nilsson som är akademiforskare på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg och en av initiativtagarna till projektet Svenskan i Amerika.

Projektet är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Göteborgs och Oslos universitet. Tanken är dels att dokumentera den amerikasvenska som talas i dag, dels att analysera språkets utveckling det senaste halvseklet.

I Institutet för språk och folkminnens svenskamerikanska samlingar finns inspelningar från 1960-talet som man kan jämföra det nya materialet med. Arkivet i Uppsala gjorde då tre inspelningsresor till Amerika för att dokumentera svenskamerikanernas språk och kultur och i den omfattande samlingen finns mer än 850 inspelningar där personer som utvandrat eller deras barn berättar om sina liv.

Inspelningsresor till Minnesota och Texas

Hittills har projektgruppen gjort tre inspelningsresor till USA för att intervjua personer som talar amerikasvenska. De flesta av dem är amerikafödda svenskättlingar vars föräldrar eller mor- eller farföräldrar emigrerade till Amerika.

”Flera av dem hade svenska som förstaspråk som barn och lärde sig engelska först när de började skolan”, säger Jenny Nilsson.

Under åren 1830−1930 emigrerade runt 1,3 miljoner svenskar till Amerika. I svenskbygderna på andra sidan Atlanten hade svenskan en stark ställning och förblev under lång tid förstaspråk även för de amerikafödda svenskättlingarna i dessa områden.

”För att öka förståelsen i gruppen utjämnades de ursprungliga dialekterna och det i kombination med kontakten med engelskan bildade en särskild varietet av svenskan - amerikasvenskan”, berättar Jenny Nilsson.

Många engelska låneord och uttryck

Amerikasvenskan kännetecknas till exempel av att det är många engelska låneord (zinken istället för handfat, travla istället för resa) och direktöversatta engelska uttryck (”de gick över havet”). Och även om emigranternas ursprungliga dialekter till stor del tvättades bort överfördes vissa dialektdrag till amerikasvenskan.

”Fortfarande idag finns en del spår kvar – man kan höra om deras förfäder var skåningar eller dalmasar”, säger Jenny Nilsson och tillägger att amerikasvenskan idag också kan låta ålderdomlig i våra öron:

”Det finns en del ålderdomliga ord och former i deras tal. Det beror på att de lärde sig svenska för 80-90 år sedan och har inte använt svenska kontinuerligt sedan dess.”

Ingen modern amerikasvenska

Men fortfarande idag flyttar många svenskar till USA – finns ingen modern version av amerikasvenska att hitta i den gruppen? Nej, numera finns inga förutsättningar för att det ska bildas någon särskild varietet av svenskan berättar Jenny Nilsson.

”Flytten till USA innebär inte längre att man tappar den vardagliga kontakten med Sverige och svenskan och det finns inte längre särskilda områden där alla svenskar samlas. Dessutom behärskar dagens emigranter engelska redan från början”.

Lyssna på amerikasvenska

Lyssna på ett ljudklipp med svenskättlingar som pratar amerikasvenska.