”Vissa ord kan ta ett halvår att göra färdigt”

Inblicken. På 1940-talet inleddes arbetet med en ordbok över folkmålen i övre Dalarna. Kristina Hagren har jobbat med projektet i 35 år och ger nu ut det 41:a häftet i serien.

På skärmen framför Kristina Hagren blinkar markören i den pågående ordboksartikeln: tukt-kil är ordet för stunden. Runtomkring datorn på skrivbordet breder pusselbitarna ut sig: gulnande arkivkort, anteckningsböcker från insamlande forskare, egna anteckningar och böcker.

”En artikel kan vara på en rad eller på många sidor, det beror helt på vilket ord man skriver om. Vissa ord används på många sätt och har många betydelser och de kan ta väldigt lång tid och blir stora projekt i sig. Ordet taga i det senaste häftet till exempel, den artikeln tog mig nästan ett halvår att få färdig. Andra ord går på en kvart”, berättar Kristina Hagren som är forskningsarkivarie på Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala och ansvarig för projektet Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD).

Häfte nummer 41 på gång

Ordboken behandlar dialektorden i dalmålen i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna, alltså området från Mockfjärd och Gagnef i sydost till Transtrand och Älvdalen i nordväst. Utgivningen sker häftesvis och snart kommer häfte nummer 41 som börjar med ordet till. Sammanlagt beräknas OÖD omfatta 46 häften.

Grunden är ett stort arkivmaterial i form av kortsamlingar med dialektord. Det är låda efter låda och hyllmeter efter hyllmeter som Kristina Hagren visar under en rundtur i arkivet. Varje låda är full med kort där insamlare för hand skrivit ner dialektord och information om hur dialektordet används och uttalas i olika delar av övre Dalarna. Dessutom finns rader med anteckningsböcker från de forskare som varit inblandade i insamlingarna.

”Här hämtar jag några lådor åt gången och sedan går jag igenom orden ett efter ett och skriver en artikel för varje. I artikeln berättar vi om de former som finns och anger betydelser och exempel från olika socknar”, berättar Kristina Hagren.

Äldre tiders dalmål i fokus

Kristina Hagren har arbetat med Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD) i 35 år. Men projektet sträcker sig längre tillbaka i tiden än så. Redan på 1920-talet började dåvarande landsmålsarkivet i Uppsala en systematisk insamling av dialekterna i övre Dalarna.

”För att dokumentera dialekten gick man helt enkelt ut i bygderna och pratade med folk om allt möjligt och antecknade dialektala ord och uttryck. Man hade ofta med sig listor på ord som man kände till och som man ville undersöka”.

Insamlingen pågick från 1920-talet och ända in på 1980-talet. Men det var hela tiden det äldre folkmålet som stod i fokus.

”Man ville spegla den dialekt som talades i området på 1880-talet. På senare år har språkutjämningen gått väldigt fort i Dalarna, det handlar nästan om ett språkbyte. För en språkhistoriker som jag är det väldigt intressant att se mångfalden i de olika daladialekterna”, säger Kristina Hagren.

Första häftet 1961

På 1940-talet började man skriva artiklar över dialektorden och år 1961 publicerades det första häftet. Det sträckte sig då från ordet a till ordet barka.

”När jag började jobba 1980 hade man avslutat bokstaven L. Idag är vi på bokstaven T och beräknar att det framöver kommer ett häfte per år”.

Projekt som löper över många årtionden hör inte till vanligheterna. Kristina Hagren var inte ens född när arbetet med OÖD startade och hon vet inte om hon kommer att hinna vara med och ge ut det sista häftet innan det är dags för pension.

”Det kan kanske vara en risk med så långsiktiga projekt att man tycker det är jobbigt att inte se något slut. Men jag har aldrig tänkt så, för mig är varje häfte eller ibland till och med varje enskilt ord ett eget projekt som man påbörjar och får färdigt. Och det är väldigt roligt och varierande att få ta tag i nya ord varje dag!”.