I åkernamnens värld

Inblicken. Ståltrådshorvan och Flajenrör - namnet på en åker kan berätta mycket om samhället förr och nu. Det säger Viktoria Bengtsdotter Katz som jobbar med projektet Ägonamn på södra Öland.

"Ägonamn på södra Öland" är ett projekt för att dokumentera namn på åkrar på södra Öland. Tanken är att genom att dokumentera dagens namn och namnen för 50 år sedan visa förändringar i namnbruket. Området är på grund av det unika odlingslandskapet utsett till världsarvsområde av UNESCO

”Ägonamnen är en immateriell del av det världsarvet som vi vill lyfta fram. Namnet på en åker berättar om stora samhällsförändringar och om sådant som relationen till jorden och de sociala relationerna i en by”, säger Viktoria Bengtsdotter Katz.

Viktoria Bengtsdotter Katz kommer själv från Öland och hade tidigare en bondgård i området. Till vardags jobbar hon som universitetsadjunkt på Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet, men är nu delvis tjänstledig för att jobba med projektet Ägonamn på södra Öland. Projektet driver hon tillsammans med Per Vikstrand från Namnarkivet i Uppsala (NAU).

Få skriftliga källor

I ett inledande pilotprojekt undersöktes namnen i två byar på södra Öland – Frösslunda och Ventlinge. Ägonamn används lokalt men finns oftast inte med på kartor. Vid storskiftet på 1790-talet skrevs ägonamnen upp och för södra Ölands del finns även uppteckningar från 1920- och 30-talet. Men för resten av 1900-talet är de skriftliga källorna få.

”Det är den luckan vi försöker täppa igen här. Vi har avgränsat oss till att samla in namn från år 1960 och de namn som används i dag. För den tidsperioden finns det människor som vi kan intervjua om namnen”, säger Viktoria Bengtsdotter Katz.

När projektet nu fortsätter har hembygdsföreningarna i området engagerats i arbetet och de intervjuar aktiva jordbrukare och före detta jordbrukare för att dokumentera ägonamnen i dag och för 50 år sedan. Detta dokumentationsarbete startade i höstas och i vår är det dags att stämma av resultaten. Efter det fortsätter projektet med att sammanställa och utforska materialet.

Ventlinge nordvästra, Ståltrådshorvan och Flajenrör

Vad kan man säga om ägonamnen på södra Öland så här långt?

”Det är egentligen för tidigt att säga. Men utifrån det material som samlats in från byarna Frösslunda och Ventlinge tycks det som att väderstrecken är ovanligt vanliga i ägonamnen. Det kan bero på att vädersträcken är så tydliga på Öland med Östersjön i öster och Kalmarsund i väster. Det verkar också som att ägonamnen i alvarbyn Frösslunda är mer levande i hur de används. Kanske beror det på att åkrarna där är tydligt avgränsade med stenmurar.”

Viktoria Bengtsdotter Katz berättar också att ägonamnen blivit färre och fattigare med åren. Tidigare fanns flera små enheter och och en bonde brukade den mark som hörde till gården. Nu har gårdar slagits samman och enheterna blivit större, bönderna brukar gårdar i flera byar och flera socknar. De unika namnen på åkrarna tycks stegvis försvinna och ersättas med byns namn. Som exempel har två åkrar som kallades Flaten och Sjöbacken år 1960 nu slagits ihop under namnet Ventlinge nordvästra.

Har du någon favorit bland ägonamnen i området?

”Ja, Ståltrådshorvan är en. Där blir det en så exakt tid för när åkern namngavs. Åkern var inhägnad med ståltråd som var nytt på den tiden. Det var man lite stolt över och så kom namnet till."

En annan favorit är åkern Flajenrör som enligt sägnen fick sitt namn på ett annorlunda sätt. Det berättas att man hade slaktat en oxe vid röset. När oxen var till hälften flådd (flajen) tog gubbarna kafferast med förfriskningar. När de kom tillbaka var oxen försvunnen. En av dem hade sett oxen försvinna in i röset. Sedan dess har det spökat vid Flajenrör, berättade Harry Johnsson i Frösslunda som hört historien från sin far (källa: Hulterstad och Stenåsa hembygdsbok 2004).

”Så namnet kommer alltså från att det var en halvflådd oxe som försvann i ett stenrör på åkern…”