Eva

Eva var två år när hon år 1888 lämnade småländska Svenarum för att utvandra till Amerika tillsammans med sin familj.

Eva Adina Andersdotter föddes år 1886 på en gård i Svenarums socken i Småland. Där bodde hon tillsammans med sina föräldrar och fem äldre systrar. När Eva var bara några månader gammal bestämdes att familjen skulle emigrera till Amerika.

Evas pappa Anders hade en morbror i västra Kansas, och han hjälpte familjen att skaffa två biljetter till Amerika. Det bestämdes att pappa Anders och den äldsta dottern Emma skulle åka först, och resten av familjen komma efter.

Vid samma tid blev Eva och hennes syster Alfrida svårt sjuka i difteri, och alla trodde att de skulle dö. Resan till Amerika kunde inte ställas in, och pappa Anders och Emma blev tvungna att resa iväg ändå. Så här berättar Eva i en intervju år 1964:

Och då sände han biljett till pappa och så syster Emma, hon var 14 år. Då skulle de gå tillsammans och när biljetten kom så fick han och hon lov att gå. Och där låg vi, nästan döa bägge två, Alfrida och jag. Så då mätte han oss och på vägen till Göteborg så lämnade han den måtten hos far sin så att pappa hanses, eller farfar, skulle göra kista åt oss två för vi skulle ju dö. Vi visste ingenting. Jag var ju så liten men Alfrida visste inte att han gick till Amerika. Hon fick för sig han gick och meta fisk, sill. Hon ville ha ögonen.

Tänk du ...

Så lämnade han det hos far sin och han gjorde kistorna. Men vi flickor vi fick leva men grannens flickor de dog, de var samma ålder ungefär, så de dog och då fick de ta våra kistor. Men då blev han så ond för att inte vi dog. Han sa att Anders han behövde inte dom flickorna, han hade nog ändå, sa fadern till de som dog.

Så pappa hade köpt och betalat för mjölk för mamma hade sån förfärlig inflammation när han gick. Så hon hade ingenting för mig att äta, så de fick köpa mjölk så jag kunde äta. Så den vägen ... Då fick de mjölk som var så sur att den var grön och de fick ta och lägga bröd i blöt i den vasslen och det fick de ge mig till att äta, en två månader gammal barnunge. Men jag levde ändå!

Från intervju inspelad år 1964 (Isof, am00217)