Ämnen: Folkminnen .

Symposium: Kloka och klokskap

Vilka var allmogesamhällets kloka gummor och gubbar? Hur arbetade de och varför? Och, inte minst, vad berättades om dem? Det är frågor som står i centrum för symposiet Kloka och klokskap.

Målning med kvinna och män i ett rum i allmogemiljö.

Oljemålningen ”Hos kloka gumman” av Jakob Kulle år 1875.

Fakta

Tid: 16 maj, kl. 13.30–17.00

Plats: Digitalt, via Zoomlänken https://uu-se.zoom.us/j/65787915936 Länk till annan webbplats.

Föranmälan: Krävs ej

Under senare år har intresset för kloka och klokskap fått en renässans, både inom forskarsamhället och hos en intresserad allmänhet. Flera banbrytande studier har publicerats och dessutom pågår flera intressanta doktorandprojekt som knyter an till ämnet. Symposiet Kloka och klokskap samlar tre generationers forskare från olika discipliner – folkloristik, historia, nordiska språk och religionshistoria – med syfte att ge nya perspektiv på kloka och klokskap i Sverige och Svenskfinland. Symposiet arrangeras av Isof och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

Program

13.30–13.45: Tommy Kuusela & Fredrik Skott: Kloka och klokskap – en inledning.

13.45–14.15: Karolina Kouvola: De kloka i Österbotten: Häxor, botare eller charlataner.

14.15–14.45: Tommy Kuusela: Hur blev kloka gummor och gubbar kloka? Magisk maktlegitimering i det förindustriella Sverige.

15.15–15.45: Bengt af Klintberg: Vattenväsendenas visdom.

15.45–16.15: Alessandra Mastrangelo: Trollformler och magiska läsningar som bote- metoder i 1700- till 1900-talets Sverige.

16.15–16.45: Fredrik Skott: Elsa H – klokskap på 1960-talets Östermalm.

16.45–17: Avslutande diskussion.

Om föredragshållarna

Alltsedan arbetet med Svenska trollformler (1965) har professor Bengt af Klintberg (f. 1938) intresserat sig för ämnet. Till exempel kan Botare: en bok om etnomedicin i Sverige (1980), vilken af Klintberg redigerade, nämnas, liksom Vänster hand och motsols (2020). Härtill kommer ett stort antal artiklar om olika aspekter på kloka och klokskap.

Fil. dr Karolina Kouvola disputerade nyligen i historia och kulturarv vid Helsingfors universitet. I sin doktorsavhandling Cunning folk as other – Vernacular Beliefs about Magic Users in Premodern Swedish-speaking Ostrobothnian Rural Community analyserar hon hur man har berättat om de kloka som annorlunda eller stigmatiserade människor samt vad som har definierat en klok i Österbotten.

Religionshistorikern fil. dr. Tommy Kuusela har skrivit om folkliga föreställningsvärldar och folklig trolldom i flera vetenskapliga publikationer, bland annat om olika metoder för kloka att legitimera sin kunskap genom årsgångsritualen eller vitormar, om förbannelser i en fornnordisk kontext, om kärleksspådomar, samt om trollformler hos folkminnesinsamlaren Gustaf Ericsson.

Alessandra Mastrangelo är doktorand i nordiska språk och litteratur vid Neapels universitet L’Orientale. Titeln på hennes avhandlingsprojekt är Healing and protective charms in modern Sweden (17th–20th centuries). Under 2022 och 2023 har hon varit gästforskare både vid Göteborgs universitetet och Isof i Uppsala.

I sin forskning har Fredrik Skott (fil. dr i historia, docent i nordisk folkloristik) intresserat sig för folkliga föreställningsvärldar – från 1600- och 1700-talets trolldomsprocesser och folkmedicinska praktiker till vår tids vardagsmagiska ritualer. Tillsammans med docent Per Faxneld förbereder han nu ett större projekt om svartkonstböcker i Sverige.

Kontakt

Publicerad 22 mars 2023
Senast uppdaterad 22 mars 2023